Så arbetar vi med en klimatbudget

Genom en klimatbudget för hela den klimatpositiva stadsdelen, det vill säga etapp fyra i Rosendal, beräknar vi på ett systematiskt sätt utsläppen av koldioxid för varje enskild del i projektet.

Genom styrningen säkerställs att klimatet är högst prioriterat under hela byggprocessen. För att nå dit används styrning som verkar för stora minskningsåtgärder, effektiva klimatlösningar och öppnar upp för testbäddar.

I syfte att följa utvecklingen av projektet och förstå vad målsättningen innebär i förhållande till utfallet jobbar vi med en klimatbudget. Budgeten belyser:

  • Baseline: hur mycket utsläpp skulle genereras om vi byggde alla byggnader och anläggningar på allmän platsmark i standardutförande 2020.
  • Prognos: beräkning av hur stora utsläpp som kommer genereras med den just nu projekterade lösningen. Denna siffra kommer att uppdateras efter hand i takt med att åtgärder arbetas in i projektet.
  • Mål: den mängd utsläpp som vi max kan generera om vi ska minska utsläppen med 75 procent i förhållande till baseline.
  • Kompletterande åtgärder: vilken mängd utsläpp som åtgärder för negativa och undvikna utsläpp resulterar i. I slutändan ska siffran motsvara de kvarvarande utsläppen från byggnation och drift av byggnader och anläggningar, plus en marginal på 10 procent. Kompletterande åtgärder ska även motsvara utsläppen från människorna som bor i stadsdelen.

Systemgränser

Stadsdelens klimatbudget avgränsas till att inkludera utsläpp för förändrad markanvändning, fastigheter, anläggning och livsstil. Budgeten omfattar inte industri, verksamheter eller sysselsättning då de påverkar i liten omfattning. Vi hanterar livsstil annorlunda än de övriga delarna i budgeten. Det beror på att det är svårt att styra och mäta de livsstilsfaktorer som bidrar med betydande klimatutsläpp. Vi ser att vi har möjlighet att påverka de utsläppen genom att införliva funktioner och utforma både byggnader och staden med klimatsmarta livvstilar i åtanke, men vi kan inte följa upp de direkta konsekvenserna av de designvalen. För att få in livsstil i budgeten kommer vi att jobba med schabloner och bedömningar baserat på andra system som följer det. På det sättet kan vi ändå förstå hur mycket kompletterande åtgärder som krävs för att hamna på plus och bli en klimatpositiv stadsdel.

Klimatpåverkan ses ur ett livscykelperspektiv på minst 50 år och för nyproduktion av fastigheter och anläggning innebär det produktion-, drift- och slutskede och fördelar och belastningar utanför systemgränsen.

Incitamentsmodell i markanvisning

För att motivera till att minska klimatpåverkan så långt det går kommer de aktörer som har en klimatpåverkan som är lägre än uppsatta gränsvärden att kunna få en klimatbonus. Projekt som vid slutbesiktning når en klimatpåverkan som är lägre än fastslaget gränsvärde vid byggstart får klimatbonus. Bonusbeloppet baseras på minskad klimatpåverkan (kg CO2e/kvm BTA) med gränsvärdet för året för byggstart som bas.

Incitamentsmodellen innebär en rabatt i förhållande till markpriset. Bonusen utgår från gränsvärdet för det år som byggstart sker.

Klimatpositivitet med kompletterande åtgärder

Arbetet med utsläppsminskningar kommer inte leda till fullständigt reducerade utsläpp. För att nå klimatpositivitet behövs kompletterande åtgärder. En kompletterande åtgärd är en minuspost och innebär negativa utsläpp eller undvikna utsläpp.

Figuren visar hur kompletterande åtgärder balanserar kvarvarande utsläpp för klimatpositivitet.

Bild1.png

Negativa utsläpp innebär att koldioxid fångas in och lagras, antingen genom lagring i biomaterial så som träd, växter och biokol, och på sikt även genom mekanisk infångning och lagring i särskilda anläggningar, så kallade CCS-lösningar (Carbon Capture and Storage). Stora utmaningar är teknik och permanens, dvs varaktigheten av lagringen över tid, till exempel hur man ska beräkna livslängd för ett träd eller en byggnad med inlagrat kol.

Undvikna utsläpp innebär en utsläppsminskning i ett annat projekt, exempelvis att installationen av solceller i ett projekt innebär att behovet av köpt energi i en annan byggnad inom det egna fastighetsbeståndet minskar. Utmaningen i det här fallet är additionalitet, det vill säga att det är garanterat att utsläppsminskningen inte hade skett utan den genomförda åtgärden.

Negativa utsläpp är nödvändigt för att nå klimatpositivitet och är högst prioriterat. Undvikna utsläpp kan vara en viktig åtgärd för att påskynda minskad klimatpåverkan i samhället.

Uppdaterad: