Frågor och svar i chatten om framtidens kollektivtrafik

Här kan du ta del av frågor och svar från genomförda chatt-tillfällen under våren 2021 om planeringen för framtidens kollektivtrafik.

I chatten medverkade följande från Uppsala kommun och Region Uppsala:

  • Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande, Uppsala kommun
  • Camilla Hanke Sönnerqvist, projektledare, Uppsala kommun
  • Mario Rivera, projektledare, Uppsala kommun
  • Johan Örjes (C), ordförande i trafik- och samhällsutvecklingsnämnden, Region Uppsala
  • Stefan Adolfsson, tf trafikdirektör, Region Uppsala.

Stort tack till alla er som ställt frågor och visat intresse!

Du kan även ta del av frågor och svar i chatten som hölls förra året, 13 och 20 maj 2020, om framtidens kollektivtrafik.
Ta del av frågor och svar i chatten 13 och 20 maj 2020

Frågor och svar i chatten 4 maj 2021

Tyvärr drabbades chatten av tekniska problem vid detta tillfälle och vi fick avbryta tidigare än planerat. Här nedan kan du ta del av de frågor och svar som vi ändå hann med innan dess.

Ett nytt tillfälle att chatta med oss är inplanerat torsdag 20 maj 19.00–20.00.
Chatta om framtidens kollektivtrafik 20 maj


Moderator:
Välkomna till detta tillfälle att chatta om framtidens kollektivtrafik. Det går nu bra att skicka in frågor. Vi kommer att publicera svar från klockan 19:00.

Göran: Hej! Jag undrar varför vi så bestämt verkar vilja ha spårväg? Varför bygger vi inte bara ut busstrafiken med fler bussar?

Stefan Adolfsson: Hej, Göran! Med det antalet resenärer vi räknar med kommer att åka denna sträckning kommer det inte vara möjligt att enbart köra fler bussar. När det blir för många bussar kommer de att köa upp och hindra varandra och övrig trafik. Därför behövs det vi kallar kapacitetsstark kollektivtrafik. Med det menas antingen spårväg eller större bussar som behöver egen körbana. Vilket det blir av dessa är ännu inte beslutat. Nuvarande planering utgår dock från att det blir spårväg.

Per Olof Osterman: Fastigheten Kungsängen 7:9 inrymmer två butiker, varav en för funktionshjälpmedel. Idag finns en lastzon utanför denna. Att det är en markerad lastzon avhåller tyvärr inte dagens busschaufförer från att ibland visa sitt missnöje med lagligt parkerat fordon genom att tuta. Hur är det tänkt med denna lastzon om spårväg drags genom Bäverns gränd? Och om den tas bort hur tänker man då om hur butikerna ska få sina leveranser resp kundbesök av funktionsnedsatta?

Camilla Hanke Sönnerqvist: Hej Per Olof!
Bäverns gränd är en smal passage med många frågor att lösa. Jag kan just nu inte svara exakt för den här lastzonen, men vi kommer under planprocessen att säkerställa att alla butiker fortsatt har möjlighet till lastzon och att säkerställa att butikerna även fortsatt kan nås på ett tillgängligt sätt. Det ingår i planeringen och är inget som kommer att förbises.

Per Olof Osterman: Det konstateras att Bäverns gränd är den smalaste passagen och måste fortsatt klara ambulanser, bussar, nödvändig trafik samt trafik av boende. Även buller och miljöbelastningen lyfts och det är oroande för en redan hårt belastad gränd, inte minst med tanke på partikelhalterna längs Kungsgatan. Hur tänker man lösa detta? Har alternativ sträckning , exempelvis Sidenvävargatan eller Stationsgatan vidare till och längs Strandbodgatan diskuterats?

Mario Rivera: Hej Per Olof, Tack för din fråga. Det är korrekt att just Bäverns gränd är mycket smal och som det är nu trängs många funktioner och trafik för just den gatan. Bil- och busstrafiken står för buller- och luftproblematiken där och även på Kungsgatan. Därför behövs åtgärder. Spårvägen går inte bara att anlägga och behålla all trafik som det är nu. Den nya Tullgarnsbron är en grundförutsättning för att minska biltrafik över Islandsbron, Östra Ågatan samt Bäverns gränd. Utöver det behöver planeras om busslinjerna för att minska antalet bussar som skulle behöva gå över Islandsbron. Det betyder att med spårvägen blir trafiken bara en bråkdel kvar både över Islandsbron och Bäverns gränd. Andra sträckningar har diskuterats, exempelvis på Strandbodgatan, men det är den på Bäverns som det störst nytta och ansluter till Uppsala C på bästa möjliga sätt.

Torbjörn: Hej, Jag är medveten om att Uppsala växer åt alla håll och kanter. Vilket är jättebra av flera olika anledningar! Inom ramen för det, undrar jag om det finns några kopplingar mellan de framtida så kallade stadsnoderna och spårvägen, vilket först och främst verkar gälla de södra stadsdelarna. Jag bor i norra Uppsala och pendlar till mitt jobb i Älvsjö, i södra Stockholm. Kommer spårvägen att underlätta min vardag? Hur hänger helheten ihop?

Erik Pelling: Hej Torbjörn! Kollektivtrafiken kommer att bestå av både buss, spårvagn och tåg. Den planerade spårvägen kommer att knyta ihop de två stadsnoderna i södra Uppsala med stadskärnan. Spårväg byggs där behovet bedöms som störst men resten av staden blir förstås inte utan kollektivtrafik. Stadsnoderna Gränby och Börjetull kommer att trafikeras med buss. När behovet av mer kapacitetsstark kollektivtrafik uppstår kan förstås spårväg bli aktuellt även här.

Björn-Erik Tapper: Hur tät planeras trafiken vara och hur många passagerare kan varje vagn ta (stående/sittande)Restid från Gottsunda till resecentrum resp. Bergsbrunna station ?

Mario Rivera: Hej Björn-Erik, tack för din fråga. Målsättningen är att kunna ha spårvagnar var femte minut, dock kommer det inte vara i början där vi kan troligen ha lite längre tid mellan spårvagnarna, exempelvis var 10-minut. Turtätheten är per linje, alltså dubbel så många turer där båda linjer trafikerar samtidigt. En stor skillnad mellan buss och spårvagnar är kapaciteten per fordon. Den är kopplad till hur långa fordonen är samt hur den är möblerad. Vi kan ha 30 eller 45 meters spårvagnar och max kapaciteten varierar mellan 180-250 personer. Restiden påverkas av många olika faktorer och därför kan jag endast ge översiktliga restider. Gottsunda C – Uppsala C 22 minuter och från Gottsunda C till Bergsbrunna 14 minuter.

Göran: Vill alla politiker i Uppsala ha spårväg? Eller tänker ni olika inom kommunen och regionen?

Erik Pelling: Hej Göran! Kommunen och regionen är överens om att Uppsalas kollektivtrafik behöver förstärkas. Det är också gemensamt som frågan har utretts i två omgångar 2016 och 2020. När resultatet ska tolkas går dock åsikterna i Uppsala kommunfullmäktige isär. En majoritet i kommunfullmäktiga har valt att gå vidare i enlighet med utredningens förslag att bygga spårväg men några partier förordar istället superbussar, BRT. Ett antal frågetecken återstår att räta ut innan kommunfullmäktige tar slutgiltig ställning nästa år. Sträckningen för den kapacitetsstarka kollektivtrafiken är en sådan sak, en annan är finansieringen.

Göran: Vill alla politiker i Uppsala ha spårväg? Eller tänker ni olika inom kommunen och regionen?

Johan Örjes: I Region Uppsala finns det ett brett stöd för avtalen med staten och Uppsala kommun som bland annat innehåller att det ska vara spårväg som byggs. Frågan om att välja just spårväg som lösning är inget som Region Uppsala drivit.

Per Olof Osterman: Har ni en ekonomisk kalkyl för en alternativ sträckning? Strandbodgatan är väl tilltagen för spårväg, tillsammans med övrig trafik. Broförbindelsen över Fyrisån skulle förslagsvis kunna byggas vid cykelbron i Strandbodgatans förlängning. Kostnaden för denna ska vägas mot kostnaden för den föreslagna förstärkningen av Islandsbron samt en ny cykelbro i förlängningen av Vretgränd. Att åka spårväg till studenternas och parksnäckan har ju viss charm dessutom.

Mario Rivera: Hej Per Olof, det är korrekt att Strandbodgatan har plats för en spårväg. Dock är det nödvändigt att kunna se hela sträckan mellan hållplatsen vid sjukhuset närmast Dag H och anslutningen till Uppsala C. Problemet med att använda Strandbodgatan är med den sträckningen är det svårt att ordna en bra hållplats som ansluter till Sjukhuset, som är en viktig målpunkt. Utöver kommer en spåranläggningen på grund nivåskillnader att skapa en barriär genom Stadsträdgården. Utöver en ny öppningsbar bro kommer det att behövas stora ingrepp på Kungsgatan för att kunna angöra till Uppsala C. Det är det som gör att sträckningen genom Bäverns gränd skapar de bästa förutsättningar för staden.

Per Olof Osterman: Hur ska elledningarna för spårvägen ordnas och hur påverkas balkongerna längs gränden? Hur mycket kommer skakningar riskera att fastigheterna skadas med tanke på att de byggts på lera?

Camilla Hanke Sönnerqvist: Hej Per Olof!
Både frågan om hur spårvägen ska strömförsörjas och frågan om vibrationer är något som utredes vidare. Det finns olika tekniska möjligheter för att lösa båda dessa och vilket som väljs är i dagsläget inte klart. Oavsett vilken teknisk lösning som väljs kommer en förutsättning att vara att befintliga fastigheter inte får skadas.

Björn-Erik Tapper: Det är glest med hållplatser på flera ställen längs linjen. Hur kommer anslutning att ordnas för de som inte klarar att ta sig själva till närmaste hållplats.

Mario Rivera: Hej igen, avstånden mellan hållplatser för spårvagnar brukar vara längre i jämförelse med bussar. Det är viktigt att kunna skapa en balans med tillgänglighet till hållplatsen samt restiden. Desto fler hållplatser finns desto längre restid. Hållplatserna är tätare mot centrum och glesare längre bort.

AVA: Mycket bra med spårväg från Gottsunda. Kommer den bli klar samtidigt som den nya tågstationen i Sävja?

Mario Rivera: Hej Ava, målsättningen är att kunna ha spårvägen i funktion i slutet av år 2029. Det skulle vara toppen om nya stationen i Sävja öppnar samtidigt, men det är ett arbete som drivs av Trafikverket och därför kan jag inte ge exakta besked om när den blir färdigt byggd.

Katrin: Varför är det två olika vägar till Ultuna? Det finns ju nya bostadsområden utefter Dag Hammarskjölds väg som nu inte får spårväg. Hur har man tänkt här?

Mario Rivera: Hej Katrin, tack för din fråga. Den ena vägen genom Ultunaallén och den behövs för kunna förbinda hela vägen från Gottsunda kring den nya stationen i Bergsbrunna.
Den andra sträckningen går genom Ulleråker och Ångström och kopplar ihop Ultuna med Uppsala C. Det handlar om att kunna ha kollektivtrafiken där det finns många resenärer samt i närheten av viktiga målpunkter. För de nya bostadsområdena som finns i Bäckslösa kommer det finnas en spårvagnshållplats i området.

Frågor och svar i chatten 22 april 2021

Moderator: Välkomna till detta tillfälle att chatta om framtidens kollektivtrafik. Chatten är nu öppen och det går att skicka in frågor fram till kl. 19:00.

18:00, 22 April 2021

 

Karin: Hejsan! Vi ser fram emot att kunna åka spårvagn in till Uppsala så småningom. Finns det redan nu tankar kring hur spårvagnarna ska vara utformade? T ex om de helt eller delvis ska vara förarlösa? Själv skulle jag inte känna mig säker om jag åkte ensam hem en kväll i en förarlös vagn. Det gäller nog många kvinnor, tyvärr.

Stefan Adolfsson: Hej! Kul att höra att ni ser fram emot att åka spårvagn! Det är för tidigt att säga hur spårvagnarna kommer att vara utformade, men som det ser ut just nu är inte planen att de kommer att vara förarlösa.

18:01, 22 April 2021

 

Peter: Pandemin spås ju ändra vårt sätt att resa radikalt, många tror att arbetspendlingen kommer att minska betydligt efter detta. Kommer det verkligen finnas behov av spårväg i framtiden?

Johan Örjes: Resemönstren kommer säkert att påverkas, men riktigt hur vet vi inte. Troligen kommer dock större delen av resandet att återkomma och därefter fortsätta öka.
Däremot kan det dröja lite längre innan vi når den beräknade nivån.

18:04, 22 April 2021

 

Camilla: Hej, Är planen att spårvagnen ska ersätta befintlig kollektivtrafik?

Johan Örjes: Till delar kommer den att göra det, men det kommer fortfarande att finnas busstrafik där det finns behov för det.

18:07, 22 April 2021

 

Karl: Kommer det att finnas möjlighet att ta med sig sin cykel på spårvagnarna? Ifall man t ex vill fortsätta norrut på Upptåget och ha medxsigcsin cykel.

Stefan Adolfsson: Det är lite tidigt att säga, men generellt vill vi stötta kombinationen kollektivtrafik och cykel så det är inte orimligt att det blir så.

18:09, 22 April 2021

 

Robin: Varför dras inte spårvägen runt hela centrala Uppsala så att man kan ta sig till Fyrislund, Boländerna och andra delar av stan på den sidan?

Erik Pelling: Hej Robin! Kollektivtrafiken kommer att bestå av både bussar (på el) och spårväg och båda kommer att kunna byggas ut i takt med behoven. Den sträckning som har utretts för spårväg eller BRT i ett första steg förbinder de södra stadsdelarna med city och den nya tågstationen vid Bergsbrunna. Längs den sträckningen kommer många nya arbetsplatser och bostäder att byggas och sträckan knyter ihop tre av Uppsalas fem stadsnoder (city, Gottsunda och de sydöstra stadsdelarna söder om Bergsbrunna/Sävja). I utredningarna har det även tittats på en gren till Gränby men där bedöms buss klara behovet de närmaste 10-15 åren. Ringlinjen (buss nr 1) kommer även fortsättningvis knyta ihop Uppsala på tvären.

18:12, 22 April 2021

 

Peter: När kommer det bestämmas om det blir spårväg?

Erik Pelling: Hej Peter! Det korta svaret är maj/juni 2022. Just nu befinner vi oss i en förberedande och utredande fas. En viktig förutsättning som vi behöver klara ut innan kommunfullmäktige kan fatta beslut är vilken statlig medfinansiering vi kan räkna med. I slutet av detta år kommer vi ansöka om statlig medfinansiering och före sommaren 2022 får vi besked. En annan fråga är linjesträckningen och den detaljplanen är ju på samråd just nu. Men i maj/juni 2022 bör vi ha kommit tillräckligt långt för att kommunfullmäktige ska kunna fatta beslut i frågan.

18:13, 22 April 2021

 

Camilla: Hej Johan, angående till svar till Peter nedan så skriver du "Troligen kommer dock större delen av resandet att återkomma och därefter fortsätta öka. Däremot kan det dröja lite längre innan vi når den beräknade nivån." Vad baserar du detta på, finns det en framtagen prognos för det framtida resemönstret du beskriver? Har ni justerat er prognos för enligt som du skriver att det kommer ta längre tid att nå beräknad nivå?

Johan Örjes: Nej, några nya prognoser har inte tagits fram just för detta projekt. Men det bygger på de prognoser som gjorts kring kollektivtrafikens utveckling både i Region Uppsala och av många andra. Sedan vet vi naturligtvis inte hur framtiden blir och prognoser är alltid bara prognoser.

18:16, 22 April 2021

 

Elisabeth: Jag tänker mycket på frågan om trygghet. Kommer det vara bara en förare som det är på bussarna idag? Eller kommer det finnas mer personal i övriga vagnar? Vad händer om det t ex är stökiga ungdomar eller berusade personer som stör? Kan kännas otryggt.

Stefan Adolfsson: Vi håller med om att det är mycket viktigt att det upplevs tryggt att åka med spårvägen. Det är grundläggande för att spårvägssystemet ska få den nytta vi vill uppnå. Om det blir med personal ombord utöver förare eller på annat sätt återstår att se.

18:18, 22 April 2021

 

Peter: På vilka sätt kan jag som Uppsalabo vara med och tycka till? Är det bara genom det här samrådet eller finns det andra sätt?

Erik Pelling: Hej Peter! Som Uppsalabo har du stor möjlighet att tycka till. Dels via de politiska partierna och de folkvalda i kommun- och regionfullmäktige och dels via de dialoger som kommunen och regionen ordnar. Det har genomförts ett antal dialoger redan och fler kommer framöver. Frågan om hur Uppsalas kollektivtrafik bäst ska förstärkas har utretts i flera men till nästa år är vi förhoppningsvis klara för ett beslut. Här hittar du info om tidigare och kommande dialoger: https://bygg.uppsala.se/planerade-omraden/sparvag/moten-och-dialoger/

18:20, 22 April 2021

 

Camilla: Hej Johan, angående ditt svar att det kommer finnas busstrafik där det finns behov, hur definierar du det behovet?

Johan Örjes: Hej Camilla,
När det gäller behovet i Uppsala stad görs en bedömning i en strategi för stadstrafiken. Den som finns nu kommer att behöva uppdateras med anledning av den kraftiga utbyggnaden av staden.

18:23, 22 April 2021

 

Robin: Kan ni säga något om kostnaderna för spårväg? Hur tänker ni att allt ska betalas?

Erik Pelling: Hej Robin! Investeringskostnaden för 17 km spårväg är beräknad till 4,4 miljarder kronor. Förhoppningen är att staten via Trafikverket ska stå för hälften av den kostnaden. 900 miljoner kronor i statlig medfinansiering är redan klar och resten ansöker vi i slutet av detta år. Övriga 50% kommer kommunen och andra medfinansiärer stå för, det är en av de saker som ska klaras ut innan beslut nästa år. En del av kommunens finansiering kommer från höjda markvärden till följd av spårvägen.

18:25, 22 April 2021

 

Alice: Spårvagn går ju på el och jag har läst om bristen på elkapacitet i just Uppsala. Hur löser ni det? Hur påverkar det här oss som bor i staden?

Camilla Hanke Sönnerqvist: Hej Alice!
Strömförsörjningen för spårvägen är inte bestämd än. Det finns flera tänkbara alternativ men eldrift via kontaktledning är det vanligaste. Att säkerställa elkapaciteten är en mycket komplex fråga där det finns många faktorer som inverkar. Uppsala kommun har en tät kommunikation och planering med bland annat Vattenfall för att säkerställa att elen räcker till både nu och långsiktigt för hela Uppsala

18:27, 22 April 2021

 

Camilla: Hur ser kostnadsberäkningarna ut för den löpande spårvagnstrafiken? Alltså inte projekteringen, utan att hålla detta i drift? Ser man att kostnaderna är lägre än den busstrafik man kommer ta bort i samband med detta, på samma nivå eller kommer det innebära en ökad kostnad? Om det innebär en ökad kostnad, hur planeras det att finansieras?

