Frågor och svar från utställningsmötet

I vår sammanställning av frågor och svar från utställningsmötet 16 februari 2021 har samtliga inlägg i chatten beaktats. Här redovisar vi de flesta frågor som ställdes via chatten, men de är sammanfattade och omformulerade för att gälla flera chattinlägg.

Vi har även lagt till frågor som har skickats in separat utöver frågorna i chatten. Den här sidan kan komma att kompletteras med fler frågor efter hand.

Frågor som inte redovisas 

Frågor som fick ett tydligt svar under mötet, gäller specifika detaljer eller inlägg som har varit svåra att tolka redovisas inte i denna sammanställning. Synpunkter och yttranden redovisas inte heller här.

Om du saknar svar på en fråga eller vill lämna ett yttrande

Om du saknar svar på en fråga är du välkommen att ställa den via e-post: sydostra@uppsala.se.

Vi uppmuntrar också till att läsa samrådsredogörelsen där yttranden och frågor från samrådsskedet besvaras.
Samrådsredogörelse (PDF, 3 MB)

Du kan också se det inspelade utställningsmötet i efterhand. 
Se det inspelade utställningsmötet

 

Frågor och svar

Varför kan inte utställningstiden förlängas när pandemin påverkar möjligheterna för medborgare att ta del av förslaget och delta i den demokratiska processen?

Frågan hanterades i kommunstyrelsen 3 mars 2021. Information från mötet finns under fliken Aktuellt här på webben.

Det har inte kommit någon information till närboende per post och digitala möten ger inte möjlighet till verklig dialog.

Utställningen av förslaget till fördjupad översiktsplan har annonserats i Upsala Nya Tidning (UNT) och också i Uppsala Tidningen som går ut till samtliga hushåll. Materialet finns också att hämta ut i sin helhet på kommunens kontaktcenter på Stationsgatan 12 och på biblioteket i Sävja. Det har generellt varit ett gott deltagande vid de digitala möten som har anordnats och det erbjuds också chattillfällen där frågor kan ställas direkt till politiker och tjänstemän.

Vilken hänsyn tas till det stora motstånd som finns lokalt?

Många synpunkter som har kommit in har varit underlag för revideringar av planförslaget. Omfattningen av utbyggnad har inte reviderats då det har sin grund i tidigare politiska beslut.

Varför byggs det så högt och tätt?

Större delen av planområdet bebyggs med 2–5-våningshus, vilket är ungefär motsvarande befintliga hushöjder i Sävja idag och lägre än i andra nya områden som byggs inom Uppsala. Gator och gårdar är generellt generöst tilltagna för att ge möjligheter till mycket grönska och god tillgång på dagsljus bland annat. Utmed kollektivtrafikboulevarden förslås byggnader upp till 8 våningar och i området vid den nya järnvägsstationen blir de förmodligen också högre. Det finns flera skäl till det, det första är att där är det tänkt att mer intensiv storstadslik stadsmiljö ska skapas. Högre byggnader gör att det där blir fler människor på en mindre yta vilket är positivt för att verksamheter, såsom restauranger eller handel, ska kunna etablera sig. En orsak till att bebyggelse koncentreras på dessa platser är också att nyttja marken resurseffektivt och värna jordbruksmark.

Hur har ni fått fram siffrorna för befolkningstätheten, om den skulle bli mindre än i Rosendal?

Se resonemang i samrådsredogörelsen på sidan 64 (PDF, 3 MB), här finns en beskrivning av begreppet exploateringsgrad.

Varför är det så mycket småhus, blir det inte ineffektivt och tar onödigt mycket naturmark i anspråk?

Det finns en efterfrågan på boende med markkontakt, möjlighet till en liten trädgård/uteplats och egen entré idag. Inom planområdet planeras för sammanlagt 5000 småhus och markbostäder i flerbostadshus för att möta den efterfrågan. Med småhus menas fristående småhus, parhus, kedjehus och radhus. Markbostäder är lägenheter i flerbostadshus med egen ingång i markplan och en liten trädgård/uteplats. Dessa båda byggnadstyper bidrar till blandning inom bebyggelsen och till livfulla gatu- och gårdsmiljöer med god tillgång på solljus. Småhus anknyter också mot skalan på mycket av befintlig bebyggelse i området.

Varför måste det byggas så mycket?

Mängden nya bostäder som planeras grundar sig dels på befolkningsprognoser som pekar på att mängden bostäder behövs för att undvika bostadsbrist om Uppsalas befolkning fortsätter växa i förväntad takt. En annan viktig utgångspunkt är att en större befolkningsmängd motiverar de satsningar på transportinfrastruktur som i sin tur skapar förutsättningar för ett hållbart resande och möjligheter till en hållbar livsstil för de som bor och verkar i Uppsala.

Ett ytterligare argument är det avtal som har upprättats mellan staten, regionen och Uppsala kommun, det så kallade fyrspårsavtalet (Uppsalapaketet). Avtalet gör det möjligt för Uppsala att få till stånd den järnvägsstation och de fyra spår till Uppsala som man önskar och som är av strategisk betydelse för både universitet, näringsliv och kommunens samlade utveckling. I avtalet förbinder sig kommunen bland annat att bygga 21 500 bostäder inom sydöstra stadsdelarna i utbyte mot att ytterligare två järnvägsspår anläggs mellan Uppsala och Stockholm, att en ny järnvägsstation byggs söder om Bergsbrunna och delfinansiering av en spårvägslinje inom södra Uppsala.

Avtalet - har andra städer som drar nytta av ökad tågkapacitet genom fyrspåret behövt motprestera så som vi i Uppsala?

Uppsala och Knivsta kommuner har båda avtal. Skälen är att kapacitetsutbyggnaden möjliggör stationslägen som inte annars hade varit möjliga. Med nya stationslägen så skapas klara förutsättningar för bostadsbyggande. Utan stationsläget kan man nå cirka 100 000 arbetsplatser inom 60 minuter med kollektivtrafik. Med ett stationsläge nås cirka 1 miljon arbetsplatser inom samma tid.

Fyrspåret ska vara 100 meter brett. Innebär det att det aldrig kommer att gå igenom Uppsala och norrut utan enbart från Bergsbrunna station till Stockholm? Finns det ett liknande projekt någonstans i Sverige?

Själva spåranläggningen är inte 100 meter bred, däremot krävs ett 100 meter brett stråk reserverat för järnvägsområde, vilket bedöms rymma både befintliga och nya spår samt 30 meter skyddsområde på var sida. Fyrspåret byggs fram till Uppsala central som behöver byggas om för att få plats med den utökade tågtrafik som fyrspåret ger möjlighet till.

Utbyggnaden innebär att Ostkustbanan får fyra spår hela vägen mellan Stockholm och Uppsala.
Det finns fler projekt runt om i landet. Gävle kommun har också ett liknande avtal, liksom Haninge kommun. I Stockholmsregionen finns sedan många år dessutom liknande avtal där kommuner, region och stat ingår avtal för utbyggnad och finansiering av infrastruktur kopplat till utbyggnad av bostäder och arbetsplatser.

Vad görs för att en så storskalig utbyggnad inte ska bli ett nytt miljonprogram? Är inte risken stor för segregation och otrygghet?

För att skapa ett tryggt och socialt hållbart område planeras för en varierad bebyggelse som ger förutsättningar för en socioekonomiskt blandad befolkning. Variationen består både i olika typer av bebyggelse (flerbostadshus, flerbostadshus med markbostäder och småhus såsom fristående småhus, parhus, kedjehus och radhus) och en blandning mellan bostadsrätter och hyresrätter (minst 30 procent). Det finns också gång- och cykelkopplingar som länkar samman olika delområden och befintlig bebyggelse för att undvika barriärer mellan olika områden.

Utformningen av trivsamma och väl omhändertagna offentliga rum är en fråga kommunen kommer arbeta vidare med för att skapa trygga stadsdelar. Delar i detta arbete är att planera för god belysning, aktiva bottenvåningar och många alternativa rörelsestråk. Det lokala föreningslivet ska också uppmuntras så att boende kan känna delaktighet i sin närmiljö. Dessa frågor kommer att följa med under hela utbyggnadstiden i alla de planeringsskeden som kommer framöver såsom detaljplanearbeten, bygglovsbedömningar och utbyggnad av allmänna ytor i stadsmiljön.

Hur säkerställs karaktärsfull arkitektur med hög kvalité i den fortsatta planprocessen?

Arkitekturens kvalité säkerställs på flera sätt. Uppsalas arkitekturpolicy ska tillämpas och särskild vikt ska läggas på utformningen av offentliga byggnader såsom skolor och multihubbar. Kvalitetskrav kommer att ställas i de markanvisningar som byggaktörer tilldelas och fortsatt styrs utformningen i detaljplaneprocessen och bygglovshanteringen där den fördjupade översiktsplanens riktlinjer är vägledande.

Reserveras det mark i planen för tyngre samhällsinstitutioner inklusive kultur?

Exakt lokalisering fastställs inte i den fördjupade översiktsplanen utan detta kommer ske i detaljplaneprocessen. I kapitlet Social och kulturell infrastruktur (sidan 104) (PDF, 29 MB) finns ett förslag på lokalisering av funktioner i plan och man kan läsa mer om hur behoven av lokaler för skolor och förskolor, idrottsanläggningar och ytor för idrott, vårdcentraler, räddningstjänsten, bibliotek, kultur, fritidsverksamhet, mötes- och samlingslokaler ska tillgodoses. Planen som hör till kapitlet Näringsliv och arbetsplatser (sidan 102) (PDF, 29 MB) berör också detta.

Vilka kommer vilja bo här?

Förhoppningsvis många då det planeras för en grön och trivsam stadsmiljö.

De barnen du syftar på som ska bo här, kommer de ha råd? Hur mycket kommer bostäderna kosta?

Hur mycket bostäderna kommer att kosta kan inte svaras på just nu. Det planeras för både exklusiva och bostäder till relativt lägre boendekostnad. Alla ska kunna bo här.

Var kommer det finnas arbetsplatser för de som flyttar hit?

Det kommer finnas arbetsplatser vid järnvägsstationen, utmed kollektivtrafikboulevarden och vid till exempel skolor/förskolor som finns i hela området.

Varför byggs det på kvalitativ åkermark?

Målet har varit att minimera mängden bebyggelse på jordbruksmark. Det som planeras på jordbruksmark motiveras av att det strategiska läget ger en stor samhällsnytta i form av ny viktig infrastruktur och stationsnära lägen för bostäder och verksamheter. Möjligheten att flytta stationsläget har utretts men bedöms inte vara möjligt.

Varför byggs det i skog med höga naturvärden?

Tillkommande stadsbebyggelse på obebyggd naturmark innebär oundvikligen förluster av naturvärden. Möjlighet till storskalig samlad utbyggnad från grunden erbjuder en chans att utveckla infrastruktur och tekniska system som inte är möjlig vid utbyggnad av befintliga områden. Läget är strategiskt lämpligt att utveckla för hållbar stadsbebyggelse utifrån möjligheter till hållbart resande kopplat till fyrspåret, stationsläget och möjlig förbindelse med kollektivtrafik till stora arbetsgivare såsom Ultuna, Akademiska och city, därtill på cykelavstånd till centrum.

Hur hanteras naturvärden inom den fördjupade översiktsplanen?

I arbetet som har gjorts efter samrådet har bland annat buffertzonen mot Lunsen utvidgats. Detta för att säkra att kommunen i kommande detaljplaneskede har möjlighet att skydda Natura 2000-området Lunsens utpekade arter och naturtyper från påverkan. Det är också i kommande detaljplanearbete som ytterligare artinventeringar kommer att utföras och bebyggelsens inverkan på natura 2000 och vattenverksamheter prövas. Inom den planerade bebyggelsen planeras också för flera spridningsstråk som utformas för att bland annat groddjur, fåglar och fladdermöss ska kunna röra sig mellan olika naturmarksytor. Kommunen avser också att antingen köpa och/eller skydda mark med motsvarande kvaliteter eller som har möjlighet att utveckla motsvarande kvaliteter på andra platser.

Vad händer med Stordammen och tillgång till närnatur och Lunsen för de som bor i området idag?

Området runt Stordammen med omgivande natur kommer bevaras som en del i ett bredare ekologiskt spridningsstråk. Utöver detta stråk planeras för ytterligare tre gröna kopplingar med sparad natur mellan befintlig bebyggelse och Lunsen. Både i sparad natur inom bebyggelseområdet och i naturreservatet Lunsen kommer kompletteringar ske med spänger och andra friluftsanordningar, både för att inbjuda till rekreation och för att minska slitaget på naturmarken.

Vad händer med kullarna vid väg 255?

En del av området med kullarna i Nåntuna kommer att sparas som en kvarterspark. Det kommer också finnas goda möjligheter att skapa fler nya pulkabackar i den stora stadsdelspark som planeras längre söderut längs väg 255. Vid utformning av parker har kommunen som mål att närboende ska ges möjlighet att påverka innehåll och utformning.

På vilket sätt visar förslaget hänsyn mot befintlig bebyggelse?

Den föreslagna bebyggelsen anpassas mot befintlig genom anpassning av karaktär och skala. Huvuddelen av den förslagna bebyggelsen är mellan två och fem våningar vilket motsvarar befintliga bebyggelsehöjder i Sävja. Det är endast i noderna och utmed boulevarden som byggnaderna föreslås vara högre. Utöver detta har en zon med grönområde mellan nytt och befintligt adderats i plankartan. Förskolor och skolor har också föreslagits i lägen som gränsar mot befintlig bebyggelse. Tillsammans med goda fysiska kopplingar mellan nytt och befintligt skapar detta förutsättningar för social interaktion, det är detta som syftas på med begreppet socialt hållbart möte.

Hur anpassar sig planen mot kulturmiljön kring Linnés Sävja?

I anslutning till kulturmiljön vid Linnés Sävja har flera justeringar gjorts efter samrådsskedet. Utbredningen av idrottsytor har justerats och bebyggelsen norr om Sävja gård har dragits tillbaka jämfört med tidigare förslag. Det har också lämnats en grön kil för att bibehålla den visuella kontakten mellan gården och det öppna slättlandskapet och Sävjaån. Planeringsinriktningarna har också kompletterats så att det tydligare framgår hur det linneanska kulturarvet och Linnés Hammarby ska beaktas i den fortsatta planeringen. Vyer och siktlinjer från Linnés Hammarby ut över det öppna landskapet mot Uppsala stad ska värnas och byggnadshöjderna öster om järnvägen har sänkts för att minimera påverkan. Kommunen har inlett dialog med länsstyrelsen om hur det linneanska kulturarvet kan tas tillvara, synliggöras och utvecklas. Platsspecifika kulturvärden kommer hanteras i respektive detaljplan.

Varför ligger de första etapperna av byggnationen vid väg 255 och inte där det påverkar närboende minst, till exempel vid den nya stationen?

Innan en utbyggnad kan inledas vid stationsläget, behöver flera typer av infrastruktur dras fram. Det gäller till exempel vägnät, fjärrvärme samt vatten- och avloppsledningar. I väster finns infrastrukturen mer lättillgänglig och därför är det möjligt att inleda utbyggnaden där, och successivt bygga österut. Däremot är det en fördel av andra skäl att relativt snart även påbörja en utbyggnad invid stationsläget och gå västerut i samband med att kollektivtrafiken byggt ut. En annan viktig anledning till att utbyggnaden avses inledas i väster, längs väg 255, är att det där är möjligt att från början ordna en bra kollektivtrafik.

Vad är motiven för vald sträckning av kapacitetsstark kollektivtrafik?

När det gäller den övergripande frågan om kollektivtrafik i Uppsala stad – till exempel hur olika delar av staden ska sammanbindas – utreds det med hela staden i fokus och sker inom ramen för kommunens översiktsplanering och tillsammans med Region Uppsala, som ansvarar för kollektivtrafiken. Ett viktigt motiv för vald sträckning är att binda samman Uppsalas östra och västra delar samt att skapa en kapacitetsstark koppling från Uppsalas södra stadsdelar till den nya stationen.

Hur ska en storskalig bro över Fyrisån passa in i landskapet? Är alternativet med tunnel istället för bro utrett? Kommer det att bli motortrafik?

Det kommer ställas höga krav på utformningen av bron över Fyrisån och detta hanteras inom den detaljplaneprocess som pågår parallellt med den fördjupade översiktsplanen. Det är av stor vikt att den bro som byggs ges höga arkitektoniska värden och medger minsta möjliga inverkan på rörligt friluftsliv och att naturreservatets syfte kan säkras. Att istället lösa förbindelsen som en tunnel i stället för bro har valts bort i tidigare utredningar, huvudsakligen av geologiska, ekonomiska och praktiska skäl (lutningar på banan). I aktuella planer är bron endast avsedd för kapacitetsstark kollektivtrafik samt gång och cykel. Om det bedöms angeläget i framtiden kan en kompletterande brokoppling för fossilfri biltrafik göras. Det då behöver föregås av ett ställningstagande i den kommuntäckande översiktsplanen och kräver prövning genom detaljplaneläggning med mera.

Blir det ett nytt reningsverk, var hamnar det i så fall?

Utredning om teknisk försörjning pågår parallellt med den fördjupade översiktsplanen. Om det blir aktuellt med ett nytt reningsverk inom området kommer det placeras inom verksamhetsområdet i anslutning till E4:an.

Finns det en indelning av etapper och turordning framtagen?

Detta går att läsa mer om i kapitlet Inriktning för planens genomförande (sidan 116) (PDF, 29 MB). I den fördjupande översiktsplanen tidsätts enbart de första etapperna, södra Nåntuna och östra Nåntuna. Utbyggnad av senare etapper kommer att beskrivas och beslutas successivt. För att kunna skedesplanera utbyggnaden mer i detalj, behöver detaljerad kunskap finnas inom en rad sakområden. Sådan detaljkunskap avses inhämtas inom respektive detaljplaneprocess.

Kommer det blir byggarbetsplats med byggtrafik i 30 år?

För utbyggnaden av detta stora område kommer kommunen att bygga upp en genomförandeorganisation. Den kommer att arbeta för att minimera störningar och för att åstadkomma en väl fungerande samhällsservice under den långa utbyggnadstiden. Eftersom området är så stort kommer byggtrafik i olika skeden komma från olika håll. I ett första skede är det väg 255 som kopplar mot aktuella utbyggnadsområden och här kommer åtgärder vidtas för att minska störningar. I ett senare skede kommer kopplingen mot E4 tillsammans med en förbindelse under järnvägen bli den viktigaste infarten för byggtrafik.

Är det realistiskt att säga att utbyggnaden av området ska bli klimatpositiv? Vad görs för att detta ska uppnås och hur arbetar ni med miljömålen?

Genom det klimatfärdplanearbete som just nu pågår inom kommunen, där de sydöstra stadsdelarna är pilotprojekt, studeras hur klimatmålen ska nås. Höga krav kommer att ställas i kommande planerings- och genomförandeprocesser, bland annat inom markanvisningar, för att målen ska kunna nås. För att skapa en klimatpositiv stadsdel behövs åtgärder för att minimera klimatpåverkan både under tiden området byggs och när människor lever och verkar i stadsdelen. För att minimera negativ påverkan har arbetet med en hållbarhetsbedömning gjorts parallellt med framtagandet av planförslaget. Arbetet har skett i en integrerad process. Det innebär att planerna kunnat justeras under tiden. Inom hållbarhetsbedömningen finns en avstämning mot de nationella miljökvalitetsmålen där det visas att planerna motverkar att vissa mål uppnås medan andra inte påverkas eller gynnas.

Fyrisåns yta ligger 70 centimeter över havet, stora delar av Uppland ligger bara 3-4 meter över havet, den globala uppvärmingen kan höja haven teoretiskt 70 meter, men 7 meter räcker för att dränka Uppland. Är inte det relevant?

Inom Hållbarhetsbedömningen har risker orsakade av klimatförändringar granskats och för de sydöstra stadsdelarna bedöms risk för översvämningar, höga temperaturer och torka vara aspekter som behöver hanteras i planeringen. Bland annat kommer all ny bebyggelse planeras för att inte ta skada och för att viktiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas vid minst ett 100-årsregn. Övergripande för kommunen hanteras riskerna kopplade till klimatförändringar i översiktsplanen. Risker kopplade till stigande nivåer i Fyrisån berör framförallt andra delar av Uppsala.

Är det gjort någon MKB med ett 0-alternativ, dvs utan att något byggs?

I hållbarhetsbedömningen som har tagits fram som en bilaga till den fördjupade översiktsplanen finns ett 0-alternativ med i miljöbedömningen (Bilaga 2 Hållbarhetsbedömning, sidan 110) (PDF, 7 MB). I samråd med länsstyrelsen beslutades att 0-alternativet är bebyggelse i enlighet med gällande översiktsplan, det vill säga 10 000 nya bostäder, istället för den fördjupade översiktsplanens föreslagna 21 000 nya bostäder.

Har några anpassningar gjorts med tanke på erfarenheter från coronapandemin?

Hur den fysiska miljön kan hindra smittspridning har ännu inte studerats färdigt inom forskningen men den stadsmiljö som finns i förslaget har potential att underlätta hantering av smittspridning. Detta bland annat genom att gatorna är generösa och luftiga och hela miljön stimulerar till en hälsosam livsstil. Cykling underlättas i planen och vardagsfunktioner finns på gångavstånd. Kopplat till erfarenheter från pandemin är det rimligt att tro att vi i framtiden arbetar mer på distans. De i planen föreslagna kontorsytorna kan då få en användning i form av jobbhubbar. Pandemins effekter på den fysiska miljön, exempelvis genom förändrat resande, kan beaktas närmare i fortsatt planering.

Hur ska projektet lyckas hålla de ekonomiska ramarna?

Kommunen äger idag en stor del av marken vilket möjliggör styrning av kvalitet och på sikt väntas kunna ge stora försäljningsintäkter. Intäkterna kommer dock till största delen efter att de stora initiala investeringarna genomförts Inledningsvis kommer det krävas stora investeringar för att börja försörja området med nödvändig infrastruktur. Målet är att planen ska genomföras med en kommunal ekonomi i balans. Det går att läsa mer om den kommunala ekonomin i kapitlet Inriktning för planens genomförande (sidan 116) (PDF, 29 MB), i Hållbarhetsbedömnings kapitel om ekonomisk hållbarhet (sidan 102) (PDF, 7 MB) och i samrådsredogörelsen (sidan 134) (PDF, 3 MB).

Vad händer när utställningstiden är slut och hur hanteras synpunkter som kommer in?

Inkomna yttranden sammanställs i ett särskilt utlåtande och presenteras för politikerna tillsammans med antagandehandlingen. Mindre justeringar och förbättringar görs av själva planförslaget till antagande och politikerna tar ställning till detta ytterligare en gång. Det är kommunfullmäktige som slutligen godkänner att planen ska antas. Efter antagandet fungerar den fördjupade översiktsplanen som ett vägledande styrdokument för den detaljplanering som tar vid. Utbyggnaden kommer att ske under lång tid och många detaljplaner kommer att tas fram. I varje detaljplan prövas intentionerna i den fördjupade översiktsplanen och skisser tas fram, djupare studier görs, lämpligheten prövas igen och nya samråd och dialoger tar vid.

Hur kan ni i denna plan säkerställa att det byggs med låga parkeringstal, och utan subventioner av bilparkering?

Den fördjupade översiktsplanen styr inte över parkeringstalen. Inriktningen är att parkering sker i särskilda parkeringshus (mobilitetshubbar) och inte i garage under fastigheterna.

Finns det några lyckade exempel på helt nya städer som lyckas hålla nere bilresandet?

Det finns exempel på nya stadsdelar där resandet med bil är lägre än snittet. De trafikanalyser som har gjorts för sydöstra staden bygger bland annat på kunskap om färdmedelsval utifrån hur en stadsdel är utformad, vilken typ av bostäder som finns och restider med olika färdmedel. Analyserna visar på en lägre andel resor med bilar här jämfört med övriga staden och kommunen, och väsentligt lägre jämfört med befintliga stadsdelar, Sävja, Nåntuna med flera.

Varför väljer ni att inte spränga ned bilvägar/tunnlar för genomfart och dessutom med direkt access till P-husen? Då slipper man majoriteten av bilarna på ytan.

Det skulle bli mycket kostsamt, leda till stor klimatpåverkan och riskera att påverka grundvattnet negativt bland annat.

Är busstråken på kartan enbart nya bussar? Eller kommer de befintliga busstråken som inte följer kartan att försvinna?

Region Uppsala, som ansvarar för kollektivtrafiken genom UL, har varit med i arbetet. Det finns inga planer på att ta bort några av nuvarande busslinjer.

Skulle gärna vilja se själva spårplaneringen i större detalj. hur ska man få plats vid Bergsbrunna?

Detaljplanen för spårvägen har samråd senare i vår.

Blir det rondell eller trafikljus i korsningen vid Kuggebro på väg 255 r/t till ökade trafikmängden på väg 255?

Exakt hur väg 255 och dess korsningar kommer att utformas fastslås inte i den fördjupade översiktsplanen utan i den kommande genomförandeplaneringen. Väg 255 kommer att ha en viktig funktion i det övergripande vägtrafiknätet och behöver utformas utifrån kommande trafikflöden.

Blir det en ny bro över Sävjaån?

Trafikverket arbetar med en järnvägsplan för utbyggnaden till fyra spår. I den beslutas hur järnvägen ska korsa Sävjaån. Eftersom två ytterligare spår planeras kommer en ny bro över Sävjaån att krävas för järnvägen. Hur kommande bilväg, som är planerad parallellt och direkt öster om järnvägen, korsar Sävjaån beslutas i kommande planering av den vägen.

Finns ett behov av god koppling mot Mälaren utan bil, kommer det tillgodoses?

Det planeras för gång- och cykelväg längs väg 255 söderut mot Flottsund. Trafikverket driver arbetet med en så kallad åtgärdsvalsstudie, det första steget i planeringsprocessen, för omlandet runt utbyggnaden till fyra spår av Ostkustbanan. I det arbetet ingår bland annat att titta på brister och behov av kopplingar från de nya utbyggnadsområdena i Uppsala och Knivsta till omkringliggande tätorter och naturområden med alla färdmedel.