Frågor och svar från samrådsmötet

Om du har fler frågor än de som besvaras här, hör gärna av dig till sbf.planadministrator@uppsala.se. 

1. ”Är ni medvetna om att det ligger en förskola på Köpenhamnsgatan? De kommer att bli inklämda mellan två 5-vånings hus. Ljudnivån kommer att bli fruktansvärd för barn, personal och boende.”

Svar: Tack för att ni lyfter denna viktiga fråga. Barns tillgång till en god utemiljö är en central fråga för kommunen och bevakas noggrant i all planering. Förskolan på platsen fick bygglov för förskola år 2011, trots att lokalen saknade egen gård. I ansökan angav verksamheten att närområdets parker- och naturområde skulle användas för daglig utevistelse. Den nuvarande gården uppfyller inte kommunens riktlinjer för förskolegårdar, den ligger på allmän plats och strider på så vis mot gällande detaljplan. Gårdens storlek och funktioner överensstämmer inte heller med det polistillstånd som ligger till grund för markupplåtelsen. Kommunen kommer att säga upp markupplåtelsen i samband med planens genomförande. Istället kommer en mindre yta för exempelvis barnvagnsparkering och uppsamling inför/efter utevistelse i närområdet, att säkerställas på kvartersmark i anslutning till förskolas entré. Barnens dagliga utevistelse måste säkras i miljöer med tillräckliga ytor för lek utanför planområdet. Ljudnivån i inomhuslokalerna bedöms inte påverkas av planförslaget.

På denna sida kan du hitta planbeskrivningen som delger mer om hur förskolans gård hanteras. Se sida 15–16 och sida 41. 

2. ”Det tänkta området för byggplanerna är ett ganska litet sådant. Precis bredvid ligger en förskola. Hur är det tänkt att miljön för barnen där skall bli när ett så omfattande bygge kommer äga rum så nära förskolan och förskolegården?”

Svar: Barn är en av planarbetets prioriterade målgrupper och vi har en dialog med förskolan kring planförslaget och planens framtida genomförande. Utbyggnaden av den allmänna platsen kring förskolans entré kommer att anpassas så att verksamheten kan bedrivas på ett så bra sätt som möjligt under byggtiden. Se även svar på frågan ovan kring förskolegården.

3. ”I PBN:s planbeslut anges att bebyggelsens nockhöjd som mest ska motsvara fem våningar mot Nordengatan och det nya torget, och fyra våningar längs Köpenhamnsgatan. I förslaget till detaljplan visas nu byggnader på 5–6 våningar i nockhöjd. PBN beslutade 2018 att avveckla planeringen av höga hus. Vad är motiveringen till att ni nu frångår inriktningen i planbeslutet och nämndens beslut 2018?”

Svar: Vår ambition och uppfattning är att detaljplaneförslaget uppfyller riktlinjerna i planuppdraget. Planförslaget medger nockhöjder som mest motsvarar 4—5 våningar med träkonstruktion. Plankartans plushöjder säkrar detta och planbeskrivningens juridiskt viktiga syftesbeskrivning förtydligar syftet bakom bestämmelsen. Planbeskrivningens illustrationer visar också på bebyggelse med fem våningar mot Nordengatan och torget och fyra våningar mot Köpenhamnsgatan.  Se underlag för svar i form av följande utdrag från planuppdraget och planbeskrivningen:

Utdrag från planuppdragets riktlinjer 2019-12-12:

- Att bebyggelsens nockhöjd som mest motsvarar fem våningar mot Nordengatan och det nya torget, och fyra våningar längs Köpenhamnsgatan.

- Planbestämmelserna om nockhöjd måste utformas på ett sätt så att stomkonstruktion av trä tillåts. En trästomme bygger nämligen mer på höjden än en stomme av betong.

Utdrag från planbeskrivningens syfte, sida 6:

Planens syfte är att medge samma våningsantal som finns i planområdets direkta närhet - fyra till fem våningar - och samtidigt möjliggöra stomkonstruktion i trä och bottenvåningslokaler med dagens takhöjdsstandard.

4. ”I undersökning gjord av Bjerking anges att markförhållandena på den aktuella tomten inte är kända. Då lera är relativt sättningsbenägen förordar Bjerking, vid byggnation av 4-5 våningshus pålning ner till fast botten. Varför görs då inte en geoteknisk undersökning av marken innan ni föreslår byggnation av höga hus? Schaktning och pålning påverkar omkringliggande byggnader och bostäder på grund av tomtens direkta närhet till andra fastigheter.”

Svar: Tack för möjligheten att förtydliga detta. Ett planerings-PM som beskriver planområdets geotekniska förhållanden har tagits fram som underlag för detaljplaneringen. Underlaget redogör för markförhållandena inom området med utgång från de undersökningar som gjordes inför byggnation av den nuvarande butiken. Informationen bedöms som ett  tillräckligt underlag för en detaljplan.

I samband med planens genomförande, under bygglovsprocessen, kommer det att genomföras en sedvanlig mer detaljerad geoteknisk utredning och riskanalys, beroende på vilken typ bebyggelse som slutligen kommer att uppförs inom planområdet (antal våningar, exakt placering, källare/inte källare, grundläggningstyp etcetera). Det förfarandet är helt i enlighet med Bjerkings rekommendation i planerings-PM:et. 

5. ”Har ni gjort någon beräkning hur värmekänsliga dessa byggnader är och om det finns risk att det bildades en ”värmeö” vid varmt väder sommartid?”

Svar: Tack för en aktuell och relevant fråga. Bebyggelsens känslighet för värme är starkt kopplad till framtida val av material och byggteknik. Detaljplanen kan inte så specifikt reglera val av material och konstruktion. Planens nockhöjdsbestämmelser möjliggör för stomkonstruktion i trä. Trä är generellt ett material med hög värmekapacitet, som med fördel kan användas för att utjämna klimatvariationer.

Risken för värmeöar handlar också mycket om val av material på yttertak- och mark. Planen ställer krav på växtlighet och genomsläppliga material på delar av planområdets tak- och markytor.

6. ”Varför finns det så få träd och annan grönstruktur på tomten till huset och varför är det hårdgjord yta på nästan hela tomten?”

Svar: Tillgång till grönstruktur är en viktig fråga som blir allt mer central att bevaka för att Uppsala ska stå emot framtida klimatförändringar. I 3D-modellen illustreras inte träd eller vegetation varken inom befintliga eller nya kvarter, på grund av begränsningar i tekniken.

Ambitionen är att såväl den allmänna platsen och kvartersmarken inom planområdet ska innehålla vegetation, grönska och genomsläppliga beläggningar som kan infiltrera och fördröja dagvatten i högre utsträckning än planområdet idag.

7. ”Har någon gjort en beräkning av effekter för husen eller dess omgivning vid skyfall liknande Gävle nyligen?”

Svar: Dagvattenutredningen (WRS 2021-06-29) har analyserat planområdets behov av magasineringsvolym och effekter vid skyfall/extremen.

På denna sida kan du hitta dagvattenutredningen för Hindsgavl. Se särskilt sida 14–15.