Historiskt ankare i det nya Ulleråker

Ulleråker kan ur ett historiskt perspektiv liknas vid ett självförsörjande samhälle, skilt från staden.

Sjukhusområdet var först litet men växte snart både till ytan och till patientantal. Det kom till slut att omfatta ett cirka tre kilometer långt område med Hospitalsområdet och Asylen. År 1931 rymde sjukhuset cirka 1 200 vårdplatser. Här bodde och verkade både patienter, skötare och läkare med deras familjer innanför de murar som omgärdade sjukhusområdet. Vistelsetiden för patienter var långa och ofta livet ut. Patienter bidrog till verksamheten på Ulleråker med de sysslor som de behärskade sedan tidigare, såsom skomakeri, väveri och bokbinderi.

Från brännvin till vård

Vid ån fanns tidigare en källa med rent vatten sprunget ur åsen. Källan var skälet till att det 1776 uppfördes ett Kronobränneri på platsen, Ulleråkers första byggnad som finns än idag. När brännvinstillverkningen lades ner var det hit hospitalsverksamheten flyttade in. Sjukhusflytten från Fyristorg till Ulleråker gav nya möjligheter för vård. Vid mitten av 1800-talet ansågs det viktigt att bedrivahälsofrämjande verksamhet genom utevistelse och sysselsättning för de intagna. Hospitalets mark utökades och en omfattande trädgårdsodling och jordbruk vid Fyrisån och Ulleråker blev självförsörjande på en mängd grönsaker, mejeriprodukter, kött och ägg. I trädgården fanns en fruktträdgård och ett orangeri med bland annat Sveriges första tomatodling. I slutet av 1800-talet fanns en anställd trädgårdsmästare, en orangerist, en trädgårdsdräng, en hönsdräng och en ladugårdspiga. Därtill arbetade åtskilliga patienter med trädgårdsarbete, vilket pågick fram till 1970-talet.

Hospitalet som bärare av Ulleråkers historia

Dialog och delaktighet är en framgångsfaktor för att skapa en levande plats. Hospitalets betydelse för Ulleråker har lyfts fram i de dialoger som Uppsala kommun haft med invånare, företagare, innovatörer, akademin och de företag som planerar att bygga, bo och verka i Ulleråker. Hospitalet har en betydelsefull roll som bärare av Ulleråkers historia när den nya stadsdelen växer fram. I dialoger med Ulleråkersbor framgår vikten av att Hospitalet blir en tillgång för alla som en öppen och levande mötesplats. Intresset är stort för aktivitetsskapande verksamheter som inspirerar till kreativitet och gemenskap.

Ulleråkers konstprogram

Som en följd av ett dialogtillfälle om Ulleråker som kreativ och innovativ plats har Ateljéföreningen Hospitalet tagit plats i Hospitalet där lokala konstnärer har sina verkstäder. Även HAKA art group har sedan 2018 sin verkstad i byggnaden. Konstnärskollektivet är värdar för Ulleråkers konstprogram KUR (PDF, 4 MB).

Skapande verksamhet som vårdmetod

Ulleråkers miljöer är laddat med berättelser från de som levt och verkat här, några mer färgstarka än andra. Kreativitet, galenskap och genialitet har en nära relation som visat sig hos flera patienter på Ulleråker, däribland skalden Gustaf Fröding, konstnären Ernst Josephson. Skapande verksamhet har använts som vårdmetod. På Hospitalet fanns salar för bland annat snickeri, väveri och målning som höll patienterna sysselsatta. På medicinhistoriska museet i Ulleråker finns utställningar och konstnärliga verk av patienter från tiden som mentalsjukhus. 

Uppdaterad: