Prioriteringsmodellen

Uppsala växer, både stad och landsbygd, och de pågående byggprojekten är många. Vi har det senaste decenniet gått från ett läge med få parallella projekt och begränsade behov av investeringar i infrastruktur till en situation med många pågående projekt och ett stort inflöde av nya initiativ. Kommunens tillväxt är i hög grad beroende av överordnade investeringar i infrastruktur och nyproduktion av lokaler och anläggningar för social service.

Målen och ambitionen för Uppsala kommun är att bygga en attraktiv kommun och ett hållbart samhälle med plats för alla. För att kunna svara upp mot behov och efterfrågan på byggd miljö måste vi se till att samhällsbyggandet är effektivt och att vi undviker överinvesteringar. Det innebär att vi prioriterar de byggprojekt som sammantaget skapar mest medborgarnytta och en långsiktigt hållbar utveckling för vår kommun. Därför har vi en process som hjälper oss att tydligare samordna och prioritera bland olika idéer och byggprojekt. De projekt vi värderar högst enligt våra fastställda kriterier hamnar i kommunens projektportfölj.

Varför vi prioriterar

Genom att prioritera kan vi se till att vi får en jämnare utveckling över tid och att byggprojekt hamnar i rätt lägen så att de går hand i hand med kapacitet och investeringar i infrastruktur och samhällsservice. Vi kan också få en lagom balans mellan olika ändamål, som exempelvis bostäder och verksamheter av skilda typer. Vi strävar efter en samhällsplanering där vi koncentrerar, blandar och kopplar samman för att på så sätt skapa närhet mellan människor och till det de behöver i sin vardag. Vi vill att förändringar i den fysiska miljön bidrar till fler möten mellan människor och att göra det lättare för dem att nå viktiga målpunkter. Samtidigt behöver vi också tänka långsiktigt och se till att en förändring på en plats löser flera problem på en och samma gång, så att vi skapar mesta möjliga samhällsnytta.

Med Uppsalapaketet kommer samhällsbyggandet att koncentreras till södra Uppsala, och mycket stora investeringar i infrastruktur kommer att göras. Detta ligger helt i linje med översiktsplanen (ÖP), men inträffar närmare i tiden och under en kortare period än enligt tidigare bedömningar. Detta innebär en omsvängning i samhällsbyggandet. ÖP ger fortsatt överordnad vägledning.

Prioriteringsmodellen

Modellen för att bedöma, prioritera, planera och styra utvecklingen av Uppsala som en starkt växande kommun ser ut såhär:  

En projektidé kommer in

En projektidé kan komma från flera olika håll: inifrån kommunen eller från till exempel andra offentliga och privata samhällsbyggnadsaktörer, föreningar, medborgare.

Kan den uppfylla våra mål?
Stämmer projektidén med kommunens uppsatta mål och inriktningar i exempelvis översiktsplanen, arkitekturpolicyn, mål- och budget och andra styrdokument?

Vi bedömer och värderar med fyra kriterier
Varje projektidé poängsätts utifrån bedömning av projektets förmåga att bära följdinvesteringar samt dess genomförbarhet, systempåverkan och övriga kvaliteter.

När, vad, var och hur mycket? – Balansering
Genomförandet av de mest värdefulla samhällsbyggnadsprojekten fördelas ut över tid och geografi för att åstadkomma ett balanserat samhällsbyggande där bostäder, verksamhetslokaler, service och infrastruktur går hand i hand.

Beslut om projektportföljen
Stadsbyggnadsförvaltningen tar fram förslaget till en balanserad projektportfölj. Berörda nämnder och styrelser i kommunen tar sedan beslut om att till exempel starta eller ändra samhällsbyggnadsprojekt med ledning av detta underlag.

Fyra prioriteringskriterier – så värderar vi projektidéer

Varje projektidé som bedömts ligga i linje med översiktsplanen och andra styrdokument poängsätts utifrån bedömning av fyra kriterier.

1. Förmåga att bära följdinvesteringar
Vad förväntas projektidén generera för följdinvesteringar i infrastruktur och lokaler och anläggningar för skola, idrott, fritid, kultur mm? I vilken grad kan ett exploateringsöverskott täcka dessa investeringar?

2. Genomförbarhet
När finns det rätt förutsättningar för att genomföra den här projektidén, ligger det rätt i tiden? Är det möjligt med hänsyn till andra planerade eller pågående projekt? Hur komplext är projektet och vilka risker finns?

3. Systempåverkan
Hur påverkar projektidén andra pågående eller planerade projekt? Om vi genomför det här kan det bidra till att vi kan genomföra andra projekt på ett enklare sätt? Åtgärdar projektet en generell brist? Ger projektet starka positiva effekter för den långsiktiga hållbarheten i kommunen; stödjer det exempelvis spårvägsutbyggnad i södra Uppsala? Stärker det våra noder och stråk enligt översiktsplanen?

4. Kvaliteter
Vilken samhällsnytta i övrigt kan projektidén göra? Finns det ett värde för lokalsamhället runt omkring? Bidrar det tänkta projektet till att skapa nya kvaliteter i kommunen som helhet, t ex nya smarta lösningar för hållbarhet? Finns det andra mervärden med att den aktuella platsen får ett nytt innehåll eller utformas på ett särskilt sätt.

Uppdaterad: