Markanvisningstävling Rosendal etapp 4

Läs mer om vinnarna

De ska bygga Sveriges första klimatpositiva stadsdel

Snabbnavigering

Uppsala klimatsatsar
Om kvarterens läge och Rosendal som område
Tävlingskriterier
Fasta förutsättningar
Kommunen uppmuntrar till
Utvärdering
Tävlingsupplägg och tidplan
Handlingar och inlämning
Tilldelning och fortsatt process
Övriga villkor
Dokument och länkar
Läs mer om Rosendal
Frågor och svar om markanvisningstävlingen

Uppsala klimatsatsar

Uppsala kommun utsågs 2018 till global vinnare i Världsnaturnaturfondens tävling One Planet City Challenge och blev utsett till Årets klimatstad i Sverige år 2018 och 2019. Vi har som mål att vara klimatneutrala 2030 och klimatpositiva 2050.

Vi är även en del av Fossilfritt Sveriges klimatledarprogram där sex kommuner deltar för att ytterligare driva på utvecklingen mot ett fossilfritt samhälle. Som en del av samarbetet inleddes vintern 2021/22 en klimatsatsning som innebär att Rosendals fjärde etapp och Centrala Ulleråker ska bli Uppsalas första klimatpositiva stadsdelar och därmed leda Uppsalas klimatomställning.

Ambitionen är att Rosendals etapp 4 ska utgöra testbädd för byggbranschen när det kommer till klimatpositivt byggande. Här kan byggaktörer dela erfarenheter från sina senaste utvecklingsprojekt och tillsammans med kommunen identifiera och testa nya lösningar för att tillsammans flytta fram gränserna för klimatpositiv stadsutveckling.

Vi vill arbeta tillsammans med er som har erfarenhet och ambition att bygga klimatsmart och som vill utforska alla möjligheter till utsläppsminskningar ur ett livscykelperspektiv. Att bygga långsiktigt hållbart innebär minskad klimatpåverkan i såväl byggskedet som under byggnadens hela livslängd. Det innebär också att bygga för att skapa förutsättningar för hållbara livsstilar.

Om kvarterens läge och Rosendal som område

Rosendal har ett ovanligt bra läge med några minuters cykelavstånd till Uppsala centrum. Här finns naturreservat och service som skola, livsmedelsaffärer, vård och annan samhällsservice nära.

Rosendal, läge i staden.

Stadsdelen ligger mitt i ett av Sveriges främsta kunskapskluster med två universitet och ett av landets största sjukhus som grannar. Rosendal kommer innehålla en blandning av funktioner med både bostäder, handel, service, idrott, universitetsknuten verksamhet med campuskaraktär och närhet till värdefulla park- och naturområden. Via Torgny Segerstedts allé, som löper genom Rosendal, kommer en stomlinje förse hela stadsdelen med tät och kapacitetsstark kollektivtrafik raka vägen till centrum. Sträckan är redan idag vältrafikerad av stadsbussar.

Etappens läge i stadsdelen.

Etapp 4 ligger centralt i stadsdelen, mellan Torgny Segerstedts allé och Kronparken och angränsade till Rosendals torg. Totalt uppskattar vi att etapp 4 kommer att kunna inrymma cirka 700–800 lägenheter och verksamheter i byggnadernas bottenvåningar. I etappen ryms också två förskolor varav den första nyligen invigts. Markanvisningstävlingen omfattar cirka 550–600 av totala antalet lägenheter inom etappen.

Om kvarteren

De kvarter som är aktuella för markanvisningstävlingen är A-E.

Kvarter A: Cirka 11 000 kvm BTA med inslag av lokaler i bottenvåningarna samt ca 5 radhus. Upplåtelseform bostads- eller äganderätt. Parkering ska friköpas i underjordiskt garage i kvarter C samt till mindre del i befintliga mobilitetshus.

Kvarter B: Cirka 11 000 kvm BTA med inslag av lokaler i bottenvåningarna samt ca 5 radhus. Upplåtelseform bostads- eller äganderätt. Parkering ska friköpas i underjordiskt garage i kvarter C samt till mindre del i befintliga mobilitetshus.

Kvarter C: Cirka 14 000 kvm BTA med inslag av lokaler i bottenvåningarna. Valfri upplåtelseform.

Kvarteret ska innehålla underjordiskt parkeringsgarage för cirka 125 parkeringsplatser. Utöver att tillgodose kvarterets eget parkeringsbehov ska parkeringsgaraget möjliggöra friköp för övriga kvarters parkeringsbehov inom etappen. Friköpsbeloppet ska vara marknadsmässigt, motsvarande ca 225-275 000 kr/parkeringsplats exkl moms och bestämmas utifrån kalkylerad byggkostnad.

Läs mer om projektets parkeringstal och mobilitet under avsnittet hållbara resor.

Kvarter D: Cirka 5 500 kvm BTA. Upplåtelseform bostads- eller äganderätt. Parkering ska friköpas i underjordiskt garage i kvarter C samt till mindre del i befintliga mobilitetshus.

Kvarter E: Cirka 8 radhus. Valfri upplåtelseform. Parkering ska friköpas i underjordiskt garage i kvarter C samt till mindre del i befintliga mobilitetshus.

Bostadskvarteret längst söderut i etappen, mitt emot Rosendals torg, är redan markanvisat. Inom detta kvarter utvecklar Utopia hyresrätter som väntas byggstarta 2024-2025.

Observera att ovanstående uppgifter om volym är tidiga uppskattningar. Vid framtagande av projektet behöver stor vikt läggas vid att tillskapa gårdar med solinstrålning och lägenheter med goda dagsljusförhållanden vilket gör att detaljplanens maximala byggrätt inte kan nyttjas.

Tävlingskriterier

Etapp 4 i Rosendal ska bidra till kommunens mål om att vara ledande i klimatomställningen. Stadsdelen ska ha minimalt klimatavtryck i strävan mot att bli klimatpositiv och vara ett pilotprojekt som bidrar med innovativa lösningar. Det ställer bland annat krav på design och konstruktionslösningar, val av material, installationer, byggtransporter, utomhusmiljöer, mobilitetslösningar, kompensationsåtgärder, återbruk och energieffektivitet. Nedan listas tävlingskriterier som ämnar att bidra till detta.

Klimatpositivt byggande

Städer står idag för 70% av världens växthusgaser. Vi måste drastiskt tänka om hur vi bygger nya stadsdelar för att minska utsläppen och samtidigt bibehålla viktiga funktioner och värden i staden.

Rosendal är en del av Uppsalas största stadsutvecklingsområden som byggs ut fram till år 2030. Stadsdelen ska bidra till Parisavtalets mål att begränsa den globala temperaturhöjningen till 1,5 °C samt Uppsala kommuns mål att vara klimatneutralt 2030. Byggnader och byggande står för 40% av de energirelaterade utsläppen. Därför är det viktigt att aktörer inom byggprocessen ökar kunskapen om hur utsläppen ska minska. Bygg och anläggning står även för en betydande del av klimatpåverkan inom Uppsala kommun.

I etapp 4 av Rosendal ska vi visa att det går att bygga en klimatpositiv stadsdel genom att:

1. sträva efter nollutsläpp och utforska alla möjligheter till utsläppsminskningar ur ett livscykelperspektiv. För att styra dit används klimatgränsvärden för byggnaderna.
2. uppnå ett nettoupptag av växthusgaser som leder till klimatpositivitet

Figur 1 nedan beskriver utsläppsminskningar utifrån ett basscenario. De kvarvarande utsläpp som trots allt inte går att undvika ska balanseras med kompletterande åtgärder som negativa och undvikna utsläpp.

Öppna bild i större format.
Figur 1. Schablonbeskrivning av balansering av de utsläpp som inte kan undvikas genom kompletterande åtgärder. Notera att fokus i första hand ligger på att minimera de utsläpp som uppstår.

Inom Rosendal etapp fyra arbetar kommunen idag med att få ned utsläppen inom allmän platsmark. Förutom att minimera klimatpåverkan i själva anläggningsskedet ska den allmänna platsen indirekt också bidra till minskad klimatpåverkan genom mer hållbara transporter och resor.

Klimatpåverkan från kvartersmarken och byggnader hanteras med tre olika kriterier:

• Gränsvärde A1-A5 för byggnader och redovisning av klimatpåverkan från hela livscykeln.
• Energianvändning under driften.
• Klimatpositiva byggnader och kompletterande åtgärder.

Klimatpåverkan från byggnaderna och målgränsvärde

Kvarteret ingår som en del i en övergripande klimatbudget för stadsdelen och ska därmed beräknas ur ett livscykelperspektiv. För att ytterligare styra mot ambitiösa utsläppsminskningar används ett gränsvärde för byggnaderna. Gränsvärdet är mer ambitiöst än Uppsala klimatfärdplans målgränsvärden och den nationella färdplanen.

Under optionsavtalstiden och utvecklingen av projektet förs dialog om utsläppsminskningar. Eventuellt kan gränsvärden komma att preciseras ytterligare till köpeavtalet.

Klimatpåverkan för byggskedet (A1-A5) rapporteras med två syften, vilket betyder att två beräkningar ska göras. Dels ska ett gränsvärde uppfyllas, detta beräknas med systemgränsen längst till höger i tabell 1. Dels ska de totala utsläppen (ingår i klimatbudget) från byggnationen beräknas, dessa utsläpp ska balanseras med kompletterande åtgärder. Vilka delar som ska inkluderas i respektive beräkning syns i tabellen nedan.  Notera att utsläpp från gårds- och förgårdsmark inom fastigheten ingår i den totala klimatbudgeten, vilket är ett tillägg till Uppsala klimatprotokolls metodik.

Tabell 1. Ingående byggdelar i gränsvärde respektive de byggdelar som ingår i klimatbudgeten (vars utsläpp ska kompenseras för att sen bli klimatpositiv). Första kolumnen visar lagkravets avgränsning (klimatdeklaration) avseende byggdelar för jämförelse.

Byggdelar	Klimatdeklaration (lagkrav)	Ingår i klimatbudget (dessa utsläpp ska balanseras med kompletterande åtgärder)	Gränsvärde
1. Markarbete och grundförstärkning för byggnaden, samt de delar av byggdel 2 Husunderbyggnad som inte omfattas av lagkravet (byggdel 20-23 + 25)		X (redovisas separat, schablon valbar)
2. Husunderbyggnad (omfattning enligt lagkrav)	X	X	X
3. Stomme	X	X	X
4. Yttertak	X	X	X
5. Fasader	X	X	X
6. Stomkomplettering/rumsbildning	X	X	X
7. Invändiga ytskikt/rumskomplettering		X (redovisas separat, schablon valbar)	X
8. Installationer (exkl. solceller)		X (redovisas separat, schablon valbar)	X
9. Övrig information: icke-byggnadsintegrerade solceller		X (redovisas separat)
10. Gårds- och förgårdsmark (inom fastigheten)		X

 

Utöver byggskedet (A1-A5) ska klimatprestandan för hela livscykeln beräknas och redovisas. Även utsläpp i drifts- och slutskedet (B och C) ska balanseras med kompletterande åtgärder.

I Kriterier för klimatpåverkan från byggnaderna nedan presenteras respektive kriterie för byggnader.

Kriterier för klimatpåverkan från byggnaderna. Notera att maximal energianvänding från driften hanteras genom separat kriterie.

 

Kriterie: gränsvärde klimatprestanda A1-A5

Mål för byggnaderna

Klimatpåverkan för A1-A5 ska beräknas enligt metodik och systemgränser i Uppsala klimatprotokoll. Beräkningsanvisningar är ett utkast. 
Beräkningsanvisningarna enligt Uppsala klimatprotokoll (PDF, 423 KB)

Klimatpåverkan ska inte överstiga gränsvärde i kg CO2e/BTA enligt figur 2. Med flerbostadshus räknas byggnader med max 20 % annan användning (t.ex. lokaler i bottenplan).

För byggnad med garage under mark gäller följande: Klimatpåverkan från garage räknas bort enligt metodik i LFM30:s metodik för att avgränsa bort mörk BTA, enligt version 1.6 eller senare. (Se punkt 2.4 i version 1.6 Särredovisning från målgränsvärde.) Klimatprestanda för den del av byggnaden som är garage (mörk BTA) ska inte överskrida en klimatpåverkan på 230 kg CO2e/BTA.

En incitamentsmodell för den som har lägre utsläpp presenteras i avsnitt nedan.

Uppföljning

Utvärdering i tävlingsskedet sker på en mer detaljerad beskrivning av hur målvärdet uppnås, se anbudsformulär (PDF, 454 KB).

Klimatprestandanivån låses i köpeavtal och verifieras på färdig byggnad. En indikativ beräkning ska även lämnas in vid bygglov. 

 

Kriterie: klimatpåverkan från hela livscykeln

Mål för byggnaderna

Klimatpåverkan för hela livscykeln (A-C) beräknas vid färdig byggnad, enligt avgränsningar och metodik i beräkningsanvisningar Uppsala klimatprotokoll). Kompletterande åtgärder inkluderar hela livscykelns klimatpåverkan.

Även klimatpåverkan från gårds- och förgårdsmark runt byggnaden ska ingå i denna beräkning, se tabell 1.

Uppföljning

Uppföljning sker vid färdig byggnad.

 

Kriterie: klimatpåverkan A1-A5, markarbeten

Beräknas vid färdig byggnad, enligt metodik i beräkningsanvisningar Uppsala klimatprotokoll. Utvärderas ej i detta skede. Dessa utsläpp ingår i klimatbudgeten vilket betyder att de ska balanseras med kompletterande åtgärder.

Uppföljning

Uppföljning sker vid färdig byggnad.

Figur 2. Gränsvärde för klimatprestanda A1-A5 i Rosendal etapp 4.

Öppnat bild i större format.

Klimatpositiva byggnader och kompletterande åtgärder

Byggnaderna, inklusive gårds- och förgårdsmark, ska vara klimatpositiva. Det innebär att så kallade kompletterande åtgärder som negativa utsläpp, undvikna utsläpp och kompensation ingår i projektet. Notera att följande utsläpp ska balanseras:

• Utsläpp från byggnationen (A1-A5) som inkluderas i systemgränsen för målgränsvärdet
• Andra utsläpp från byggnationen, från tex markarbeten, grundläggning, solceller och arbeten på gårds- och förgårdsmark inom fastigheten, se Tabell 1 Byggdelar ovan.
• Utsläpp från driften inklusive utsläpp från energianvändning (hämtas från beräkning av hela livscykeln). Inkluderade byggdelar enligt beräkningsmetodik för Uppsala klimatprotokoll.
• Utsläppen från slutskedet sätts till 0.

 

Kriterier för kompletterande åtgärder som negativa utsläpp och kompletterande åtgärder

Byggnaderna inklusive gårds- och förgårdsmark ska vara klimatpositiva. De kompletterande åtgärderna ska med god marginal överstiga de utsläpp som uppstår vid byggnationen och under driften. Med god marginal menas 10 % eller mer.

Kompletterande åtgärder ska antingen hanteras och beräknas enligt metodiken i LFM30 eller NollCO2, (enligt gällande versioner 230309 eller senare) med följande undantag:

• Export av förnybar energi kan antas ersätta Nordisk elmix om systemet inte kopplas till ett batterisystem. Då kan det antas ersätta Nordisk residualmix.
• En mix av åtgärder från de båda systemen kan användas i samma projekt.

En riktlinje är att minst 50 % av utsläppen balanseras med kompletterande åtgärder som är realiserade vid idrifttagande.

Inom klimatsatsningen vill vi uppnå klimatpositivitet genom trovärdiga och kvalitetssäkrade kompletterande åtgärder som säkerställer additionalitet, dvs att genomföra eller investera i åtgärder som inte annars skulle ha kommit till stånd.

För att säkerställa detta tillämpar vi en prioriteringstrappa för kompletterande åtgärder. Det innebär att negativa utsläpp ska användas i första hand, därefter undvikna utsläpp, i tredje hand kompensation som sker inom projektets eller den egna organisationens värdekedja och i sista hand genom extern kompensation via någon form av köp av utsläppskrediter. Ytterligare vägledning och verktyg för arbetet med kompletterande åtgärder kommer att delges inför tecknande av markanvisningsavtal.

 

Fasta förutsättningar

De fasta förutsättningarna ska implementeras i kommande projektutveckling för de vinnande bidragen. Tävlingsbidragen behöver därmed inte redogöra för uppfyllelse av dessa krav.

Energianvändning under driften

I dagsläget är det problematiskt att sätta gränsvärden för klimatpåverkan från energianvändningen under driften, då det bygger på framtidsscenarier. För att ändå säkerställa att nya byggnader uppförs som har goda förutsättningar för minimal klimatpåverkan under driften ställs krav på maximal tillåten energianvändning i byggnaderna.

Kriterie: driftenergi

Mål för byggnaderna 

Energiprestanda i byggnader ska motsvara 70 % av BBR vilket ger följande primärenergital:

• Flerbostadshus ska vara max 52 kWh/m2 Atemp och år för uppvärmning, tappvarmvatten, komfortkyla och fastighetsenergi.
• Småhus ska vara max 63/66/70 kWh/m2 Atemp och år (beroende på storlek) för uppvärmning, tappvarmvatten, komfortkyla och fastighetsenergi.
• Lokaler ska vara max 42 kWh/m2 Atemp och år för uppvärmning, tappvarmvatten, komfortkyla och fastighetsenergi.

Tillägg 4) för ökat luftflöde i lokaler och 2) för små lägenheter enligt BBR gäller.

Primärenergitalen motsvarar indikator 3 Energianvändning, Miljöbyggnad 4.0, GULD-nivå.

Energiberäkning sker enligt aktuell version av Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår (BEN).

Uppföljning

Energikrav gäller färdig byggnad, 24 månader efter inflytt.

En indikativ beräkning ska även lämnas in vid bygglov.

 

Kriterie: energiberäkningar

Mål för byggnaderna

Energiberäkningar utförs enligt BBR / BEN med ett validerat dynamiskt beräkningsprogram

Uppmätta energivärden ska rapporteras till kommunen enligt följande:

1. Byggnadens energianvändning (fastighetsenergi, värme med separat mätning av elenergi för uppvärmningsanordningar, energi för komfortkyla, total energi för tappvarmvatten, total övrig el).
2. Lokalt producerad förnybar energi (sol och vind energi) inom byggnad (fastighet).

Uppföljning

Uppmätta faktiska värden samt uppmätta normaliserade, normalårskorrigerade, viktade (PET) värden, baserade på ett tolvmånaders värde (fastighetsenergi, uppvärmning, komfortkyla och tappvarmvatten) redovisas:

1. 12 månader efter inflytt.
2. 24 månader efter inflytt.
3. 36 månader efter inflytt.

 

Kriterie: mätsystem

Mål för byggnaderna

Utöver ett krav på primärenergital ska byggnadens energianvändning kontinuerligt kunna följas upp genom ett mätsystem. Mätsystemet ska kunna avläsas så att byggnadens energianvändning för önskad tidsperiod kan fastställas. (BFS 2016:13). Mätare i byggnad ska finnas för:

• tappvarmvatten
• fastighetsenergi (fastighetsel)
• total el i byggnaden
• elenergi för uppvärmningsanordningar
• energi för lokalt producerad förnybar energi.

Uppföljning

Rapportering av beräknade energivärden ska ske till kommunen för varje projekt i samband med följande tillfällen:

• Undertecknande av överenskommelse om markanvisning.
• Inför ansökan om bygglov.
• Slutbesiktning/relationshandling.

Markpris

Inget markprisanbud inlämnas. Markpriset ska vara marknadsmässigt och fastställs först inför tecknande av köpeavtal.

Incitamentsmodell

För att motivera till att minska klimatpåverkan så långt det går kommer de aktörer som har en klimatpåverkan som är lägre än de gränsvärden som finns satta för etappen att kunna erhålla en klimatbonus. Bonusen utgår från gränsvärdet för det år som byggstart sker. Projekt som vid slutbesiktning når en klimatpåverkan som är lägre än fastslaget gränsvärde vid byggstart får klimatbonus. Bonusbeloppet baseras på minskad klimatpåverkan (kg CO2e/kvm BTA) med gränsvärdet för året för byggstart som bas. Incitamentsmodellen har tre nivåer.

Nivå 1 gränsvärde byggstart - gränsvärde 1 år efter byggstart
Nivå 1 medger bonus om 10 kr/kvm BTA för flerbostadshus och 30 kr/kvm BTA för radhus för varje kg CO2e/kvm BTA som minskas i intervallet från gränsvärde för året då byggstart sker till och med gränsvärde 1 år efter byggstart.

Nivå 2 gränsvärde 1 år efter byggstart - gränsvärde 2 år efter byggstart
Nivå 2 medger prisavdrag om 15 kr/kvm BTA för flerbostadshus och 45 kr/kvm BTA för radhus för varje kgCO2e/kvm BTA som minskas i intervallet från gränsvärde 1 år efter byggstart sker till och med gränsvärde 2 år efter byggstart.

Har man nått nivå 2 innebär det fullt avdrag enligt nivå 1 plus den reducering som sker inom nivå 2.

Nivå 3 gränsvärde 2 år efter byggstart - gränsvärde 3 år efter byggstart
Nivå 3 medger prisavdrag om 20 kr/kvm BTA för flerbostadshus och 70 kr/kvm BTA för radhus för varje kgCO2e/kvm BTA som minskas i intervallet från gränsvärde 2 år efter byggstart sker till och med gränsvärde 3 år efter byggstart.

Har man nått nivå 3 innebär det fullt avdrag enligt nivå 1 och nivå 2 plus den reducering som sker inom nivå 3.

Klarar man samtliga nivåer erhålls maximal klimatbonus om 540 kr/kvm BTA för flerbostadshus och 1100 kr/kvm BTA för radhus.

Figur 3. Klimatbonustrappa med år 2025 som utgångspunkt. För varje år flyttas trappan ett steg lägre.

Öppna bild i större format

 

Exempel på beräkning av klimatbonus

Köpeavtal för flerbostadshus tecknas och byggstart sker 2025, gränsvärdet är därmed 165 kg CO2e/kvm BTA enligt figur 3. Vid slutbesiktning beräknas klimatpåverkan av färdig byggnad till 160 kg CO2e/kvm BTA. Bonusen blir därmed (165-160) kg CO2e/kvm BTA *10 kr/kg = 50 kr/kvm BTA

Köpeavtal för flerbostadshus tecknas och byggstart sker 2026 och gränsvärdet är därmed 153 kg CO2e/kvm BTA. Vid slutbesiktning beräknas klimatpåverkan av färdig byggnad till 139 kg CO2e/kvm BTA. Bonusen blir därmed (153-141) kg CO2e/kvm BTA *10 kr/kg + (141-139) kg CO2e/kvm BTA *15 kr/kg = 120+30 = 150 kr/kvm BTA

Köpeavtal för radhus tecknas och byggstart sker 2025 och gränsvärdet är därmed 110 kg CO2e/kvm BTA. Vid slutbesiktning beräknas klimatpåverkan av färdig byggnad till 95 kg CO2e/kvm BTA. Bonusen blir därmed (110-100) kg CO2e/kvm BTA *30 kr/kg + (100-95) kg CO2e/kvm BTA *45 kr/kg = 300+225 = 525 kr/kvm BTA

Upplåtelseform

Upplåtelseform för kvarter A, B, D och E ska vara bostads- eller äganderätt. Anledningen till detta är att vi eftersträvar ett socialt hållbart område med en så god blandning av bostadstyper och upplåtelseformer som möjligt.

För kvarter C kan upplåtelseformen vara bostads-, ägande eller hyresrätt. Detta kvarter har särskilda förutsättningar, se avsnitt Om kvarteren.

 

Bygglogistikcenter - BLC

Byggaktören ska ansluta till det bygglogistikcenter som Uppsala kommun har upphandlat. Detta är obligatoriskt för samtliga byggaktörer och entreprenörer verksamma inom Rosendal. Huvudsyftet med centret är att samordna leveranser och avfallshantering under byggskedet.
Läs mer om Uppsala Bygglogistikcenter

 

Hållbara resor

I Rosendal finns det två mobilitetsanläggningar. Dessa är i det närmaste fulla och möjligheten till ytterligare friköp är begränsat. För att undvika underjordiska garage i samtliga kvarter inom etappen kommer endast ett kvarter tillåtas underbyggas med garage, kvarter C. Övriga kvarter inom etappen ska lösa sitt parkeringsbehov genom friköp i garaget i kvarter C (se beskrivning om kvarteret).

Ett parkeringstal om 4 platser/1000kvm BOA kommer att tillämpas inom etappen. Etappens parkeringstal innebär cirka 40 procent rabatt från Uppsala kommuns riktvärden för lägesbaserade parkeringstal. Rabatten behöver kunna motiveras med kraftfulla mobilitetsinsatser. Följande åtgärder är därför förutsättningar för att motivera det låga parkeringstalet:

• Bilpool, 1/25 lgh. Platserna friköps i mobilitetshuset Brandmästaren.
• Cykelpool: 1 lådcykel/10 lgh, 1 elcykel/20 lgh. Utrymme ska anordnas i markplan.
• Privat cykelparkering enligt Parkeringstal Uppsala samt med kvalitetskrav, se nedan.
• Kollektivtrafikkort, erbjudande
• Marknadsföring & informationsinsatser
• Uppföljning

Samtliga byggaktörer inom etappen ska samordna sig kring mobilitetstjänsterna för att optimera kostnadseffektivitet och nyttjande. För detaljerade krav på parkeringsplatser för bil och cykel samt övriga mobilitetsinsatser, se mobilitetsbilaga. (PDF, 210 KB)

För besöksparkering hänvisas till områdets mobilitetshus.

 

Avfallshantering

Det ska finnas utrymme för källsortering av nio fraktioner; matavfall, sorterat brännbart

avfall, returpapper, pappersförpackningar, plastförpackningar, metallförpackningar,

färgade glasförpackningar, ofärgade glasförpackningar, mindre elektronik. Tillräckligt med utrymme ska avsättas i varje lägenhet för mellanlagring av avfall för återvinning. För verksamheter ska det finnas soprum med möjlighet till sortering av det avfall som uppstår, kylt soprum kan komma att krävas.

Byggaktören ska tillse att det vid tidpunkt för inflyttning finns ett avtal för insamling av grovsopor minst en gång om året. Detta är viktigt för att tillgodose behovet av att slänga saker utan att behöva åka till återvinningscentral.

 

Tjänster för social hållbarhet och delningsekonomi

Som ett sätt att främja bland annat social hållbarhet och underlätta för delningsekonomi inom kvarteret och stadsdelen ska samtliga boende i etappen erbjudas tillgång till en digital tjänst för dessa syften. Tjänsten kan med fördel även innehålla funktioner som underlättar för de boende att göra hållbara val i sin vardag.

 

Kommunen uppmuntrar till

Innovation och testbädd

Vi behöver tänka om hur vi bygger städer. Att tidigt testa nya idéer är därför av stor vikt för en snabb omställning. Ambitionen är att Rosendals etapp 4 ska utgöra testbädd där vi ska utforska alla möjligheter till utsläppsminskningar ur ett livscykelperspektiv och nå klimatpositivitet, såväl i byggskedet som för de som ska bo i husen. Vi vill därför främja innovation genom att tillåta nya lösningar och testbäddar. En testbädd kan vara en del i en verklig miljö som testar en nyskapande lösning, till exempel materialval eller design.

För att styra mot innovation och utveckling tänker vi oss att en testbädd kan få ersätta en kompletterande åtgärd i klimatbudgeten efter överenskommelse. De undvikna utsläppen kan då beräknas utifrån den storlek testbädden skulle motsvarat i verkligheten. Hur innovationer och testbäddar kommer att beräknas utifrån klimatperspektiv kommer att förtydligas under hösten 2023.

Vi ser gärna att man lämnar in flera förslag på innovation och testbäddar i verklig miljö, samt är öppen för att arbeta med kommunen för att ha med ytterligare testbäddar i sitt projekt där så är möjligt. I Uppsala finns många innovationsfrämjande aktörer och nätverk inom både akademi, näringsliv och samhälle.

 

Återbruk

Idag är det vanligt och oftast mer ekonomiskt fördelaktigt att slänga fullt fungerande byggmaterial. Det är såklart inte hållbart och något som måste förändras. I Uppsala vill vi främja klimatförbättrade val och att använda redan befintliga resurser på ett smart sätt.  I Rosendals systerprojekt Ulleråker finns ett antal byggnader som kommer att demonteras med målsättningen att återbrukas till 100%. Material från de nedmonterade byggnaderna i Ulleråker hoppas vi ska återanvändas i nya byggnader. Materialinventering pågår och resultatet av denna kommer att finnas till hösten. Kommunen söker därför samarbete med aktörer i Rosendal som vill kan tänka kreativt och nyttja den möjlighet som återbruk ger.

 

Goda livsmiljöer

Drygt fyratusen lägenheter är byggda eller projekterade för i Rosendals etapp 1-3. Lägenhetsfördelningen i dessa etapper är ungefär enligt följande: 36% 1 rok, 36% 2 rok, 18% 3 rok, 8% 4 rok och 2% 5 rok eller större. För att stadsdelen ska ha en väl balanserad lägenhetsfördelning ser vi mycket positivt på en större andel större lägenheter. Ytterligare sätt att bredda utbudet av bostäder i stadsdelen kan vara bostäder riktade mot äldre, olika former av kollektivt boende, boköps- eller hyrköpsmodeller eller kooperativa hyresrätter.

Gårdsmiljöer och andra gemensamma ytor så som takterrasser ska utformas med stor omsorg och med stora vistelsevärden och goda solljusförhållanden. Vid utformning och projektering anger dokumentet Utemiljö på kvartersmark – Förutsättningar för social hållbarhet en lägstanivå för kvalitetsaspekter.

Byggaktören ska precisera vilket system som ska användas vid val av giftfria material, varor och produkter för byggnationen. Överenskommelse om nivå och system sker i samband med tecknande av markanvisningsavtal.

Utemiljö på kvartersmark - Förutsättningar för social hållbarhet (PDF, 1 MB)

Utvärdering

För att visa hur byggaktören avser försöka nå gränsvärdena för klimatpåverkan ställs detaljerade frågor i bifogat anbudsformulär (PDF, 454 KB). Här får aktören dels presentera sin erfarenhet av att arbeta med minskad klimatpåverkan, nedbrutet på byggnadsdelar, dels ange vilka områden aktören avser att arbeta med i Rosendal.

Formuläret omfattar hela livscykeln för byggnaden och tillhörande kvartersmark samt övriga aspekter, enligt:

• Organisation
• Klimatpåverkan från byggskedet A1-A5
• Klimatpåverkan från driftskedet B1-B7, inkl. brukare och kompletterande åtgärder
• Kompletterande åtgärder
• Referensprojekt och tidigare erfarenheter av klimatarbete
• Innovationshöjd

Utvärderingen sker därmed på byggaktörens beskrivning av sin tilltänkta klimatsatsning i Rosendal, dess ambition, trovärdighet och genomförandeförmåga.

 

Tävlingsupplägg och tidplan

Tävlingsperioden pågår i sex veckor, fram till den 5 juni.

En utvärderingsgrupp med representanter från stadsbyggnadsförvaltningen samt sakkunniga inom klimatområdet utvärderar inlämnade projektbeskrivningar. Utvärdering sker under juni och då kan det också bli aktuellt med intervjuer med fördjupning och förankring av de bidrag som bäst bedöms bidra till en klimatpositiv stadsdel.

Här kan du fylla vilka tider ni är tillgängliga för en eventuell intervju.

Preliminär tidplan

Q2 2023
Tävling och utvärdering

Q3 2023                                      
Beslut om tilldelning och optionsavtal

Q4 2023-Q2 2024                     
Projektutveckling och markanvisningsavtal

Q2 2024-Q1 2025                     
Vidareutveckling och markköpsförberedelse

Q1 2025                                      
Beviljat bygglov och köpeavtal                                                    

2025                                            
Första byggstart

Urval av vinnande byggaktörer beslutas politiskt efter sommaren. Därefter tecknas optionsavtal. Optionsavtalet ger ensamrätt att under en bestämd tid ta fram ett projektförslag och förhandla med kommunen om ett markanvisningsavtal.

Under hösten 2023 till våren 2024 tas projektförslag/programhandlingar fram inför att markanvisningsavtal tecknas.

 

Handlingar och inlämning

Inlämning av projektbeskrivning ska ske senast måndag den 5 juni klockan 12.00. Tävlingsbidraget lämnas in genom att skicka med e-post till rosendal@uppsala.se.

Följande handling ska bifogas:

• Ifyllt ansökningsformulär med kontaktuppgifter, valt/valda kvarter, planerad byggstart och planerad klimatsatsning.

Formulär med ifyllda tider för en ev intervju under utvärderingsperioden fylls i online (bifogas ej)

 

Frågor

Sista dagen att skicka in frågor var 29 maj. 

Ange i ämnesraden: Markanvisningstävling Rosendal etapp 4. Svar offentliggörs här på webben löpande under ansökningstiden, dock senast den 29 maj 2023.

 

Tilldelning och fortsatt process

Option med påföljande markanvisning

Byggaktörer som utses till vinnare i tävlingen erbjuds teckna ett optionsavtal med syfte att utveckla projektidén till ett genomförbart projektförslag som blir underlag till markanvisningsavtal. Optionsavtal godkänns genom beslut i kommunstyrelsens mark- och  exploateringsutskott samtidigt som tilldelningen beslutas.

När projektet har kommit så långt som till ett utvecklat projektförslag fattas politiskt beslut om markanvisningsavtal.

 

Samverkansprocess och bygglovsförberedelser

De vinnande byggaktörerna kommer bjudas in till bygglovsförberedande möten med kommunen för att titta på detaljer i förslagen inför bygglovsprövningen och för att följa upp att de förutsättningar som satts upp i tävlingen följer med förslaget till förverkligandet av projektet. Mötena kommer även fungera som ett viktigt forum för att samordna byggaktörernas förslag med kommunens planering och genomförande av allmän plats. När förslagen är tillräckligt genomarbetade och samtliga förutsättningar och kvaliteter uppfyllda är förslaget färdigt att lämnas in för bygglovsprövning.

 

Köpeavtal

När bygglov beviljats tecknas köpeavtal med villkor för exploateringens genomförande med kommunen. Försäljning av marken sker efter beviljat bygglov för att säkerställa att tävlingsförslagets åtaganden följer projektet från idé till färdigställande. Köpeavtalet bekräftas genom politiskt beslut. 

 

Övriga villkor

• Byggaktören förbinder sig till de åtaganden som är redovisade i inlämnat tävlingsförslag.
• Förslaget ska rymmas inom gällande detaljplan (detaljplan för Rosendalsfältet, PLA 2012/20172) och dess bestämmelser. Se detaljplanen för Rosendal.
• Uppsala kommun har fri prövningsrätt av inkomna tävlingsförslag. Om inget tävlingsförslag för ett specifikt tilldelningsområde bedöms hålla tillräcklig kvalitet förbehåller sig kommunen rätten att förkasta samtliga inkomna tävlingsförslag för tilldelningsområdet och genomföra markanvisningen på annat sätt.
• Byggaktören är medveten om att markanvisning sker genom ett politiskt beslut och att projektets genomförande förutsätter att dessa beslut fattas.
• Förutsättningar för markanvisningar i Uppsala kommun anges i Uppsala kommuns riktlinjer för markanvisning och handlingen Uppsalamodellen för markanvisningar.
• Kvartersmarken ska förvärvas till marknadsvärde för tidpunkten då köpeavtal ingås.  Köpeskillingen bygger på slutlig byggrätt uttryckt i kvm BTA ovan mark i beviljat bygglov.
• Kommunen svarar för och bekostar projektering samt byggande av gator, torg och parker inom allmän platsmark. Då allmän plats till stor del är utbyggd kommer projektförslaget behöva anpassas till befintliga förutsättningar. Eventuell anpassning av allmän platsmark till kvartersmark bekostas av byggaktören.

Dokument och länkar

• Anbudsformulär (PDF, 454 KB)
• Beräkningsanvisningar bygg och anläggning Uppsala klimatprotokoll (PDF, 423 KB)
• Mobilitetsbilaga: mobilitetstjänster cykel- och bilparkering markanvisning etapp4 Rosendal (PDF, 210 KB)
• Utemiljö på kvartersmark - Förutsättningar för social hållbarhet (PDF, 1 MB)
• Uppsala Bygglogistikcenter

Läs mer om Rosendal

• Läs mer om Rosendal
• Drönarvy panorama 360 grader
• Rosendals detaljplaner

Frågor och svar

Här kan du ta del av frågor och svar om markanvisningstävlingen.

Sista dagen att ställa frågor var 29 maj.

Ange i ämnesraden: Markanvisningstävling Rosendal etapp 4. Svar offentliggörs här på webben löpande under ansökningstiden, dock senast den 29 maj 2023.

Intervjutider under utvärderingen

Här kan ni fylla vilka tider ni är tillgängliga för en eventuell intervju