Frågor och svar i chatten med Erik Pelling

Under två tillfällen i mars 2021 har Uppsalabor haft möjlighet att chatta här på webben med Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande, om planerna för de sydöstra stadsdelarna. Här kan du ta del av frågor och svar i chatten i efterhand.

De två chatt-tillfällena genomfördes 10 och 17 mars. Totalt fick vi över 150 frågor och här kan du ta del av alla frågor och svar i efterhand. 

Hoppa direkt till frågor och svar i chatten 17 mars

Frågor och svar i chatten 10 mars

Medverkande i chatten 10 mars 

  • Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande
  • Johanna Wiklander, strategisk samhällsplanerare
  • Marie Nenzén, strategisk samhällsplanerare
  • Ola Kahlström, strategisk samhällsplanerare med fokus på mobilitet och trafik
  • Camilla Söderquist, strategisk samhällsplanerare, ekologi, naturfrågor
  • Jan Franzen, strategisk samhällsplanerare, ekologi, vattenfrågor.

Moderator: Välkomna till detta tillfälle att chatta med Erik Pelling och ansvariga tjänstepersoner. Det går nu bra att skicka in frågor. Vi kommer att publicera svar från klockan 19:00.

18:30, 10 March 2021

Moderator: Välkomna till detta tillfälle att chatta med Erik Pelling och ansvariga tjänstepersoner. Chatten är nu öppen och det går att skicka in frågor fram till kl. 20:00. Vi besvarar inkomna frågor fram till klockan 21:00.

19:00, 10 March 2021

IngMari: Undrar inom vilka sektorer 10 000 nya arbetstillfällen ska komma.

Johanna Wiklander: Tack IngMari, det är en intressant och relevant fråga som vi utreder just nu. Vi bedömer att det kommer att vara verksamheter som kan dra nytta av läget och de innovativa och framtidsorienterade tema som hela projektet präglas av. Och naturligtvis inte störande verksamheter, det ska ju vara sådana som fungerar i en stadsmiljö.

19:01, 10 March 2021

Lena H.: Jag bor i Sävja, kvarteret Småland, Stenbrohultsvägen 8-20. När man ser byggplanerna så undrar jag hur vårt liv ska fungera med all byggtrafik, komma till arbetet och handel, och leva i allt oljud.Bara en väg till centrum.

Erik Pelling: Hej Lena! Förstår att risken för störningar oroar. Kommunen har stor vana av att hantera byggprocesser för att minimera störningar som buller och onödig trafik. Vi har bland annat inrättat ett bygglogistikcenter som tar emot byggtransporter i utkanten av staden, samlar ihop mindre leveranser och samordnar godsflödet till byggprojekten för att minimera antalet lastbilar. Det har visat sig vara en väldigt effektiv metod. Läs mer här: https://www.uppsala.se/bygga-och-bo/samhallsbyggnad-och-planering/for-byggaktorer/uppsala-bygglogistikcenter/

19:02, 10 March 2021

Anonym: Får sydöstra stadsdelarna ingen kapacitetsstark kollektivtrafik till de stora målområdena Fyrislund, Boländerna och Gränby?

Ola Kahlström: I planen föreslås kapacitetsstark kollektivtrafik på den nya gatan på den östra sidan om järnvägen och vidare norrut mot Fyrislund.

19:04, 10 March 2021

Anonym: Planen ger förbindelse till sydvästra staden, men vad ska Sävjabor hämta där?

Johanna Wiklander: Hej anonym, det är inte bara de som bor i Sävja som ska åka västerut över bron och vidare. Tanken är att resenärer som kommer med järnvägen från Stockholm, Gävle och andra ställen och som ska till SLU, Gottsunda eller andra målpunkter söder om stadskärnan ska använa den, och så alla nyinflyttade i den nya stadsdelarna förstås.

19:06, 10 March 2021

Anders: Hej! Jag har en fråga om bostäderna som ni planerar att bygga. Där ni bygger lägenheter hus ser fördelningen ut mellan bostadsrätter och hyresrätter?

Marie Nenzen: Hej Anders! Inom kvarteren ska bostäder blandas i olika boendekostnadsnivåer och upplåtelseformer. Minst 30 procent bör vara hyresrätter och 3 procent av det totala beståndet ska hålla en sådan prisnivå att även betalningssvaga gruppers efterfrågan kan mötas.

19:08, 10 March 2021

Gunnar Skogehall: Ni vet inte i dagsläget om ni får tillstånd att bygga bron över Fyrisån vid läge mitt för Ultuna, och ändå fortsäter ni planeringen med den förbindelseleden. Varför ? För utan den leden faller ju grunden för projektet. Och vad är plan "B" om tillstånd ej erhålles ?

Erik Pelling: Hej Gunnar! Stadsplanering innehåller alltid ett visst mått av osäkerhet och ett syfte med såväl den översiktliga som den detaljerade planeringen enligt plan- och bygglagen är att utreda och justera utifrån de hinder och fakta som kan framkomma under arbetet. En broförbindelse finns dock med sedan tidgare i såväl kommunens översiktsplan som i reservatsföreskrifterna för naturreservatet Årike Fyris så vi startar inte på ruta 1. Plan B är dels att arbeta med de broar vi redan har och dels att söka alternativa sträckningar eller göra andra anpassningar för att kunna få de tillstånd som krävs.

19:10, 10 March 2021

Åsa: Vem,vilka ligger bakom utvecklingen av den nya stadsdelen?

Erik Pelling: Hej! Det är ett antal beslut i kommunens högsta beslutande organ, kommunfullmäktige som ligger bakom. Det är kommunfullmäktige som antar kommunens översiktsplan där planerna finns med sedan många år och det är kommunfullmäktige som har ställt sig bakom fyrspårsavtalet med staten där stadsdelarna ingår. Här hittar du kommunfullmäktiges beslut från janurari 2018: https://www.uppsala.se/kommun-och-politik/organisation/ledning/kommunfullmaktige/moten/2018/29-januari/12-avtal-om-fyrsparsinvestering-i-ostkustbanan-sparburen-kollektivtrafik/

19:13, 10 March 2021

Anonym: Var finns svaret på de frågor som inte besvarades på det webbsända utställningsmötet 16 februari?

Moderator: Hej Frågor och svar från utställningsmötet ligger på projektets hemsida under Genomförda dialoger och möten: https://bygg.uppsala.se/planerade-omraden/sydostra-stadsdelarna/dialoger-och-moten/genomforda-dialoger-och-moten/moten-under-utstallningstiden-2021/fragor-och-svar-fran-utstallningsmotet/

19:15, 10 March 2021

Tommy Karlsson: Hur säkerställer ni kommande energi försörjning.Uppsala buss har bara ström för att ladda hälften av sina elbussar.Tierps Kommun var tvungna att pga energibrist tacka nej till 200 arbetstillfällenI Gottsunda finns det inte någon möjlighet att ladda elbilar då en förening på 52 st radhus blev nekade av vattenfall att anlägga laddstolpar pga elbrist. Någon prognos för åtgärd går inte att få.Att dra ledningar från Norrland till oss tar ca 15 år , men det hjälper inte då SSAB och Grönt stål samt Northwolt kommer att suga upp hela nuvarande elöverkottet samt all planera vindkraft.Att ens tänka tanken att bygga ett nytt Sundvall utöver redan planerad utbyggnad av Ultuna , Roendal , Gottsunda , Eriksberg måste anses vara helt befängt.Finns det någon reservplan med att bygga ett kolkraftverk i Uppsala eller ska torvförbränningen bli räddningen.

Johanna Wiklander: Hej Tommy,
det pågår ju arbeten både på nationell, regional och lokal nivå i den här frågan. De två första hanteras inte av den här gruppen men inom Uppsalapaketet arbetar vi med ett speciellt projekt som handlar om framtidens hållbara tekniska försörjningssystem inom vilket frågan om lokal produktion av energi genom solceller och andra lokala kretsloppsbaserade lösningar för energiproduktion. Vi planerar just nu extern kommuniaktion om det projektet, håll ögonen öppna.

19:17, 10 March 2021

Kjell: Det framhålls att man ska nya innovativa lösningar på många områden. Det ger intryck av att detta är ett stort experiment av teknik och metoder. Vem leder och ansvarar för experimenten? Om någon av de nya innovativa metoderna misslyckas, vem ansvarar och betalr för åtgärderna? De boende?

Johanna Wiklander: Hej Kjell, många kommer att bidra med testbeds och innovativa lösningar. Vi behöver därför skaffa oss en helhetsbild över de risker som tas och planera för hur de ska hanteras. Ansvaret kommer att delas mellan de aktörer som frivilligt deltar med enskilda lösningar och kommunen.

19:18, 10 March 2021

Kenneth Hoffman: 1.Klarar akademiska av så många nya personer, 2. Klarar reningsverket av så många nya personer.

Erik Pelling: Hej Kenneth! Akademiska sjukhuset är ett högspecialiserat sjukhus med kapacitet att ta emot fler och som rent ekonomiskt skulle må bra av ett större underlag men med det sagt så måste givetvis vården byggas ut i takt med att vi blir fler. Kungsängsverket, som nu renar avloppsvattnet från staden och några närbelägna tätorter, ska byggas ut för att klara utvecklingen fram till omkring år 2060. Därefter finns tre lokaliseringsalternativ för ett nytt reningsverk, utöver nuvarande plats: strax söder om nuvarande plats, sydost om Bergsbrunna eller väster om E4:an vid Fullerö.

Läs mer om vård på sid 27 i bilaga 1 om förutsättningar. Där står bland annat:

Behov av lokaler för vård Ett vårdcentrum bestående av en hälso/vård-central i grunden, men som integreras med röntgen, laboratorium, närvårdsavdelning (innebär verksamhet dygnet runt samt inne-liggande vår), lokaler för mobila team, annan öppen specialistvård av olika slag tex inom psykiatri, gynekologi, geriatrik, barn. • Behovet av ett framtida vårdcentrum ska stämmas av mot en långsiktig planering av vårdcentrum i regionen som Region Uppsalas ansvara för. • Ur tillgänglighets synpunkt bör vårdcentraler placeras i bottenvåningar.• Ca 4-5 hälso/vårdcentraler (10 000 invånare motsvarar en vårdcentral) • Ca 35 behandlingsrum för tandvård fördelade på ca 3–4 kliniker (tandvårdskliniker drivs både privat och inom offentligt regi, vilket innebär att antalet kliniker kan bli ett annat antal).• Total yta cirka 20 000 m2. Regionen ser gärna möjligheter till samlokalisering med kommunens verksamheter exempelvis mobila team, SÄBO mm. Samlokalisering även med andra aktörer så som familjecentrum samt statliga myndigheter är önskvärt.
https://bygg.uppsala.se/globalassets/uppsala-vaxer/dokument/stadsplanering--utveckling/forslag-fop-sydostra-stadsdelarna/utstallning/bilaga-1-forutsattningar_lagupplost.pdf

19:19, 10 March 2021

Sofia: Stockholms har en utflytt just nu ser ni att stockholmare kanske kommer att flytta till Uppsala nu?

Erik Pelling: Hej Sofia! Ja det finns en viss inflyttning från Stockholm men det är i och för sig inget nytt. Våra universitet och våra arbetsplatser har alltid lockat till inflyttning.

19:20, 10 March 2021

Förening Sydöstra Uppsala: Planerar kommunen att påbörja byggnationen längs väg 255 även om kommunen inte fått klartecken från staten om fyrspårsbyggnad

Ola Kahlström: Hej föreningen. Kommunen planerar att påbörja detaljplaneringen längs väg 255 i år. Även om fyrspårsutbyggnaden inte får klartecken i kommande nationella plan behöver kommunen gå vidare med den detaljplanen eftersom det finns en brist på bostäder i Uppsala.

19:21, 10 March 2021

Lena H.: Det ska enligt era planer avverkas en hel skog och byggas ända inpåbefintlig bebyggelse. Det kan knappast göras obemärkt

Jan Franzen: Hej Lena. En exploatering kommer inte att ske obemärkt. Inom området sparas dock gröna kilar med naturmark och en zon mot Lunsen kommer att vara opåverkad. Generellt för kommande planering är att stor hänsyn skall tas och natur ska spars där så är möjligt.

19:22, 10 March 2021

Birgitta : Kommer jordbruksmarken vis Sävja gård att bebyggas? Om ja med vad? Var kommer in och utfarten till området att finnas.

Marie Nenzen: Hej Birgitta! Ny bebyggelse föreslås norr om Sävja gård och föreslås huvudsakligen vara i form av småhus. Flerbostadshus föreslås längsmed väg 255. Här är tanken att det skapas en ny stadsfront mot det öppna slättlandskapet och ett stärkt samband mellan befintlig småhusbebyggelse i Sävjas västra och östra delar möjliggörs. Genom att lämna en obebyggd grön kil i nord- sydlig riktning bibehålls den visuella kontakten mellan gården och det öppna slättlandskapet och Sävjaån. Den nya bebyggelsens möte med slätten och relationen till gårdsbebyggelsen ska studeras närmare i fortsatt planering och då studeras också lämplig in- och utfart mer i detalj.

19:23, 10 March 2021

Calle Carlquist: Ursäkta Johanna, men tror ni verkligen på allvar att de som ska bo i den nya stadsdelen vill passera Ultuna och Gottsunda för att ta sig vidare? I så fall kommer ni att bli besvikna. De vill naturligtvis nå sina "målpunkter" så fort som möjligt och inte ta den långa omvägen, hur "kapacitetsstark" spårvägen än är.

Johanna Wiklander: Calle, jag menar att de som bor i de nya stadsdelarna och i Sävja kan ha målpunkter utmed den kapacitetsstarka kollektitrafiken, t.ex. på SLU, i Gottsunda eller Rosendal t.ex. och kommer snabbast fram på det här sättet.

19:24, 10 March 2021

Inger : Jag försökte fråga om hur det blir med Världsarvet Linné när Landshövdingen var med förra gången men den frågan togs inte upp. Nu hoppas jag få svar idag. Har ni anmält till Unesco? Hur planerar ni?

Erik Pelling: Hej Inger! Ansökan är inte klar men Uppsala kommun arbetar tillsammans med länstyrelsen för att världsarvet ska bli av. Att vi 2018 bildade naturreservatet Årike Fyris var ett steg i det arbetet. Här kan du läsa mer: https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/varldsarv.html

19:25, 10 March 2021

Ulrika : Jag har inte förstått varför vi ska ha en station så nära resecentrum. Nu verkar det som att snabba tåg inte planeras stanna i Bergsbrunna, utan man måste åka till Resecentrum ändå! Kan ni förklara hur detta hänger ihop? Vari ligger ”vinsten” med stationen? Är det bara mjölktågshållplats?

Ola Kahlström: Till en början kommer pendeltåg att stanna i Bergsbrunna. När utbyggnaden har kommit längre kan det bli möjligt att även snabbare regionaltåg stannar. Men även med pendeltåg blir tillgängligheten till exempel till arbetsplatser väsentligt högre. Idag når man ca 100 000 arbetsplatser inom en timme med kollektivtrafik. Med pendeltågsuppehåll ökar det antal till väl över en halv miljon arbetsplatser.

19:27, 10 March 2021

Marina Aurora Moro: Har ni en uppfattning om omfattningen av motståndet som dessa byggplaner har väkt? vilka konsekvenser på förtroende i kommunens styre och i demokratiska processerna? Har ni funderat i så fall varför ett så stort motstånd håller på växa fram och involvera fler och fler medborgare av andra delar av stan dvs det handlar inte om "inte i min trädgård" utan många starkare argument? och sist har ni fattat att det inte går att få det ogjort? Förlorad skog är förlorad för alltid. Som i Bolsonaros Amazonas.

Erik Pelling: Hej Marina! Jo vi läser alla yttranden och mejl och märker att det finns många frågor och och en hel del kritik. Syftet med samrådet förra våren och utställningen som pågår just nu är att fånga upp kritik och synpunkter och försöka anpassa planen. Antalet bostäder har kommunfullmäktige dock redan tagit beslut om. Planeringen nu handlar mer om hur och var vi ska placera bostäder och arbetsplatser så att det blir trivsamma och hållbara stadsdelar.

19:28, 10 March 2021

Kaj: Hej,Hur har ni tänkt angående föroreningar av dricksvattnet i åsen? Såvitt jag kan förstå så är det åtskilliga instanser som slagit fast att det i princip är omöjligt att utföra detta projekt utan att vattenkvaliteten försämras så mycket att en av våra största dricksvattenkällor i Uppsala (och omnejd) totalförstörs.

Jan Franzen: Hej Kaj. En planeringsförutsättning är att vattenkvalitén inte får påverkas vare sig i grund- eller ytvatten. I varje detaljplan måste redovisas hur detta ska gå till och hur lagen genom miljökvalitetsnormer ska följas.

19:29, 10 March 2021

THOMAS HÖGLUND : Har Erik Pelling fått någon klarhet avseende de utlagda kablarna för kartläggning av fordonsflödet längs 255:an. Erik skulle undersöka detta med väghållaren ?

Ola Kahlström: Hej Thomas. Denna fråga har Erik Pelling tidigare besvarat i facebookföreningen för sydöstraöstra stadsdelarna. Det är staten som är väghållare och de mäter kontinuerligt flödet på sina vägar. Att mäta under pandemitider ger förvisso andra resultat, men kan ge intressanta analysresultat om våra resemönster.

19:30, 10 March 2021

felix@Linnaeus4D.com: Ingen av miljöbedömningarna hade ett tydligt antal på antalet ton växthusgaser som kommer att släppas ut på grund av konstruktionen. Lagt till som förlusten av ekosystemenheter (växthusgaser) som går förlorade. När kommer det att finnas en faktisk bedömning som specificerar detta?

Camilla Söderquist: Hej felix@Linnaeus4D.com! Tillsammans med Uppsala klimatprotokoll tar Uppsala kommun fram en klimatfärdplan för hur Uppsala som samhälle gemensamt ska nå de långsiktiga klimatmålen. En särskild fördjupning görs för de Sydöstra stadsdelarna. För att säkerställa att de åtgärder som tas fram är tillräckliga för att nå målen modelleras Sydöstra stadsdelarnas växtgasutsläpp och energianvändning i modelleringsprogrammet LEAP, framtaget av Stockholm Environment Institute. I samarbete med SLU beräknas även den förlorade skogens kolbindande förmåga, så även denna ska ingå i modellen. Så beräkningarna finns redan idag, och förfinas allteftersom att planerna blir mer detaljerade och anpassas fram till beslut.

19:31, 10 March 2021

Peter B: Under 2018 upplevde vi Sveriges värmaste sommeren med mer än 70 skogsbränder, inkl en stor brand i Lunsen. Då var Stordammen i stort sätt den ända vattenhåla i hela Lunsen med dess total areal av ca 45 kvadrat km. Alla Stordammens till- och avflöde torkade ut helt o hållet , och det samma gällde för pinglaströmmen som dränerar Lunsen åt söder. Detta visar hur otroligt känslig Lunsen är för kommande klimat förändringar och vilken viktig roll Stordammen kommer att spela för djurens överlevnad i Lunsens i framtiden. Pga Stordammens pivotal roll i Lunsens natur , är det inte självklart att Stordammen med 300 mt strandremsa bör införlivas redan nu som en del av norra Lunsens natur reservatet

Jan Franzen: Hej Peter. Precis som du skriver så är det ytterst bekymmersamt med den torka som östra Svealand upplevt de senaste åren. Din fråga är befogad och det är bra om du lämnar in den som yttrande via hemsidan.

19:32, 10 March 2021

Calle Carlquist: I Norrtälje pågår sedan 2018 försök med fem eldrivna bussar. Det avslutas i sommar och förefaller vara en betydligt billigare och mer flexibel lösning för olika framtida scenarier. Har ni varit där och studerat? Vad säger ni i så fall om den lösningen som alternativ till att gräva ned räls som man gjorde i början av 1900-talet? Trots att jag lusläst de tillgängliga utredningarna finner jag det obegripligt att ni fastnat för spårvagnslinjen.

