Detaljplaneprocessen steg för steg

Här beskrivs de steg som en detaljplaneprocess kan bestå av. Vilka steg som ingår i processen beror på vilket sätt (förfarande) som används.

1. Begäran om planbesked

Efter diskussion med detaljplaneenheten inkommer fastighetsägare/exploatör med en begäran om planbesked. Kommunen är då skyldig att inom fyra månader meddela om och när en planläggning ska påbörjas.

2. Planuppdrag

I samband med ett positivt planbesked fattar plan- och byggnadsnämnden (PBN) beslut om att ge Stadsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan. I planbeskedet anges riktlinjer för den fortsatta planeringen.

3. Planprogram

Planprogrammet är ett valfritt (ibland fristående) steg i processen. Det kan användas när det finns behov av att tidigt undersöka och redovisa planförslaget i grova drag eller i ett större sammanhang. Planprogram tas ofta fram när större områden ska planeras och kan leda vidare till en eller flera detaljplaner.

I planprogrammet anges utgångspunkter och mål för den fortsatta planeringen. Förslaget presenteras i ett programsamråd, innan det går vidare till plan- och byggnadsnämnden (PBN) för godkännande.

4. Planförslag

Kommunen tar fram ett planförslag tillsammans med fastighetsägaren/exploatören. Syftet är att se till så att mark- och vattenområden används på bästa sätt utifrån ett helhetsperspektiv och en sammanvägning av flera olika intressen.

5. Samråd

När planförslaget har tagits fram skickas det ut på samråd. Då får myndigheter, organisationer och andra remissinstanser, fastighetsägare och de som bor inom eller i närheten av planområdet ta del av planförslaget. Ofta ordnas också ett samrådsmöte där planförslaget presenteras och man har möjlighet att ställa frågor och diskutera förslaget. Ett samråd pågår vanligtvis i 6 veckor.

I Uppsala finns planförslagen tillgängliga på kommunens webbsida, i kommuninformationen, på stadsbiblioteket och ibland på orts- eller stadsdelsbibliotek under samrådstiden. Vid utökat och normalt förfarande kungörs samrådsförslaget genom bland annat en annons i ortstidningen (Uppsala Nya Tidning).

Alla synpunkter på planförslaget ska skriftligen skickas in till kommunen innan tiden för samrådet har gått ut. Samrådets syfte är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan.

6. Samrådsredogörelse

Efter samrådet upprättar kommunen en samrådsredogörelse där alla synpunkter som har kommit in under samrådet sammanställs och bemöts. Samrådsredogörelsen ligger till grund för eventuella revideringar av förslaget inför granskning.

7. Granskning

Ett omarbetat planförslag kommuniceras en andra gång genom att ställas ut på granskning. Under granskningstiden ska kommunen hålla förslaget tillgängligt för alla som vill granska det. I Uppsala finns planförslagen tillgängliga på kommunens webbsida, i kommuninformationen, på stadsbiblioteket och ibland på orts- eller stadsdelsbibliotek under granskningstiden.

För standardförfarande, och enkelt förfarande är granskningstiden minst två veckor. För utökat förfarande och normalt förfarande är granskningstiden minst tre veckor.

Den som inte framfört sina synpunkter senast under granskningstiden kan förlora rätten att senare överklaga beslut i ärendet.

8. Granskningsutlåtande

Efter granskningstiden sammanställer och bemöter kommunen de inkomna synpunkterna i ett så kallat granskningsutlåtande.

9. Antagande

Efter granskningen får endast mindre justeringar av planförslaget göras innan PBN fattar beslut om antagande. I de flesta fall kan PBN anta planen direkt med delegation från kommunfullmäktige. I särskilda fall, exempelvis om planen strider mot översiktsplanen, antas planen av kommunfullmäktige.

10. Överklagande/Överprövning

Efter antagande kan detaljplanen överklagas hos mark- och miljödomstolen. Därefter kan domen överklagas vidare hos mark- och miljööverdomstolen, men då krävs först ett prövningstillstånd. Slutligen kan domen överklagas hos Högsta domstolen som är den högsta instansen för överklagande av en detaljplan.

För att ha rätt att överklaga ska man vara berörd av detaljplanen och senast under granskningstiden ha framfört skriftliga synpunkter som inte har blivit tillgodosedda av kommunen. Tiden för överklagande är tre veckor från dess att kommunen tillkännagivit beslutet på kommunens anslagstavla.

Länsstyrelsen kan upphäva en detaljplan om de bedömer att den strider mot någon av de överprövningsgrunder som Länsstyrelsen har att bevaka (exempelvis att kommunen inte har tagit nog hänsyn till ett riksintresse).

11. Laga kraft

Om detaljplanen inte upphävs eller överklagas eller om överklaganden avslås i de högre instanserna vinner detaljplanen laga kraft. Det betyder att detaljplanen är den gällande regleringen av markanvändning och byggande inom området. Planprocessen är då avslutad. Nu tar ofta bygglovsprocessen vid och gator, torg och parker börjar byggas.

Läs om de vanligaste sätten att ta fram en detaljplan.

7 april 2017