Mario Rivera: Hej Camilla! En viktig skillnad mellan spårvagnar och bussar är att de inrymmer betydlig fler resenärer, vilket gör att det behövs färre fordon och därmed färre förare. Tyvärr är svaret inte så enkelt gällande driftkostnader eftersom när spårvagnar sätts in i systemet passar man på att göra om linjenätet för bussar, som gör att systemet blir med effektiv i relation till resandet och dess kostnader. Det vill säga de direkta driftkostnader för just spårvägen blir högre vid en direkt jämförelse med bussar på just samma sträcka gällande infrastrukturen, men om relaterar till antalet resor, fordon som behövs samt övrig kollektivtrafik blir kostnaden per resenär lägre.

18:29, 22 April 2021

 

Amber: Det föreslås att vi ska satsa massa pengar för att utveckla kollektivtrafiken när befintlig regionstrafik inte har fungerat för vi rörelsehindrade eller de med barnvagn som åker regionsbussar. Varit så i åratal. Det gäller höggolvade gula bussar. Jag har pratat med UL, Nobina, Kommun, Region, om att få hjälp upp med min rullator på bussen. Fått till svars att det ingår inte i förarnas tjänsteavtal att hjälpa resonärer av- på bussen. Det är upp till varje enskild förare att bestämma. Jag får sura min, suckar, kommentarer om hur jobbigt det är. Men inte är det ngn som tar fram fjärrkontrollen och använder inbyggda hissen. Det tar ju tid (sumpar tidtabellen) och flera förare säger att de inte fått utbildning om hissen sedan de fick busskort, och då bara behövt göra det en gång. Den enda gången jag hade en förare försöka med hissen, då hon var precis på jobbet igen efter en ryggskada, så fungerade inte ens fjärrkontrollen!jag är en annars pigg 52 åring som behöver rullator. Jag fått planera min vardag efter bussar som är låggolvade enligt schema. Det kan handla om 3 timmar. För att åka 5 minuter med buss till gränbystaden. Jag bor 3km från gränbystaden. Har EN linje som åker som bäst en gång i timmen. och bara 2 avgångar från 10-17 är låggolvade. Jag tycker ni ska rusta upp och se över befintliga linjer som inte en håller "alla ska kunna åka kollektivt" innan ni satsar stort på nytt. Ngn från Kommunen är jättevälkommen att kontakta mig vid sidan om chatten.

Stefan Adolfsson: Tråkigt att höra att det fungerar dåligt att använda dagens regionbussar för dig. Parallellt med spårvägsprojektet pågår dock en kontinuerlig utveckling även av regionbusstrafiken med fler låggolvsbussar och tillgängliga hållplatser.

18:32, 22 April 2021

 

Alice: Varför kan inte bron ni planerar över Fyrisån placeras där Vindbron ligger istället? Skydda de värden som finns i Åriket!

Mario Rivera: Hej Alice, tack för din fråga. Lokalisering av bron har att göra med var och hur staden växer. Vindbron har ett bra läge i sig och används idag av många personer som rör sig längs Fyrisån, men tyvärr ligger den långt borta både från viktiga målpunkter och bebyggelse. Av den anledningen är den inte lika lämplig för kollektivtrafiken.

18:34, 22 April 2021

 

Peter: Tack för svaret Erik! Politik är politik. Hur ser du på att skjuta fram frågan till efter valet? Eller ska vi ha en folkomröstning så alla får tycka?

Erik Pelling: Hej Peter! Frågan har utretts flera gånger och den har diskuterats i valet 2010, 2014 och 2018. Om vi ska hinna få den nya kollektivtrafiken på plats i tid i enlighet med det avtal vi har med staten behöver vi fatta beslut i frågan. Med det sagt kommer frågan säkert att diskuteras även valet 2022 och om de nyvalda i kommunfullmäktige respektive regionfullmäktige vill ändra tidigare beslut kommer det att vara möjligt.

18:36, 22 April 2021

 

Camilla: Hej Johan, vem utför och beslutar den uppdaterade strategin? Var hittar jag den befintliga? När blir den befintliga ej tillämplig längre och när kommer den uppdaterade komma?

Johan Örjes: Hej Camilla,
Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden i Region Uppsala tar fram och beslutar om strategin, men det sker självklart i nära samarbete med Uppsala kommun.
Det finns inte beslut ännu om när arbetet med att ta fram en ny strategi ska inledas.
Jag har inte länken till den nuvarande strategin tillgänglig. Mejla mig så ska jag skicka den: johan.orjes@regionuppsala.se

18:38, 22 April 2021

 

Camilla: Hej Stefan, angående ditt svar till Elisabeth nedan om säkerhet som du beskriver är grundläggande för nyttan ni vill uppnå. Hur hanterar ni den frågan, arbetas det med inom det här projektet eller är det en fråga som ligger utanför? Vilka möjliga strategier överväger ni? Jag tolkar ditt svar som att ni överväger mer personal än förare ombord. Tolkar jag dig fel?

Stefan Adolfsson: Hej Camilla, ett alternativ som kanske är mer troligt än personal ombord är aktiv kameraövervakning, dvs att centralt följa vad som händer ombord och kunna agera med t.ex. väktarstyrkor vid behov. Detta är en fråga som kommer att djupas i god tid innan spårvägen tas i drift.

18:41, 22 April 2021

 

Alice: Tänker också på spårvägen som kommer byggas genom hela Sävja. Hur är det med tidsplan för alla bostäder som ska byggas och samtidigt som spårvägen? Jätteprojekt!

Erik Pelling: Hej Alice! Spårvägen kommer byggas före de flesta av bostäderna. Bostäder och arbetsplatser kommer att byggas i takt med efterfrågan och behov under flera decennier. En plan för hur det ska gå till rent praktiskt för att minimera störningar och se till att allt fungerar bra kommer att tas fram.

18:45, 22 April 2021

 

Robin: Intressant om ökade markvärden. Kan det vara bra även för mig som redan bor nära där spårvägen ska gå?

Camilla Hanke Sönnerqvist:

Hej Robin!
Historiskt så har markvärden på mark i anslutning till ny spårbunden kollektivtrafik alltid ökat i värde. Det innebär att kommunens mark som ligger i anslutning till spårvägen kan säljas till en exploatör för ett högre värde. Men även för privata fastighetsägare gäller historiskt att marken ökar i värde.

18:47, 22 April 2021

 

Torbjörn: Varför inte bygga i samhällen som har järnväg istället för att bygga järnväg i stan? V/a-lösningarna längs Dalabanan och Norrlandsbanan måste vara billigare än 4,4 mdr?

Erik Pelling: Hej Torbjörn! Det är ju det vi gör. Utbyggnaden av befintliga och nya stadsdelar i södra Uppsala handlar om att dra nytta av befintliga och kommande järnvägsspår mellan Uppsala-Stockholm. För att det ska vara lätt att ta sig mellan Uppsalas olika delar och de två stationerna (ett utbyggt Resecentrum och den nya järnvägsstationen vid Bergsbrunna) behöver kollektivtrafiken byggas ut. Vi planerar även för fler bostäder i stationsorterna Storvreta (en fördubbling är på gång), Vattholma och Skyttorp. Detsamma gäller längs Dalabanan men Dalabanan behöver byggas ut först innan tågstopp i Vänge och Järlåsa kan bli verklighet.

18:49, 22 April 2021

 

Peter: Erik, varför är inte ni politiker överens om att spårväg är bäst eftersom ni utrett och allt pekar på att det är bäst?

Erik Pelling: Hej Peter! Önskar jag hade svar på den frågan men politik är inte bara fakta. Även känslor och åsikter spelar in. Och fakta kan alltid tolkas olika. Men de utredningar som har gjorts 2016 samt 2020 pekar på att modern spårväg bäst löser det behov av förstärkt kollektivtrafik som vi ser framför oss. Spårväg erbjuder högre hastigheter och högre transportkapacitet än buss. Det är den här högre transportkapaciteten som gör spårväg lämplig för medelstora till stora städer som Uppsala.

18:51, 22 April 2021

 

Camilla: Hej Johan, vad innebär i nära samarbete med Uppsala kommun? Kommer vi medborgare ha möjlighet att påverka i framtagandet av ny strategi? Är det denna från 2015 som du syftar till? https://www.ul.se/globalassets/pdf/strategier-for-stadstrafiken-i-uppsala-ktn-2015-0020.pdf

Johan Örjes: Hej Camilla!
Du hittade rätt strategi.
Det kommer säkert att finnas flera olika sätt som du som medborgare kommer att få vara med och påverka utformningen.
Hur skulle du själv vilja ge dina synpunkter?

18:53, 22 April 2021

 

Camilla: Hej Mario, menar du att enligt er beräkning så kommer spårvagnstrafiken vara en ekonomisk besparing? Var kan jag se denna beräkning?

Mario Rivera: Hej Camilla, som jag skrev, det beror på hur man räknar och vilken helhet man ser. En bra läsning är jämförelseunderlaget (2020) mellan BRT och spårväg. Där kan du hitta mer om kostnader, men också om vissa nyttor som går att bedöma monetärt.
jamforelseunderlag-sparvag-brt-rapport.pdf (uppsala.se) (PDF, 1 MB)
Det kan hitta om du klickar på länken.

18:55, 22 April 2021

 

Torbjörn: Med spårvagn blir det påstigning i alla dörrar. Varför inte börja redan nu i bussarna och spara tid?

Stefan Adolfsson: Hej, Torbjörn! Vi har haft påstigning på alla dörrar på Uppsala resecentrum tidigare. Vi har dock inte sett någon större effekt på tiden vid hållplats och det finns ett starkt önskemål från förarkåren att ha uppsikt över vilka som kliver på genom att det sker via framdörren. Dessutom ser vi nu när påstigning ofta sker i bakdörrarna på grund av pandemin att många tyvärr kliver på utan att ha gitlig biljett. Vi har därför bedömt att den eventuella vinst man kan få i minskad restid inte överväger de nackdelar som det medför.

18:57, 22 April 2021

 

Niclas H: hej om vi kommer få spårvagnar kommer vi få till den Gamla spårvagnen och användas i museitrafik om det går. vet man vilka Färger som dom kommer att få eller är det bara linje nummer ?

Mario Rivera: Hej Niclas! Uppsala har en historia med spårvagnar och vad roligt att den gamla spårvagnen finns sparad. Det skulle vara spännande om det gick att transportera den gamla spårvagnen till Uppsala för invigningen, det kan vi kolla om det går. Gällande färgen och utseendet av Uppsalas moderna spårvagnar är det något som kommer att bestämmas senare.

18:58, 22 April 2021

 

Tania Chávez: Hej Erik, Camilla, Mario, Johan och Stefan, Jag undrar varför det inte går att skapa fler småbroar över Fyrisån, som de som redan finns i stan? Det skulle bli lättare att ta sig mellan östra stadsdelarna och västra stadsdelarna i Uppsala. De bussar som hittills har gått mellan dessa delar av Uppsala har varit oerhört långsamma. Det har inte varit lönt att försöka ta en buss som går mellan Sävja och Ultuna, utan det har gått fortare att gå av bussen vid Resecentrum, och byta buss. Under en tid gick det en buss från Knivsta, som gick över Kungsängsbron, vidare till Ultuna. Det här var riktigt bra för de resenärer som reser mellan Sävja och Ultuna.Kostnaderna för bussresor är höga. Blir det inte dyrare, och därmed svårare för resenärer att resa med kollektivtrafik i framtiden, om ni bygger spårvägen? Jag har ingenting emot en spårväg, men dyra resor kommer att leda till behov av andra resvägar, då vi behöver ta cykeln, och då uppstår frågan igen, varför kan ni inte bara öppna fler små gångbroar för gångtrafikanter som kan leda cykeln över? Det skulle inte bli så stora ingrepp i miljön. Med vänlig hälsning, Tania Chávez.

Erik Pelling: Hej Tania! Det är en bra idé med fler broar och flera broar är på gång. Vid Librobäck i höjd med Fyrishov planeras för en gång- och cykelbro och söder om Studenternas IP ska den så kallade Tullgarnsbron snart byggas. Men alla broar söder om Islandsfallet behöver vara öppningsbara eftersom Fyrisån är en farled för båttrafik och det är dyrt så inte minst av ekonomiska skäl får vi nog begränsa antalet broar.

18:59, 22 April 2021

 

Tania Chávez: Hej Erik, Camilla, Mario, Johan och Stefan, Jag undrar varför det inte går att skapa fler småbroar över Fyrisån, som de som redan finns i stan? Det skulle bli lättare att ta sig mellan östra stadsdelarna och västra stadsdelarna i Uppsala. De bussar som hittills har gått mellan dessa delar av Uppsala har varit oerhört långsamma. Det har inte varit lönt att försöka ta en buss som går mellan Sävja och Ultuna, utan det har gått fortare att gå av bussen vid Resecentrum, och byta buss. Under en tid gick det en buss från Knivsta, som gick över Kungsängsbron, vidare till Ultuna. Det här var riktigt bra för de resenärer som reser mellan Sävja och Ultuna. Kostnaderna för bussresor är höga. Blir det inte dyrare, och därmed svårare för resenärer att resa med kollektivtrafik i framtiden, om ni bygger spårvägen? Jag har ingenting emot en spårväg, men dyra resor kommer att leda till behov av andra resvägar, då vi behöver ta cykeln, och då uppstår frågan igen, varför kan ni inte bara öppna fler små gångbroar för gångtrafikanter som kan leda cykeln över? Det skulle inte bli så stora ingrepp i miljön. Med vänlig hälsning, Tania Chávez.

Johan Örjes: Hej Tania,

När Uppsala växer kommer det att behövas mer kollektivtrafik och den kommer att behöva betalas av både resenärer och skattebetalare. Det gäller oavsett om det handlar om pendeltåg, spårväg eller buss. Samtidigt innebär det att det är fler skattebetalare och resenärer som ska dela på kostnaden.

Om du kan välja cykel istället för kollektivtrafik är det bara bra - det är ju både billigt och bra för hälsan.

18:59, 22 April 2021

 

Moderator: Nu stänger vi möjligheten att ställa frågor. Vi fortsätter att besvara era frågor, så sitt gärna kvar. Tack för ert engagemang!

19:00, 22 April 2021

Peter: Tack Erik! Fortsätter på politiken. Vad kan du göra för att få med dig de andra politikerna? För Uppsalaborna är det bättre om alla är mer överens eftersom det är så stora pengar det handlar om. Vad tycker du?

Erik Pelling: Hej Peter! Det håller jag med dig om och jag lägger mycket tid och energi på att samla så många som möjligt och helst hela kommunfullmäktige bakom detta viktiga och långsiktiga beslut. Förhoppningsvis kommer de återstående utredningarna om exempelvis finansieringen skapa en bra grund för det.

19:01, 22 April 2021

 

Alice: Hur blir det med säkerhet i trafiken där det går mycket barn? Nära skolor och lekplatser? Och nära bostadsområden? Kommer ni avgränsa på något sätt?

Camilla Hanke Sönnerqvist: Hej Alice! Detta är en mycket viktig fråga och vi jobbar aktivt med att säkerställa trafiksäkerheten längst med spårvägen. Exakt utformning kommer att skilja sig åt beroende på var vi befinner oss längs med sträckan. Om det är skola, park eller bostadsområde och hur geografin ser ut med kurvor och liknande. Det går att läsa om arbetet i PM Risk och säkerhet som du hittar bland utredningarna tillhörande detaljplanen: https://bygg.uppsala.se/samhallsbyggnad-utveckling/detaljplanering/detaljplaner-oppna-for-synpunkter/detaljplan-for-kapacitetsstark-kollektivtrafik/
Detta är dock ett pågående arbete och vi kommer att ha kommit längre i utformning till detaljplanens nästa skede.

19:02, 22 April 2021

 

Camilla: Hej Stefan, men hur, var och av vem kommer denna fråga att behandlas av? Kommer det hanteras inom projektet för spårvagn och/eller kommer det beröra annan typ av kollektivtrafik? Vem ansvarar för frågan?

Stefan Adolfsson: Hej Camilla! Det är vi på Region Uppsala som har ansvaret för detta i såväl spårvägssystemet som i kollektivtrafiken generellt. Vi jobbar aktivt med trygghet redan idag, vilket bland annat innebär en utökad kameraövervakning ombord på våra fordon. Tryggheten i just spårvägssystemet kommer att hanteras inom projektet men med utgångspunkt från det generella trygghetsarbetet inom kollektivtrafiken.

19:03, 22 April 2021

 

Camilla: Hej Johan, om du istället berättar vilka sätt som finns idag samt konstaterar om detta kommer vara möjligt för framtida strategi eller inte så kan jag återkomma om jag inte ser att dagens möjligheter täcker upp behovet som jag ser det. :)

Johan Örjes: Hej Camilla,
Det senaste stora strategiska arbete vi gjorde var kring stadsbusslinjenätet i Enköping. Där arbetade vi med möten på centrala platser, webbenkäter, formella remisser, besök på arbetsplatser och skolor med mera.

19:04, 22 April 2021

 

Camilla: Tack för svaret Mario. Hur räknar du och vilken helhet ser du? Ser du det som att det är en ekonomisk besparing?

Mario Rivera: Hej igen! Ja, jag ser det som att det kommer att vara en ekonomisk besparing för både kommunen och regionen. Inte direkt i början, men när staden växer och resorna ökar kommer att vara mer tydligt. Det handlar om besparingar för både övrig kollektivtrafik, men minskade kostnader för trängsel och lägre investeringar i övrig transportinfrastruktur bland annat.

19:05, 22 April 2021

 

Camilla: Hej Erik, vilka nackdelar eller kompromisser ser du att spårvägen kan medföra utifrån de utredningar som gjorts 2016 samt 2020?

Erik Pelling: Hej Camilla! Utredningarna från 2016 och 2020 visar att spårväg är bäst på att möta det ökande resandebehovet och även bäst på att ersätta biltrafik. Det är stora fördelar. En nackdel är att spårvägen till en början inte kommer att ha lika hög turtäthet. En lång spårvagn kan ta många fler passgerare och behöver därför inte komma lika ofta som bussar hade fått göra för att forsla lika många personer. Men utredningarnar visar att bussarna fram emot 2035 blir så många att de får köa efter varandra så buss är ingen långsiktig lösning.

19:07, 22 April 2021

 

Niclas H: hej Hur kommer Spårvagnen Vara tillgängliga ? hur ser Säkerheten på den Synd Att inte vi Har som SL Tyrghetcentral att ringa vid Behov / nöd / lob bland Annat.

Stefan Adolfsson: Hej, Niclas H! Utgångspunkten är att spårvägen ska vara fullt tillgänglig med plant insteg och genomgående låggolv m.m. Som nämnts tidigare i chatten är en aktiv central liknande SL trygghetscentral en möjlig väg att gå för att säkerställa att systemet upplevs tryggt av alla resenärer.

19:08, 22 April 2021

 

Robin: Jag undrar varför ni dragit linjerna såsom det nu ser ut? Vad är tanken?

Mario Rivera: Hej Robin! Det har att göra hur vi växer i Uppsala. Den sträckningen som är beslutad är kopplad ihop både viktiga målpunkter (arbetsplatser och verksamheter) med bostadsområden, centrum, Uppsala Central och den nya stationen i Uppsala södra. Syftet är att koppla ihop staden.

19:08, 22 April 2021

 

Moderator: Stort tack för era frågor! Nu har alla inskickade frågor besvarats och vi stänger därför chatten för idag. Välkomna igen 4 maj kl. 19:00-20:00!

19:09, 22 April 2021

 
Uppdaterad: