Ny satsning ska ge klimatpositiva stadsdelar

Bygg och anläggning utgör en stor del av Uppsalas klimatpåverkan precis som i andra städer. Tillsammans med byggbranschen jobbar nu kommunen i ett pilotprojekt där man beräknar, planerar och sedan bygger för att tillsammans bidra till målet att Uppsala kommun ska vara klimatpositivt till 2050.

­Rent konkret innebär det att vi på ett systematiskt sätt beräknar utsläppen av koldioxid för varje enskild del i projektet, och utifrån det ser hur vi kan pressa ner utsläppen ännu mer, berättar Pär Ridderstolpe, projektledare för Ulleråker, en av två stadsdelar som berörs av projektet. Det handlar dels om materialval, att till exempel använda trä i stället för betong, dels om att maskiner och transporter som används under byggprocessen ska ha så lite klimatpåverkan som möjligt. Att skapa en klimatpositiv stadsdel innebär att kraftigt minska på koldioxid-utsläppen. Men det räcker inte.

– För att kompensera för de utsläpp som inte går att undvika måste det till fler åtgärder. Till exempel lokal energiproduktion med solceller, och att binda in kol. Det kan till exempel göras i marken med hjälp av växtbäddar med biokol, säger Jonathan Molund som är projektledare för Rosendal.

Bygger för vardag utan bil

Att bo i en klimatpositiv stadsdel innebär att man flyttar till ett område där man ska kunna bo utan bil och där gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras. Förutom mindre koldioxidutsläpp ger det också en säkrare boendemiljö och bättre luft. För att kunna klara sig utan bil kommer det att finnas så kallade mobilitetshus i utkanten av stadsdelarna.

­­­Mobilitetshus är en byggnad som kommer att kunna användas för bilparkering men även ett ställe för tjänster som till exempel hyrcyklar, bilpooler, paket- och varuutlämning. Allt för att minska behovet av bil i vardagen, berättar Jonathan Molund.

Fler byggnader bevaras i Ulleråker

För Ulleråkers del innebär det också att fler av de befintliga byggnaderna kommer att bevaras och renoveras i stället för att rivas.

– I de fall vi måste riva så kommer vi att återanvända materialet från de byggnader som demonteras. Sedan tidigare finns beslut på att bevara vissa byggnader med kulturellt värde, men nu ser vi över möjligheten att bevara ytterligare byggnader av klimatskäl, berättar Pär Ridderstolpe.

Att bygga hållbart är inget nytt för Uppsala kommun som länge tagit täten i klimatarbetet. Men fram till nu har det varit svårt att veta vilka åtgärder som gett mest nytta och effekt för helheten.

– Med de verktyg vi har nu, i form av beräkningsmodeller, kan vi räkna på helheten och även följa upp effekten på ett mycket bättre sätt, säger Pär Ridderstolpe.

Uppsala leder utvecklingen och vill sprida till andra

Syftet med projektet är inte enbart att minska två stadsdelars klimatpåverkan. Med projektet vill man också driva utvecklingen inom klimatområdet framåt på ett sätt som ger nytta i kommunens övriga projekt men också i branschen som helhet.

– De lärdomar vi gör genom innovation och utveckling av beräkningsmodeller är det viktigt att vi delar med oss av och sprider till andra. Det är en mycket viktig del av den här satsningen och skapar möjligheten att vi, i linje med Parisavtalet, kan minska koldioxidutsläppen med 12–14 % per år fram till 2030 säger Pär Ridderstolpe.

Den här satsningen sker i nära samarbete med näringslivet och branschen genom Uppsala klimatprotokoll och Fossilfritt Sverige.

–  Vi får mycket positiv respons från våra samarbetspartners och vi för dialog både med aktörer som redan är involverade och de som är intresserade av att bli. Alla seriösa aktörer vill gå åt det här hållet och det är mycket inspirerande, säger Jonathan Molund.