Klimatbudgeten har tagits fram utifrån målet att nå en klimatpositiv stadsdel och att utsläppen ska minska med minst 75 procent till 2030.  I klimatbudgeten har vi beräknat hur mycket växthusgaser som byggnation av hus, gator, torg- och grönytor maximalt får generera i utsläpp. Klimatbudgeten jämförs med hur mycket växthusgaser vi skulle släppt ut om vi byggt på traditionellt vis utifrån dagens standarder, så kallat jämförelsevärde. 
 
Klimatpåverkan från byggandet av hus, gator, torg- och grönytor beräknas i nuläget till ca 12 000 ton CO2. Jämförelsevärdet för byggande är ca 24 000 ton C02. Det innebär ett behov av kompletterande åtgärder på ca 13 000 ton CO2 för att uppnå ett positivt nettoupptag av koldioxid. 

Diagrammet nedan visar i röda staplar hur vi ligger till jämfört med jämförelsevärdet.  

Figur 6: Jämförelsevärdet och hur vi ligger till visar att klimatpåverkan från byggnader har störst klimatpåverkan i jämförelse med förändrad markanvändning och anläggning. 

Tabell 1: Tabellen visar på de ingående områdena, delar och klimatpåverkan för fjärde etappen i Rosendal. 

Förändrad markanvändning 

Rosendal etapp 4 är byggd på en tidigare golfbana med stora gräsytor. Ett referensvärde är inte framtaget, det vill säga ett värde för vad utsläppen skulle vara om vi bara byggde det som varit standard historiskt och fram till idag.  

Anläggning 

Prognosen bedöms i detta skede till ca 938 ton CO2. Utifrån det bedöms ett jämförelsevärde som baseras på samma mängd material men utan klimatkrav. Budgetscenariot baseras på 75 procent  av det traditionella värdet.  

Byggnader

Prognosen bedöms i detta skede till ca 11 000 ton CO2 fram till år 2030. Det traditionella värdet är ungefär dubbelt så högt 21 000 ton CO2. Det baseras på tilldelad yta i markanvisningen och beräkning för byggnader enligt Boverket. Diagrammet nedan visar indikativa utsläppsberäkningar från tidigt skede innan projektering per byggaktör. Inom blå streckad linje = referensvärde, röd linje = budget/dvs hit vi ska nå, blå stapel = prognos/så här ligger vi till just nu med tidiga indikativa beräkningar. 

Diagrammet visar indikativa utsläppsberäkningar från tidigt skede innan projektering per byggaktör. Inom streckad linje =jämförelsevärdet, röd linje = budget/dvs hit vi ska nå, blå stapel = prognos/så här ligger vi till just nu med tidiga preliminära beräkningar. 

Livsstil

Det traditionella värdet för klimatpåverkan från livsstilsbaserade utsläpp baseras på konsumtionskompassen (ett digitalt verktyg som kan användas av Sveriges kommuner för att illustrera och analysera utsläppen från konsumtion ner på postnummernivå), de bedöms vara 9,9 ton CO2/år och boende. Transporterna är betydande. Klimatpåverkan från investering måste studeras närmare i kommande skede. 

Det saknas ett budgeterat värde för livsstil, men ett sätt att bedöma effekter av klimatpåverkan för olika åtgärder ses över. Klimatpåverkan från transporter bedöms som stor och mobilitetstjänster blir betydande.  

Åtgärder 

Tekniska lösningar för att minska klimatpåverkan kan vara optimeringar i design eller materialval. Åtgärderna som visas nedan är sådant som utreds eller ska genomföras: