Frågor och svar i chatten med Pelling om framtidens kollektivtrafik

Det finns många uppsidor med Uppsalapaketet. En av dem är en ny kapacitetsstark kollektivtrafik. Under två tillfällen i maj har Uppsalabor chattat här på webben med Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande, om framtidens kollektivtrafik.

Här kan du ta del av frågor och svar från chatten 13 och 20 maj med Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande. I chatten medverkade även

  • PG Andersson, vice VD för Trivector Traffic som gjort jämförelseutredningen mellan spårväg och BRT
  • Johan Wadman, trafikdirektör Region Uppsala
  • Gabriella Burel, programledare för Uppsalapaketet, Uppsala kommun
  • Ola Kahlström, strategisk samhällsplanerare, Uppsala kommun.

Stort tack till alla er som ställt frågor och visat intresse!

Frågor och svar i chatten 13 maj

10:43, 13 May 2020

Andreas: Hej! Hur ser ni på att bygga linbanor. Dyra men miljövänliga och säkra?

Ola Kahlström: Hej Andreas. Vi har översiktligt bedömt detta. Linbana kan vara ett alternativ om man vill förbinda två eller kanske tre hållplatser. I Uppsalas fall vill vi binda samman stora delar av staden med betydligt fler hållplatser, då blir funktionaliteten låg, och även kapaciteten.

17:58, 13 May 2020

JS: Hur ser ni på framtiden och självkörande bilar/bussar inom kollektivtrafiken?

Johan Wadman: Vi tror att det är något som kommer att komma i framtiden och säkert kan vara ett alternativ för resor. Utmaningen är hitta lösningar som på ett effektivt och miljövänligt sätt kan hantera stora flöden av resenärer.

18:02, 13 May 2020

Mårten Andersson: Kan ni utveckla det ni säger i filmen om att markvärdena ökar där spårvägen kommer läggas?

Ola Kahlström: Hej Mårten. Studier från andra städer visar att marken runt hållplatserna ökar i värde eftersom dessa lägen är tillgängliga platser och detta har ett värde. Ett viktigt skäl är att spårvägen är en fast infrastruktur som inte går att flytta. Tillgängligheten finns därför så att säga kvar, till skillnad från närhet till en busshållplats, som inte uppfattas som lika beständig.

18:07, 13 May 2020

Sandra: Hej! I filmen säger ni att vi kommer vara uppåt 340.000 Uppsalabor 2050. Kan ni säga något mer om hur ni räknat här? Spårväg är ju tänkt att kunna möta en så mycket större befolkning. Tänk om vi nu satsar på spårväg men ser efter ett antal år att vi inte kommer bli så många. Har vi då satsat helt fel?

Erik Pelling: Hej Sandra! 340 000 invånare 2050 motsvarar ungefär den befolkningsutveckling Uppsala har haft de senaste 30 åren. Om vi skulle utgå från befolkningsökningen som vi har haft de senaste 10 åren hamnar vi på scenariot med 380 000 invånare. 340 000 invånare om 30 år är en rimlig bedömning i det perspektivet. Om vi skulle ha fel skulle det ta lite längre tid att växa i kostymen men även med en lägre befolkningsmängd kommer vi att ha nytta av ett modernt och kapacitetsstarkt kollektivtrafiksystem.

18:09, 13 May 2020

Joel: Erik, spårvägsfrågan är ni ju politiker inte överens om. Vad kan ni göra för att bli överens om hur vi ska ha det i Uppsala?

Erik Pelling: Hej Joel! Målet är förstås att vi i slutändan ska vara så överens som möjligt. Just nu är vi fortfarande i en utredningsfas. Det är först nästa år som vi behöver sätta ned foten. Tills dess hoppas vi ha klargjort hur detta ska finansieras exempelvis. Det är därför vi kommer att ansöka om så kallade stadsmiljöavtalspengar från Trafikverket. Någon form av statlig medfinansiering till kollektivtrafiken i Sveriges fjärde största kommun vore inte orimligt.

18:12, 13 May 2020

AS: Spårvägen kommer gå genom Gottsunda. Varför just genom Gottsunda?

Ola Kahlström: Hej. Gottsunda är en stadsdel med många invånare och tillsammans med övriga stadsdelar i södra staden som ska byggas ut och utbyggnaden av sydöstra staden runt Bergsbrunna visar de analyser som har gjorts att det krävs spårväg längs dessa sträckningar.

18:24, 13 May 2020

TS: Framsynt projekt, hoppas det går att hålla en rimlig ekonomi i det. Hur får vi spårvägen att samspela med annan trafik, både kollektiv och annan? Särskilt den gren som går in mot Uppsala C, där det ju redan är trångt med både byggnader och annan trafik.

Johan Wadman: Spårvägen är ett yteffektivt system som har möjlighet att hantera många resenärer. Det gör det då möjligt att minska på övrig trafik.


18:26, 13 May 2020

AS: Hur tänker ni kring biltrafik och spårväg i centrum?

Ola Kahlström: Hej. Längs den största delen av sträckningen kommer spårvägen gå separerat från övrig biltrafik. För några sträckor i innerstaden behöver spårvägen beredas plats. Men spårvägen är också yteffektiv och gör det möjligt att ta bort en del busstrafik i innerstaden.

18:32, 13 May 2020

TS: Har marknadsföringen av projektet funderat på fördelar/nackdelar med att anknyta mer till Uppsalas historia som spårvägsstad? Jag har känslan av att många Uppsalabor inte vet om att Uppsala tidigare haft spårvagnar, och kanske därför ser det som ett lite främmande påfund i vår stadsbild.

Ola Kahlström: Hej.
Vi har fokuserat mer på att utvärdera fakta kring för- och nackdelar med olika kollektivtrafiksystem. Vilket system passar bäst för de förutsättningar vi har längs den aktuella sträckan helt enkelt.

18:34, 13 May 2020

Kalle: Är inte spårvagnsspåren farliga för alla cyklister i Uppsala?

PG Andersson: Hej! Detta är en viktig fråga. I t ex Lund som just byggt en ny spårväg har man byggt parallella cykelbanor längs hela spårvägssträckan för att undvika att det ska vara lockande att cykla längs spåren med risk för att ramla och skada sig.

18:36, 13 May 2020

Goergen: En fråga till Erik Pelling: som jag förstår det är både spårväg och allt det nya som ska byggas i Bergsbrunna en del av det s k Uppsalapaketet. Varför är det så viktigt att allt genomförs som ni planerar?

Erik Pelling: Hej Goergen! Staden växer. Det har vi gjort historiskt och det kommer vi med största sannolikhet att göra även framöver. Om vi ska kunna växa på ett hållbart och attraktivt sätt måste vi vara förutseende och se till att vi planerar för fler bostäder, fler arbetsplatser och en kollektivtrafik som fungerar. Uppsalapaketet är ett avtal med staten och avtal ska förstås hållas men framförallt är det ett avtal med stora uppsidor för Uppsala.

18:47, 13 May 2020

TS: Vissa förespråkar ju alternativet BRT ("superbussar"), har dessa några fler påtagliga nackdelar i trafiken jämfört med spårvagn, utöver kapacitet? Jag tänker på sånt som om de kanske har annorlunda utrymmeskrav än en spårvagn, som väl följer sitt spår med bättre precision t.ex. (Fast det finns väl även gummihjulsfordon som följer en "styrskena", hur ser man på sådana alternativ?)

PG Andersson: Hej! Förutom kapaciteten så följer spårvagnen exakt i spåret med hela fordonet vilket innebär att utrymmet i kurvor blir mindre för spårvagn än för buss. Bussen får ett större svep. Spårvagnen är ca 10 cm bredare än en buss men då spårvagnen inte behöver kunna "vingla" lika mycket som bussen blir utrymmes behovet för spårvagnen ändå mindre.
Inne i fordonet har bussen ganska stora hjulhus som tar en del utrymme. I spårvagnen som har mindre hjul är det lättare att få till större plana ytor för t ex rullstolar och rullatorer.

18:55, 13 May 2020

Tobbe: Hejsan . Jag har en dotter som bor i Göteborg sen 8 år tillbaks och hon har en kille som är född göteborgare . Jag ställde en fråga till dom att om dom flyttade till Uppsala vill ni då att Uppsala bygger spårvägar . Svaret från dom båda blev nej . Det är mycket krångel , bullrar mycket . Är oflexibelt vid spårlagning eller haverier med mycket strul som påföljd . Jag tycker inte om att köra tillsammans med spårvagnar, det blir olyckor och mer strul som följd . Så vi tycker att bygg inte spårvägar i Uppsala , alldeles för oflexibelt och dyrt . Mvh Tobbe,Mikaela och Tobias

PG Andersson: Hej! Göteborg har ett över 100 år gammalt spårvägssystem som utvecklats efter hand, men delar av det har fortsatt kvar lösningar som har många år på nacken.
I Uppsala bygger man från grunden en ny spårväg som många städer runt om i Europa gjort och då separeras spårvagnarna från annan trafik på ett helt annat sätt än i Göteborg. I Frankrike har över 20 nya spårvägar byggts efter moderna principer. Även i Norden byggs nya spårvägar efter moderna principer där t ex Bergen i Norge utgör en bra förebild. För en säker spårväg krävs att man lär av föregångarna.

19:01, 13 May 2020

Moderator: Stort tack för era frågor. Nu stänger vi chatten för idag.
Välkomna 20 maj klockan 18:00-19:00!

 

Frågor och svar i chatten 20 maj

08:35, 18 May 2020

Marcus: Jag som cyklar en del i Uppsala är livrädd för dessa gigantiska dubbelbussar. Föredrar spårväg alla dagar i veckan framför bussar, som plötsligt kan få för sig att gå mot sidan och preja upp mig på trottoaren vilket spårvagnen aldrig kan så länge jag håller mig utanför spåren. Men jag tycker detta är en aspekt som inte kommuniceras tillräckligt, och spårvägen känns ju även säkrare för de som behöver köra bil i staden - förutsägbar på ett helt annat sätt jämfört med en 25 meters buss som gärna kör över trottoarkanter och gathörn (Malmö är ett skräckexempel på detta). Kan ni lyfta fram goda exempel på hur cyklister tjänar på en spårväg?

PG Andersson: Hej!
Bra synpunkter som vi tar med oss vidare. Cyklisterna kommer även att få en fördel när cykelnätet byggs ut längs spårvägen då det är viktigt att ge cyklisterna en god möjlighet att slippa cykla i spåren.

18:00, 20 May 2020

Sophia: Hur tänker ni kring spårväg och framtida epidemier? Det känns som att spårväg borde vara det bättre valet jämfört med buss då förarna sitter avskiljda från passagerarna och det finns betydligt mer plats för passagerarna att sprida ut sig på när vi behöver vara socialt distanserade.

Ola Kahlström: Hej Sophia.
Det är möjligt att det är så. Jag tror dock att det är viktigt att välja transportsystem utifrån andra parametrar. Pandemier är en extremsituation som behöver hanteras utifrån de behov som finns då, oavsett om det är buss eller spårväg.

18:03, 20 May 2020

Erica Åhström : Vad är det viktiga? Att vi skapar mer arbetstillfällen där folk bor eller att vi bygger spårväg för stockholmsgöretagen ska ha sina arbetare bo i Uppsala. Vi jagar folk att de ska cyklas och samtidigt vill fylla väg är med spår, hur går det ihop,?

Erik Pelling: Hej Erica! Som tur är måste vi inte välja mellan fler arbetstillfällen och en modern kollektivtrafik. Det är snarare så att vi behöver investera i vår kollektivtrafik för att Uppsalas företag ska kunna växa och antalet arbetstillfällen bli fler. En viktig anledning till att kommunen arbetar så hårt för att fler ska kunna gå, cykla och åka kollektivt är att vi vill undvika trängsel och trafikstockningar. Det ska vara lätt att ta sig till och från jobbet och det ska vara attaktivt att etablera företag i Uppsala. Målet är fler jobb i Uppsala och att vår dagarbetsmarknad (dvs alla som både bor och jobbar i Uppsala) ska växa minst i samma takt som befolkningen. De senaste åren har vi nått kommunens mål om minst 2000 nya jobb per år.

18:05, 20 May 2020

Ole: Ofta när jag läser om spårvägssatsningar så ser jag att spårvägar ger mer jobb, större fastighetsvärde längs med dragningen och drar till sig företag och satsningar i betydligt större utsträckning än bussatsningar. Läste en artikel från Canberra i Australien där spårvägen skapat nästan 5000 jobb under sitt första år, och där man nu ser fortsatt utbyggnad som väldigt viktigt för att hämta sig från Coronakrisen. Hur räknar ni med dessa fördelar när ni gör budgeten för projektet?

Ola Kahlström: Hej Ole.
Det stämmer. Det finns evidens för att spårinfrastruktur leder till högre fastighetsvärden invid stationer och hållplatser. Och det finns en utredning som visar potentialen för det i Uppsalaprojektet också. Ur ett större perspektiv bidrar spårvägen tillsammans med fyra spår och en ny station till väsentligt förbättrad tillgänglighet i stråket mellan Stockholm och Uppsala. Det bedöms i sin tur innebära potential för nya arbetsplatser.

18:08, 20 May 2020

Kristoffer: Vad är det som gör att man inte kan köra spårväg över Kungsängsbron? Varför måste vi bygga en ny bro som dessutom går över ett naturområde som många anser behöver skyddas?

Erik Pelling: Hej Kristoffer! Syftet med bron vid Ultuna är att knyta ihop de södra stadsdelarna och skapa en så gen och och snabb koppling som möjligt till och från den nya tågstationen i Bergsbrunna. Spårväg på Kungsängsbron fyller inte det behovet. Årike Fyris är skyddat som naturreservat men i reservatsbestämmelserna för Årike Fyris finns ett reservat för en framtida bro, nu gäller det att få till en bra utformning av bron.

18:09, 20 May 2020

Mohammed H: Varför blir det inte spårväg till Gränby? Det är ju jättemycket nya bostäder på den sidan av Uppsala.

Ola Kahlström: Hej Mohammed. Vi har gjort trafikanalyser som visar att det inom de närmaste tio-femton åren inte behövs spårväg till Gränby, och då har vi tagit hänsyn till de bostäder som byggs och planeras att byggas där. Samma analyser som visade behoven i de södra och sydöstra delarna. Ett skäl är att avstånden till Gränby från innerstaden är ganska små så antalet människor som bor längs sträckan inte blir tillräckligt stor. Däremot kan BRT vara ett alternativ till Gränby.

18:11, 20 May 2020

Jonna A: Hela samhället har ju blivit påverkat av coronapandemin. Hur kommer det påverka kostnaderna för för att bygga spårväg eller snabbuss?

Gabriella Burel: Hej Jonna, Uppsalapaketet och spårvägsprojektet är för framtiden. Förhoppningsvis när vi kommit ur coronaepidemin så kommer vi se framtiden an med tillförsikt. Vi fortsätta att planera för det. Kostnader påverkas inte direkt, De blir densamma.

18:13, 20 May 2020

Birgitta W: Varför har ni bestämt att spårvägen ska gå där ni planerat?

Ola Kahlström: Under årens lopp har fler utredningar gjorts om var det finns behov av kapacitetsstark kollektivtrafik. Med översiktsplanen som grund och det avtal Uppsala kommun har med staten innebär utbyggnaden i de södra och sydöstra delarna av Uppsala det största behovet av spårväg längs just de valda sträckorna. I detalj kan dock fortfarande förändringar ske.

18:15, 20 May 2020

VE: Den nya kollektivtrafik som planeras är en av villkoren i Uppsalapaketet. I det ingår också alla bostäder och annat som ska byggas i Sävja och Bergsbrunna. Men vad händer om det inte går som planerat med att bygga allt? Hur blir det då med kollektivtrafiken?

Gabriella Burel: Hej VE, egentligen är det en tidsfråga. Uppsala kommer behöva bygga ut för fler bostäder och fler arbetsplatser. Ökad kapacitet för kollektivtraifken kommer förr eller senare att behövas.

18:19, 20 May 2020

Göran T: Är verkligen spårväg den bästa lösningen för att säkerställa en fungerade kollektivtrafik under de kommande 20-30 åren?

PG Andersson: Hej Göran!
Om Uppsala ska kunna växa som planerat så kommer den beräknade resefterfrågan och det tillgängliga utrymmet i staden endast kunna hanteras av spårvagn då endast den kan erbjuda tillräcklig kapacitet. Detta gäller redan från 2035, dvs 5-6 år efter planerad öppning.

18:24, 20 May 2020

Stina: Hur väl anpassade är spårvagnar för personer med någon form av funktionsnedsättning? Kan ex. en blind person uppfatta när en spårvagn är i rörelse (ljud)?

Johan Wadman: Hej Stina. När det gäller att resa med spårvagnar så är moderna spårvagnar väl anpassade för personer med funktionsnedsättning, plant insteg, tydliga ljud från dörrar som öppnar eller stänger, automauska utrop och digitala skyltar som informerar om nästa hållplats. Spårvagnarna kommer också att höras från utsidan och genom att de kör på spår är det tydligt var i gatan som de kan komma.

18:28, 20 May 2020

Gunilla: Borde inte vi som bor i Uppsala få rösta om en sådan här stor sak?

Erik Pelling: Hej Gunilla! De folkvalda i kommunfullmäktige tar ställning till stora saker vid varje sammanträde. Kommunens årliga investeringsbudget innehåller investeringar för 4-5 miljarder varje år och kommunens årliga driftsbudget omfattar 12 miljarder kronor. Frågan om spårväg i Uppsala har utretts i många år och har debatterats i många valrörelser, senast i valet 2018. Uppsalapaketet antogs i bred enighet före valet 2018 och det var väl känt att kommunfullmäktige under denna mandatperiod skulle behöva ta ställning till en kapacitetsstark kollektivtrafiklösning under mandatperioden.

18:31, 20 May 2020

B3nny: Hur blir det med spårvägen inne i centrum? Får det plats? Ska biltrafiken bort?

Ola Kahlström: Hej B3nny.
Spårvägen måste så klart beredas plats i innerstaden, och ja, den får plats. På de aktuella gatorna kommer det bli begränsad plats för biltrafik dock. Utanför innerstaden ska spårvägen i störst utsträckning gå på egen bana.

18:33, 20 May 2020

Anders: Buss eller spårvagn vilka fördelar respektive nackdelar ser ni?

PG Andersson: Hej Anders!
Fördelar Buss: Enklare genomförande fas (färre tillstånd) samt lägre initial investering.
Nackdel buss: Högre driftkostnader över tid samt ökad trängsel i staden genom fler fordon i trafik.
Spårvagn fördel: Hög kapacitet ger minskad trängsel samt lägre driftkostnad över tid vilket ger en totalt sett lägre kostnad. Ger ökat intresse för att investera längs kollektivtrafikstråket då infrastrukturen ger en mer permanent och stabil linje än en buss som är lätt att lägga om vilket ger en minskad risk för den som investerar i bostäder och verksamheter.
Spårvagn nackdel: Komplicerad genomförande fas (kräver många tillstånd) samt hög initial investering.

18:35, 20 May 2020

Karin: Hej! Jag undrar om den pågående pandemin kommer att påverka Uppsala-paketet? Tänker bland annat på att skatteintäkterna antagligen kommer att minska när fler blir arbetslösa.

Erik Pelling: Hej Karin! Svår fråga. De arbetsplatser och bostäder som ingår i Uppsalapaketer kommer att byggas under den närmaste 30-årsperioden. Det är en rätt lång period och vi lär genomleva flera toppar och dalar i konjukturen under den perioden. Utgångspunkten är att kommunen ska leva upp till sin del av avtalet med staten och att staten ska leva upp till sin. Det innebär att en ny tågstation i Bergsbrunna ska vara klar till 2029 och då måste det finnas en kollektivtrafik till och från stationen. Det bästa vi kan göra för att motverka arbetslöshet i dåliga tider är att det offentliga fortsätter att investera och skapa arbetstillfällen.

18:37, 20 May 2020

Maria: Hej vad har ni för planer för cykelpendlarna?

Ola Kahlström: Hej Maria.
Det är viktigt för kommunen att fortsätta utveckla cykelstaden Uppsala. Längs med spårvägssträckningen behöver även cykelinfrastrukturen ses över. Vi kommer att behöva lägga särskild fokus på cykelpendlarna till de nya stadsdelarna i sydöstra och södra staden eftersom avstånden är lite längre än vad som är vanligt i Uppsala.

18:40, 20 May 2020

Ulrika: Hej! Finns det några uppskattningar på ev buller från spårvägen för boenden i närheten av den planerade sträckningen?

Johan Wadman: Hej Ulrika. Uppskattningar om buller kommer att göras i en miljökonsekvensbeskrivning som en del i utredningsarbetetet. Det kan dock noteras att moderna spårvagnar som tillverkas idag är relativt tysta om man jämför med t ex de som nu rullar i Göteborg.

18:43, 20 May 2020

Kalle K: Det nämns ingenstans om var spårvägen kommer hålla till under natten och var underhåll ska göras. Var kommer det att vara?

Johan Wadman: Hej Kalle. På natten kommer spårvagnarna vara uppställda i en depå där även underhåll och städning av vagnarna kommer att ske. Vi utreder nu flera olika lägen för placering av en spårvagnsdepå.

18:44, 20 May 2020

Lina: Jag har en funktionsnedsättning som gör att jag måste använda rullstol. Åker också gärna buss då det går. Hur anpassas spårväg eller BRT till oss som inte rör oss fritt!

Johan Wadman: Hej Lina. Moderna spårvagnar är väl anpassade för resenärer med funktionsnedsättning. Exempelvis har de plant insteg som underlättar om man använder rullstol. Det gäller även moderna bussar som man använder i ett BRT system. Med spårvagn kan man dock oftast docka något mer exakt mot hållplatsen, vilket gör det något enklare om man har rullstol.

18:45, 20 May 2020

Myriam: Finns det någon skillnad i miljövänlighet mellan spårväg och BRT bussar? Är något alternativ bättre än det andra?

PG Andersson: Hej Myriam!
Om BRT drivs elektriskt är det i driften inga stora skillnader mellan BRT och spårväg. Däremot kan spårväg hantera ett större resande och har därmed möjlighet att ta hand om fler bilister vilket leder till minskad trängsel och minskade utsläpp.

18:48, 20 May 2020

Fråga från FB: Varför behövs spårväg i en stad som vill påstå att den ska vara cykelstad. Då räcker bussar som finns och dessutom kommer billigare teknik framåt. Vi har lämnat spårväg bakom oss.

Gabriella Burel: Hej, det finns ingen motsättning mellan cykel och spårväg. Freiburg och Utrecht är utmärkta exempel på två städer där cykel och spårväg hjälper invånarna att resa hållbart. Cykel är lämpligast att nyttjas på avstånd på upp till 5 km. Spåvägen är planerad för längre sträckor och blir då ett bra alternativ till bilen.

18:49, 20 May 2020

SR: Jättebra fråga tidigare här om funktionsnedsättning och kollektivtrafik. Hur ser det ut med hållplatser? Hur långt kommer det vara mellan varje? Det har ju stor betydelse för hur lätt det är att ta sig till hållplatsen.

Ola Kahlström: Hej SR.
Avstånden mellan hållplatser är en avvägning mellan restid och gångtid till hållplatsen. Inriktningen är att det kommer att vara längre avstånd mellan hållplatserna än för buss för att göra restiden kortare och konkurrenkraften med bil bättre. Sen kommer vi att behöva ett kompletterande busslinjenät även i de här delarna av staden som bland annat har som uppgift att ge en större "yttäckning".

18:50, 20 May 2020

Linnea S: Idag kan det vara både stök och bråk vissa tider på bussar, men då finns en chaufför som kan hjälpa till. Men i spårvagnar finns bara en förare längst fram. Hur kan ni göra så det blir säkert att åka spårväg?

Johan Wadman: Hej Linnea. Spårvagnarna kommer att vara kamerautrustade. De kan också komma att utrustas med möjligheter att kommunicera eller larma från resenärerna.


18:52, 20 May 2020

Mats Wahlberg: Hej Jag tror att miljövänliga självkörande fordon kommer att kunna konkurrera mycket väl med de kollektivlösningar som är på förslag. Ford och GM har sedan 5 år tillbaka planerat för att lansera sådana fordon 2025. Andra tillverkare tänker i samma banor och exempelvis Tesla räknar med att deras självkörande bilar (obs inte fordon som Ford och GM siktar på) är klara att lämna testverksamheten i slutet av 2020. Varför är detta detta alternativ inte med i undersökningsunderlaget? Med denna lösning kan enskilda medborgare åka direkt dit de vill, enskilt eller i grupp, utan att behöva åka i speciella spår eller busslinjer. Kräver inga infrastrukturåtgärder - kan införas successivt - och blir förmodligen billigaste alternativet. Gissningsvis behöver Uppsala kommun investera mycket måttliga pengar i laddstationer och bättre elnät - men måste UK göra iallafall. Billigare och med högre servicegrad och miljövänligt - exempelvis genom att privatbilism och fossilbilar inte behöver ha tillträde till den centrala staden. Som sagt - varför är detta alternativ inte med i utredningsunderlaget till ny kollektivtrafik ? M v h

Erik Pelling: Hej Mats! Bilar med den frihet och flexibilitet de innebär kommer med all sannolikhet att utvecklas och är en del av Uppsalas trafiksystem även framöver. Men även om bilarna drivs av miljövänliga drivmedel och innehåller allt fler tekniska lösningar för att till slut kanske bli helt självkörande återstår trängselproblematiken. Att gå, cykla och åka kollektivt är mer yteffektivt och kommer behöva vara viktiga delar i Uppsalas trafiksystem. Uppsala har utrett spårtaxi och vi har även haft en testbana i Uppsala. Spårtaxi liknar det system med självkörande bilar som du beskriver.

18:55, 20 May 2020

Walter C: Kommer det bli samma pris att åka spårväg som det är för buss nu? Tänker ifall de höga kostnaderna påverkar priset för oss som ska åka?

Johan Wadman: Hej Walter. Vi planerar inte för någon särskild taxa för spårvagnana, utan det kommer att vara samma pris som att åka med buss.


18:57, 20 May 2020

Välutbildad Lärare: Corona kommer vad som fram går att bita sig fast här. Då är det inte läge att bygga nya storstäder! Spårvägen blir för dyr. Vi är på väg in i lågkonjunktur! Statens o kommunens pengar är våra skattepengar. Prio ett är skola, vård o omsorg! Politiker kan inte hålla på o plocka pengar där!!! För mycket slöseri i kommunenMP har absolut inget ekonomiskt tänkande o är dessutom okunniga i miljöfrågor! Spårväg kommer aldrig att betala sig. Det kommer bara att resultera i att övriga Uppsala inte få några bussar eller annan kommunikation. Då köper vi bil i stället! Både vindpark o solceller innehåller dyra metaller som kommer långt bortifrån! Dessutom vindparken skrämmer både djur o människor. Högt ljud o buller skadar. Växande skog tar upp koldioxid, gammal i alla reservaten AVGER koldioxid. MP är fullständigt orealistiska när det gäller eltillgång! Att sätta MP i trafikutskott/nämnd är att sätta bocken till trädgårdsmästare! Dessutom gillar de inte äldre människor med mycken kunskap o erfarenhet. Gör inte bort dig helt Pelling! Det är skattepengar! Ingen lekstuga. Prio 1 enl kommunallagen:SkolaVårdOmsorg

Erik Pelling: Hej Välutbildad lärare! Uppsala kommer med all sannolikhet att fortsätta växa vare sig vi vill det eller inte. Frågan är hur vi ska agera för att växa hållbart och på ett som som är attraktivt för både befintliga och framtida Uppsalabor. Att avstå från att planera för framtiden är en dålig idé. Då får vi trängsel och trafikstockningar och då får vi sämre förutsättningar för Uppsalas företag. Skola, vård och omsorg är prioriterade delar av kommunens verksamhet och kommer att vara det även framöver. Men folk behöver kunna ta sig till och från skolor, äldreboenden etc på ett hållbart sätt. Där kommer kollektivtrafiken in.

18:59, 20 May 2020

Hanna: Vill bara kommentera att jag tycker spårväg i Uppsala är jättebra! Och jättebra att man tänker också på alla med olika typer av hinder att åka kollektivt. Allt vi kan göra för att åka gemensamt är bra!

Erik Pelling: Hej Hanna! Vad roligt att du tycker det. Vi har utrett den här frågan i många år och resultaten visar att spårväg är ett bra alternativ för Uppsala.


19:00, 20 May 2020

Moderator: Nu stänger vi chatten. Stort tack för era frågor och för visat intresse!

 

 

Uppdaterad: