Rosendals grönblå dagvattensystem

Under den tillfälliga vägbeläggningen i det som blir Uppsalastadsdelen Rosendal slumrar ett av världens mer avancerade dagvattensystem. När husen är färdiga och lyftkranarna borta grävs de fram och färdigställs till ett omfattande nätverk av specialutvecklade växtbäddar med dagvattenmagasin under. Förutom att rena och fördröja dagvatten skapar de rika växtmiljöer och lugna trafikflöden.

I hela världen breder urbana miljöer ut sig och med dem asfalt, betong, tjärpapp och plåttak. Materialen är praktiska och slitstarka men täta och sätter naturens möjligheter att infiltrera vatten ur spel. Resultatet känner vi väl till: ojämna vattenflöden, risk för översvämningar, överdimensionerade dagvattensystem och i slutändan stora mängder förorenat vatten som måste omhändertas. Samtidigt dör träd och växtlighet i stadsmiljöerna fort på grund av dåliga växtmiljöer.

Uppsala växer så det knakar och när nya stadsdelar byggs försöker man planera bort problemen. Lösningen är grönblå dagvattensystem, populärt kallade dagvattenbäddar. Dessa planeras och byggs på flera ställen i Uppsala, men det blir i Rosendal med sina 10 000 invånare, som systemet får en omfattning som inte har testats än, inte någonstans i världen. 

 

Principen bakom de grönblå dagvattensystemen består av två huvudsakliga delar. Det som möter ögat är en växtbädd i vägbanan, en grön refug med bra växtmån för träd och perenner. Under den finns en stenkista med ett luftigt förstärkningslager, grundlagt med dukar och bentonitlera som tätar mot marken under.

– Det vi ska göra i stor skala i Rosendal är att leda vattnet genom systemet och magasinera det i vägbanorna när det blir höga flöden. Där vi har ett luftigt förstärkningslager med de små stenfraktionerna bortsiktade. Det ger samma stabilitet som ett vanligt förstärkningslager, men det är poröst så att vatten kan magasineras när flödena blir stora, säger Thomas Blomqvist, landskapsarkitekt och projektledare på Uppsala kommun.

Och dagvattnet fördröjs verkligen – enligt både empiri och beräkningar så pass kraftigt att dagvattenledningarna bör kunna bli mycket mindre mot ett traditionellt system. I projektet utreds nu om stora planerade ledningsdragningar kan skrotas och befintligt system kan användas istället

Lägre kostnader och sänkta risker

Thomas Blomqvist ser att kommunen kommer att kunna räkna hem investeringen för de grönblå systemen på en rad områden. Dels ekonomiskt och miljömässigt när det gäller till exempel ekosystemtjänster, men också för att grönska skapar sociala värden och hälsofördelar för de boende.

– Vi har placerat bäddarna i ett sicksackmönster som hjälper till att hålla gåfartstempo på trafiken och grönskan skapar en miljö man vill vara i och mår bra av. Vi ser dessutom att kostnaderna för den här typen av dagvattenbäddar inte kommer att bli högre än för planteringar med skelettjordar som man brukar göra i gatumiljöer.

Den stora ekonomiska besparingen rör de mindre synliga systemen under mark: flödena i dagvattensystemen blir avsevärt lägre än med traditionella lösningar. De blir dessutom jämnare, vilket innebär att ledningar kan dimensioneras för lägre flöden över huvud taget.

Vattenkvalitet och vattenmiljö gynnas också; det är nästa stora fördel. Vattnet som filtreras genom växtbäddarna renas och sandfång samlar upp partiklar och skräp. Vattnet leds vidare till dagvattendammar både inom och utanför Rosendalsområdet, där vattnet renas ytterligare och skapar ett trevligt blickfång och livsmiljöer för fåglar och andra djur.

Dagvattenlösningarna i Rosendal byggs helt täta. Det är en försiktighetsåtgärd som grundar sig på områdets närhet till Uppsalaåsen, där stadens dricksvatten infiltreras som regnvatten som pumpas upp några kilometer bort.

– Rosendal är en lite speciell plats på grund av det, vi ställer väldigt höga krav på hur vi bygger på mark som skulle kunna vara känslig ur ett vattenperspektiv. När man kan bygga motsvarande system utan att täta lager behövs i botten, så får man samma fördelar, men självklart lägre kostnader.

Vinnovaprojekt bakom systemet

Teknikerna bakom de grönblå dagvattennätverken har forskats fram i ett Vinnovaprojekt och forskare från SLU är med i projektet för att hjälpa till med utvärderingen.

– Lösningar som liknar den här byggs just nu i hela världen, men det vi bygger i Rosendal är just nu kan vara det största och mest sammankopplade i världen, det hade inte varit möjligt utan positiva chefer och politiker. Det är inte utan att vi är stolta, det här är ett väldigt spännande och modigt projekt, säger Thomas Blomqvist. 

Uppdaterad: