Uppsalabon inspirerar till skulptur på Stora torget

– Allt går enligt planen, men det tar alltid längre tid än man tror, säger Katja Larsson. Jag är väldigt noggrann och gör ofta om saker tills det blir helt bra. Hjulen har varit den mest komplicerade komponenten hittills, jag är inne på min fjärde metod för att gjuta dem nu. Utmaningen är att bibehålla form och textur och att samtidigt gjuta dem ihåliga för att få plats med armeringen inuti.

Det är en komplicerad process att skapa skulpturen. Allt som ska bli till brons i den färdiga skulpturen produceras först i vax. Det mesta gjuts för hand av Katja i hennes ateljé i Thamesside Studios i London. Sen levereras det till London Bronze Casting för att gjutas om i brons genom så kallad ”lost wax casting”. Där doppas vaxet först i en keramisk mix och bränns sedan bort under bronsgjutningsprocessen. Några av delarna produceras också med hjälp av 3D-teknik, för att det ska rymmas en dold, men mycket stark armering inuti själva skulpturen.

 
Inspirationen hämtas från Uppsala – och antikens Grekland

Katja fick ”väldigt fina och tidsenliga” cykeldäck av Tobbe Molander, en veteranrestauratör om hon fick kontakt med när hon köpte en Hermes damcykel på Blocket. Den har bidragit med mycket kunskap och historia om Hermes och Nymans Verkstäder.

– Det känns viktigt att detaljerna stämmer, så jag tar inga enkla genvägar när det kommer till att lyfta fram dessa. Det är bitvis en väldigt fysiskt utmanande och slitsam process, men allt det där glömmer man ju när skulpturen står färdig. Då brukar det kännas lika lätt som ett knapptryck ungefär, säger Katja.

Skulpturen som helhet består av två olika former, cykeln Hermes och ett träd av drivved med en väldigt sagolik form, som Hermes står lutad mot. Cykelformen baseras på en äkta förlaga medan trädet är en slags fiktion bestående av många olika texturer och komponenter. Att det är just drivved är en blinkning till Fyrisån och handlar om att visuellt placera in skulpturen i en slags förhöjd verklighet, ett vardagsobjekt som står lutad mot något som ser ut att höra hemma i en annan värld. Att Hermes lutar sig mot ett träd är också en referens till konsthistorien, där guden Hermes alltid står i kontrapost och stöds med hjälp av en trädform.

Cykeln som symbol för uppsalabon

Katja bodde i Uppsala som tonåring. Det ville hon ta vara på när hon skissade på skulpturen, tillsammans med den gemensamma, lokala historien.

– Jag mindes att alla cyklade överallt, att det var många cyklar som hamnade i Fyrisån och att det var rätt vanligt att man cyklade lite på vilken cykel som helst och sen kanske lämnade den upplockade cykeln därhän. Jag sökte efter ett objekt som kunde fungera som ett slags emblem för platsen och människorna som använder den. Cykeln Hermes blev en perfekt symbol för både Uppsalabon och Stora torgets historia, eftersom Nymans verkstäder låg precis runt hörnet. Ju mer kontakt jag haft med veteraner och cykelsamlare ute i landet desto mer har jag förstått hur djupt rotat objektet sitter i det lokala medvetandet.

Hon fascineras av hållbarhetsaspekten i att vi fortfarande kan använda cyklar som tillverkades för över 70 år sen.

– Jag njuter verkligen av att meditera över allt det här, samtidigt som jag sitter och återskapar varje detalj av objektet för hand. Min förhoppning är att allt detta överförs och går in i skulpturen i sig och att det också kan upplevas av dem som kommer att leva med den.

Se skissen på hur skulpturen ska se ut när den är färdig Offentlig konst på Stora torget