Järnvägens historia i Uppsala

Men allt eftersom åren gick och fler och fler åkte tåg byggdes ett andra spår och år 1908 var dubbelspåret mellan Uppsala och Stockholm färdigbyggt. Utvecklingen tuffade vidare och med tiden blev tågen elektriska och de människor som använde tåget för att resa både långt och kort, ofta och sällan blev allt fler. I och med det och att stadskärnan stadigt fortsatte att växa förändrades även Uppsala centralstation, från att ha legat i stadens utkant i mitten på 1800-talet till att idag vara en del av stadens centrum.

Järnvägsstationen i Bergsbrunna var också vältrafikerad under många år då bland annat Bergsbrunna tegelbruk fraktade tegel till hela Sverige från stationen. Men med tiden blev det stationen olönsam och 1969 gick det sista tåget, år 1975 revs även stationshuset.

Från småstad till storstad

När det andra järnvägsspåret byggdes i början på 1900-talet bodde cirka 59 000 personer i Uppsala kommun. Idag är vi cirka 225 000 invånare. I takt med att befolkningen i Uppsala ökade växte även resten av Sverige. Bostadsbyggandet låg dock inte i linje med den växande befolkningen och år 2016 hade mer än 240 av Sveriges 290 kommuner bostadsbrist. I ljuset av detta tillsatte regeringen 2016 en statlig utredning för att kartlägga vilka platser i Sverige det skulle kunna vara lämpligt att bygga fler bostäder på. Utredningen visade att Uppsala var en lämplig plats förutsatt att järnvägen byggdes ut. För utan fler järnvägsspår och en högre kapacitet för kollektivtrafiken skulle människor inte kunna resa och pendla på ett smidigt samt hållbart sätt.

Gammal station i Bergsbrunna får nytt liv

Planerna på att bygga ut järnvägen mellan Uppsala och Stockholm hade dock tagit form långt innan. Redan i början på 2000-talet hade Uppsala kommun och landstinget, numera Region Uppsala, lyft frågan kring att åter igen öppna en järnvägsstation i Bergsbrunna. Banverket, det som nu heter Trafikverket, genomförde under de kommande åren fler utredningar kopplat till det. Men olika tekniska hinder satte käppar i hjulen. Det visade sig bland annat att det inte gick att bromsa in vid den gamla perrongen. Framme vid 2010-talet stod det även klart att järnvägsspåren snart inte kunde ta mer trafik, ett kapacitetstak var nått.

I samband med att den statliga utredningen presenterades i september 2017 inleddes i sin tur de förhandlingar som kom att leda fram till det vi idag kallar fyrspårsavtalet. Ett avtal mellan staten, Uppsala kommun, Region Uppsala, Knivsta kommun som beskriver staten ska finansiera utbyggnaden av järnvägen mellan Stockholm och Uppsala samtidigt som kommunerna gör det möjligt att bygga nya bostadsområden och Region Uppsala bidra med en god kollektivtrafikförsörjning. Den 17 december 2017 skrev Uppsala kommun, Knivsta kommun, Region Uppsala och staten under fyrspårsavtalet. Det avtal som nu ligger till grund för järnvägens kommande utbyggnad i Uppsala.

Järnvägen tar Uppsala in i framtiden

Så nu när två nya järnvägsspår ska läggas, stationsområdet kring Uppsala C utvecklas och en ny station söder om Bergsbrunna åter igen ska byggas, vill vi göra det med ett öga i backspegeln samtidigt som vi har två ögon riktade framåt. Vi vill bygga för de människor som lever och verkar här idag men vi vill också bygga för de som i framtiden vill resa på ett klimatsmart och smidigt sätt. För Uppsala har utvecklats oerhört sedan mitten på 1800-talet, men en sak är konstant: järnvägen och dess betydelse för alla de människor som gör Uppsala till den plats den är idag.