Ola Kahlström: Hej Calle. Frågan om bussar eller spårväg handlar i stor utsträckning om kapacitet. De analyser vi har gjort, och den erfarenhet vi fått från andra städer, visar att spårväg krävs för att hantera de resandeflöden som förutspås. För övrigt byggs väldigt mycket spårväg runt om i Europa och världen, i många fall i städer jämförbara med Uppsala, såsom Bergen och Tammerfors.

19:34, 10 March 2021

Peter W: Hej, Jag bor i Nåntuna. Jag kan inte tala för alla som bor här, med bland dem jag talat med om utbyggnaden är exakt ingen positiv, utan alla är starkt emot. Är inte lagstiftarens syfte med samråds-reglerna att hänsyn skall tas till dem som påverkas? (Något som i detta fall borde leda till att planerna kraftigt reduceras och omarbetas för att passa in i befintlig miljö)

Erik Pelling: Hej Peter! Syftet är att samla in så mycket kunskap och fakta som möjligt för att planen ska bli så bra som möjligt. Bedömningen är att planen med de anpassningar som har gjorts efter samrådet är ett bra förslag. Efter utställningen kan fler justeringar komma att göras men när det gäller antalet bostäder och arbetsplatser har kommunfullmäktige redan tagit ställning.

19:34, 10 March 2021

Förening Sydöstra Uppsala: Parkstråken kompenserar inte den verkliga naturen, hur ser ni på det?

Camilla Söderquist: Hej Förening Sydöstra Uppsala! Kommunen avser att i kommande planeringsskeden utreda möjligheten att antingen köpa och/eller skydda mark med motsvarande kvaliteter eller som har möjlighet att utveckla motsvarande kvaliteter, utanför planområdet. Syftet är att möjliggöra en frivillig ekologisk kompensation för förluster av natur- och friluftsvärden som saknar lagstadgat skydd.

19:35, 10 March 2021

Björn : Har ni inga tankar på hur pandemin kommer att påverka framtida förändrade livsvillkor ( hemarbete/ minskad vilja att bo i städer/stadsdelar) ?

Johanna Wiklander:

Hej Björn, det här är en väldigt viktig fråga som vi resonerar mycket om. Kommer pandemins nya levnadssätt att finnas kvar efter att vi alla har blivit vaccinerade? Vi har ingen forskning att ta stöd i just nu men om ett behov uppstår av lokala hubbar för arbete till exempel så kan det lätt ordnas inom föreslagen plan. Om det kommer att leda till mindre pendlande och därmed påverka hur mycket kollektivtrafik som krävs är en annan fråga förstås. Vi tror kanske att vi kommer att se fler längre resor fast mindre ofta och sen är det ju så att med ökad befolkning ökar också reseunderlaget.

19:37, 10 March 2021

Tommy Karlsson: Förra veckan lyssnade jag på Pelling och Fredrik.Fredrik lovade att bebyggelsen ska bli lika Fålhagen och Luthagen men Pelling sa att det måste byggas tätt för få ekonomi i balans. Vem "ljuger"Om det nu är så att Fredrik har rätt så vill jag veta hur säkerställs detta faktum i den plan som nu eventuellt ska klubbas.

Marie Nenzen: Hej Tommy! Bårde Fredrik och Erik har rätt. Inom kvarteren skapas en stadsmiljö där bebyggelsen är mellan två och fem våningar, inte helt olik Fålhagen eller Luthagen. Planförslaget föreslår också tätare och högre bebyggelse i stadsnoden och stadsdelsnoden samt utmed spårvägstråket samt utmed delar av väg 255 som byggs om till stadsgata. Med högre byggnader leder detta till att tex fler människor på en mindre yta vilket är viktigt för de verksamheter som ska etablera sig här. Att det blir så som planen föreslår, dvs tex 2-5 våningar i kvarteren anges i planen som planeringsinriktningar i nästa planeringsskede (detaljplaneskede). I detaljplaneskede är den fördjupade översiktsplanen vägledande.

19:38, 10 March 2021

Förening Sydöstra Uppsala: Borde man inte göra en analys av pandemins effekter innan några beslut tas?

Johanna Wiklander: Planeringen för den nya stadsmijlön är så pass generell i sin struktur nu i detta tidiga skede. Själva idén är att den ska kunna anpassas till nya förutsättningar efter hand. Utbyggnaden kommer ju att pågå under trettio års tid, mycket kommer att hinna hända.

19:39, 10 March 2021

Gunnar Skogehall: Återkmmer ang bron över Fyrisån: Erik P avslutar sitt svar med "söka alternativa sträckningar eller göra andra anpassningar". Jag vill ha svar på vad detta , konkreta svar. En sån viktig fråga kan inte få stå "öppen", svaret känns som den bara viftades bort !

Erik Pelling: Hej Gunnar! Vi tror givetvis att det är möjligt att få tillstånd för en bro i detta läge och vårt fokus ligger där. Alternativ B får vi ta itu med om vi mot förmodan inte skulle få de tillstånd som krävs.

19:41, 10 March 2021

Solveig: I och med pandemin så har antalet besökare ökat markant i Lunsen vilket redan syns på stigar där. Är det inte en stor risk att med det stora inflyttningen så kommer naturen i de mer nära delarna av Lunsen snabbt bli slitna och förstörda? Är det värt det?

Camilla Söderquist: Hej Solveig! Ett ökat besökstryck i Lunsen och därmed också risk för ökat slitage, kan ställa krav på skydds- och förstärkningsåtgärder omkring entréer, stigar och målpunkter för att värna Natura 2000-områdets värden. Detta och övrig framtida utveckling inom Lunsen genomförs av Uppsala kommun i egenskap av reservatsförvaltare, och i samråd med länsstyrelsen som ansvarar för Natura 2000-området och dess värden.

19:42, 10 March 2021

Bertil: Varför inte fortsätta utbyggnaden vid Ultuna och Ulleråker innan man börjar förstöra Sävja?

Erik Pelling: Hej Bertil! Vi kommer att bygga på många håll i kommunen och i staden. Även i Ulleråker när vi kommer igång nästa år och i Ultuna där byggnationer redan pågår.

19:43, 10 March 2021

Mats Norderfeldt: Vi bor vid Karlsro(Norra Lunsen) ca 100 meter från järnvägen Hur länge som längst kan vi räkna med att kunna bo kvar med tanke på plannerade järnvägsspår,motorvägsavfarter och nybyggnation och av bostäder i området

Ola Kahlström: Hej Mats. Jag skulle tro att det är arbetet med järnvägen som är den mest relevanta frågan för er. Trafikverket har påbörjat arbetet med järnvägsplan. Du kan läsa mer här: Fyra spår Uppsala - Trafikverket.

19:44, 10 March 2021

Anna: Kommer ni att bry er om Länsstyrelsens åsikter/kritik vad gäller byggandet på maarkerna norr om Linnés Sävja? På vilket sätt?

Erik Pelling: Hej Anna! Vi har minskat den föreslagna bebyggelsen norr om Linnés Sävja med hälften för att tillmötesgå Länsstyrelsens synpunkter.

19:45, 10 March 2021

Solveig: Förstår att det behöver fortsätta byggas i Uppsala och under senaste åren har det tillkommit många lägenheter i tätbebyggda områden. Eftersom vi alla har olika preferenser på hur man vill bo undrar jag varför de stora utbyggnadsplanerna till största del består av samma typ av bostäder även om man bytt namn och kallar det för en trädgårdsstad istället för betongstad. Jag upplever att de yngre personerna på jobbet som bott några år i lägenhet och sedan bildat familj på en gång letar andra boendealternativ. Nu tvingas de söka sig lång utanför Uppsala för att hitta något alternativ men de väljer hellre det och en längre resväg än lägenhets"gettot". Borde det inte finns alternativ för alla? Vi vill väl inte att personer ska tvingas välja området pga att det inte finns något annat att välja på eller?

Erik Pelling: Hej Solveig! Någon "betongstad" kommer det inte bli och det har aldrig varit tanken. Större delen av planområdet bebyggs med 2–5-våningshus, vilket är ungefär motsvarande befintliga hushöjder i Sävja idag och lägre än i andra nya områden som byggs inom Uppsala. Och de hus som byggs kommer att byggas i hållbara material som trä och tegel. Området kommer att rymma 5000 småhus i olika former vilket motsvarar nästan 25% av det som planeras. Tanken är att erbjuda en bra blandning av småhus, bostadsrätter och hyresrätter.

19:46, 10 March 2021

Sista vilan: Varför ska vårt relativt lilla område ta smällen med drygt 40 tusen nya boende ? Måste gå att sprida ut i fler områden runt Uppsala och på andra områden i Sverige som ”tjänar” på 4-spår ?

Marie Nenzen: Hej Sista Vilan! Det pågår flera stadsutvecklingsprojekt i hela Uppsala. Målsättningen i kommunen är att bygga ca 3000 nya bostäder varje år. Det pågår också utveckling i övriga Södra staden genom projekt i Gottsunda, Ulleråker, Rosendal och Bäcklösa. Andra utvecklingsprojekt finns i Börjetull, Gränby, Östra Salabacke och Boländerna och Fyrislund med plats för både bostäder och arbetsplatser. I sammanhanget är också de mindre orternas utveckling runt om Uppsala viktig för att skapa en hållbar och balanserad utveckling. Just de sydöstra stadsdelarna har ett bra läge mellan Uppsalas centrala delar och Arlanda. Denna närhet är mycket fördelaktigt. Flera andra stora stadsutvecklingsprojekt planeras även i grannkommunerna. Inom korridoren till Stockholm planeras förnärvarande 10 000 bostäder i Alsike (Knivsta kommun), och 12 000 bostäder i Nydal (Knivsta kommun).

19:47, 10 March 2021

Peter W: Varför skickas det åtminstone inte en "under-bordet-förfrågan" till staten om det går att omförhandla den del i avtalet som stipulerar att bostäderna skall hamna just i de syd-östra stadsdelarna? Detta var ju som jag förstått det inget krav från staten i förhandlingarna utan ris som Uppsala bundit åt egen rygg. Rimligen går det precis lika bra för staten att bostäderna sprids ut i Uppsala (de som pendlar till Sthlm idag bor ju runt om staden och länet)

Erik Pelling: Hej Peter W! Den diskussionen fördes i de förhandlingar som fördes inför avtalet och staten var väldigt tydlig med att det skulle vara nya områden i anslutning till den nya kollektivtrafiken. Någon omförhandling i detta tidiga skede kommer att bemötas med ett nej. Uppsala kommer att behöva många bostäder och arbetsplatser på flera håll i kommunen. De bostäder som planeras i de sydöstra stadsdelarna fyller bara en del av kommunens behov så det ena utesluter inte det andra.

19:48, 10 March 2021

Tommy Karlsson: Hej Johanna !Ditt svar är ju godag yxskaft.Jag är maskinigenjör och jobbar bara med konkreta lösningar. Jag vill ha konkreta lösningar på hur ni säkerställer energiförsörjningen.Tror gör man i kyrkan !!

Johanna Wiklander: Hej Tommy, vi arbetar med att lösa energiförsörjningen, de första etapperna av utbyggnaden har försörjning och det långsiktiga behovet jobbar vi med på många nivåer som jag sa.

19:49, 10 March 2021

Anna: Planerar ni att spara fler "nåntuna kullar" än BARA tre? Något som massor vill.

Marie Nenzen: Hej Anna! Vi fick in många synpunkter om Nåntuna kullar och till utställningshandlingen har planen reviderats och ca tre kullar kan sparas. I förslaget där kullarna ligger föreslås nu en kvarterspark.

19:50, 10 March 2021

Tommy Karlsson: Hej Camilla ! Alla vet att människa är klimatboven. Ni har gjort bedömningar om klimatkonsekvensen men hur säkerställer ni att det verkligen blir så och hur er plan B ut.

Camilla Söderquist: Hej Tommy Karlsson! Vi beräknar planens påverkan byggt på idag tillgänglig kunskap och erfarenhet. Planen har höga klimatambitioner och uppmuntrar till mycket innovation och testbäddar i samarbete med universitet och teknikföretag i framkant. Utbyggnaden kommer att ske under lång tid, de åtgärder vi vidtar kommer att följas upp och anpassas efter tillkommande kunskap. En stor del av svaret ligger just i möjligheten att bygga helt ny infrastruktur och storskaliga lösningar som inte varit möjlig i en mer småskalig utbyggnad eller förtätning i befintliga stadsdelar.

19:50, 10 March 2021

Moderator: Nu är det möjligt att skicka in frågor i 10 minuter till. Vi fortsätter att besvara era frågor fram till klockan 21:00.

19:50, 10 March 2021

Anonym: Min sambo är läkare på akademiska sjukhusets,och det finns absolut inte kapacitet att ta emot fler patienter, vare sig utrymmesmässigt eller personalmässigt. Det ligger redanpatienter i varenda duschrum.

Johanna Wiklander: Regionen arbetar med den frågan vet vi.

19:51, 10 March 2021

David: Planerna grundas på prognoser eller önskemål om en stor befolkningsökning i Uppsala. Vad utgör grunden för denna ökning när prognoserna om invandring som tidigare till stor del tidigare drivit ökningen nu sänkts. Är det inflyttning från andra städer? Är det studenter som stannar kvar?

Erik Pelling: Hej David! Vi har flera scenarios för befolkningsutvecklingen och en flexibilitet för att klara både lägre och högre scenarios. Huvudscenariot bygger på samma befolkningsutveckling som vi har haft de senaste 30 åren. Det handlar både om inflyttning från andra städer, om studenter som blir kvar och träffar kärleken och om alla de barn som föds och växer upp i Uppsala.

19:52, 10 March 2021

Kaj: Svar till Jan: Fast såvitt jag kunnat läsa mig till så betraktas det som en omöjlighet att bygga det som ni planerar utan att förstöra dricksvattnet. Så ditt svar var inte det minsta lugnande. Vilka instanser har undersökt detta i detalj, och vad har de kommit fram till? Det har även talats om absurda lösningar såsom att dra en 7 mil lång pipeline till dalälven för att få dricksvatten. Jag hopps att det inte är menat på allvar?

Jan Franzen: Hej Kaj. Endast en begränsad del av planområdet öster om järrnvägen berör mark som står i förbindelse med grundvattenförande skikt dvs vatten som kan stå i förbindelse med åsen. För hela området gäller såklart att vatten inte får påverkas oavsett om det är yt- eller grundvatten. Det stämmer att det utreds en förbindelse till Dalälven. Syftet är att i framtiden försörja hela Uppsala med dricksvatten. Åsen är till delar förorenad och på sikt är det nödvändigt att säkra ytterligare dricksvatten. Utredningar om ytterligare vattentäkter är alltså inte knutna till planprojektet.

19:53, 10 March 2021

Peter.: Erik Pelling: Sett till den stora mängd argument som talar emot detta enorma, och i mångas ögon (fler än ni förmodligen inser) katastrofala projekt, undrar jag om det finns något som kan få dig att ändra uppfattning om projektet och arbeta för att reducera antalet bostäder i just norra Lunsen och därmed minimera skövlingen av ovärderlig skog.

Erik Pelling: Hej Peter! Antalet bostäder ingår i avtalet med staten och den frågan har kommunfullmäktige redan tagit ställning till. Uppdraget nu är att få till en plan som gör detta möjligt på ett bra, tryggt och hållbart sätt.

19:54, 10 March 2021

Tommy Karlsson: Hej Maria !Du skriver att 3% ska förbehållas betalningssvaga. Ska dom få lägenheter med sämre standard eller lägger ni kostnaden på oss skattebetalare

Marie Nenzen: Hej Tommy! Det kan bli en enklare standard men för den delen inte sämre lägenheter.

19:55, 10 March 2021

GT: Varför har ni inte en folkomröstning om detta projekt. Knappast någon har ju vetta om detta förutom ni politiker. Beslutet 2018 hade jag ingen aning om i alla fall

Erik Pelling: Hej GT! Planerna på en järnvägsstation och en stor utbyggnad i denna del av kommunen har funnits länge och dialog har förts inför varje ny översiktsplan. Kommunfullmäktiges beslut att underteckna avtalet i januari 2018 uppmärksammades av media såväl lokalt som nationellt och diskuterades inför valet 2018. Läs mer här: https://bygg.uppsala.se/samhallsbyggnad-utveckling/uppsalapaketet/

19:56, 10 March 2021

Anna: 30 år - kommer ni att börja bygga innan vattenförsörjningen är klarlagd? När tror ni det är klart?

Jan Franzen: Hej Anna. Generellt gäller att ingenting får byggas utan att det finns en vattenförsörjning. I varje detaljplan eller bygglov måste detta redovisas.

19:57, 10 March 2021

Calle Carlquist: Har ni läst Mats Åkerbloms debattartikel i UNT från 9 mars? Vad säger ni om hans kloka resonemang att hela planen vilar på fel utgångspunkter? Hur kommenterar ni att spårvägsstumpn i Lund, fem kilometer, blev dubbelt så dyr (drygat 1,6 miljarder mot budgeterade drygt 850 miljoner) och i princip har stått stilla största delen av tiden sedan invigningen på grund av tekniska fel?

Ola Kahlström: Hej Calle. Visst har vi läst den debattartikeln. Mats Åkerblom ifrågasätter utgångspunkterna i översiktsplanen. Vi delar inte hans resonemang. Det är dock lite svårt att besvara i detta chattformat. Här kommer dock en grov förenkling. Översiktsplanens utbyggnadsinriktning tar hänsyn och sammanväger en mängd olika intressen. De sydöstra stadsdelarna får med en station på Ostkustbanan ett mycket tillgängligt geografiskt läge för de som flyttar hit och man kommer att kunna nå mångdubbelt fler arbetsplatser från dessa delar av staden i framtiden. Med en länk över Fyrisån sammanbinds dessutom de sydvästra och sydöstra delarna av staden med varandra. Dessutom skapas ny tillgänglighet till och från Stockholmregionen även till de sydvästra delarna av staden. När det gäller spårvägen i Lund vet jag inte riktigt var du har fått siffrorna från. Jag har läst att budgetade medel var 776 miljoner kronor men att slutnotan för Lunds kommun har landat på 890 miljoner kronor.

19:57, 10 March 2021

felix@Linnaeus4D.com: Tack Camilla, men menar du efter 6 år och mellan två universitet har allt kommunen gjort för att sätta siffror på växthusgasutsläppen är en "plan för att utveckla en roadmap (med external aktörer)", dvs. planerar bara att någon annan ska göra grundvetenskapen senare?

Camilla Söderquist: Hej igen felix@Linnaeus4D.com! Mitt svar syftar på din fråga om huruvida vi har beräknat växthusgasutsläppen kopplat till bebyggelsen såväl som förlusten av ekosystemtjänsten kolbindande förmåga. Och mitt svar är ja, det har vi beräknat, både kopplat till exempel byggmaterial, energieffektivitet och förändrad markanvändning. Någon vetenskap bedriver vi inte som kommun, utan vi förlitar oss på tillgänglig forskning, beräkningsmodeller och samarbete med universiteten.

19:58, 10 March 2021

Kjell: Den kapacitetsstarka kllektivtrafiken leder till Gottsunda. Men många arbetsplatser och affärer finns i Boländerna och Fyrislund. Hur planerna ut för detta?

Ola Kahlström: Hej Kjell. Det planeras för en kapacitetsstark kollektivtrafik för buss till dessa delar av staden. I de trafikanalyser vi har gjort kommer resandet på bron över Fyrisån dock att bli väsentligt mycket högre än till Fyrsilund/Boländerna.

19:59, 10 March 2021

Anna: Tycker du Erik att man hela tiden kan ursäkta en bebyggelse med bostadsbrist även om det orsakar otivsel/ otrygghet för folk? Var finns balansen?

Erik Pelling: Hej Anna! Uppsala behöver bygga bostäder och fler arbetsplatser i takt med att vi blir fler. Det är en kommuns skyldighet att planera för det. Avsikten är att göra det utan att orsaka otrygghet och det finns mycket kunskap om hur man kan komplettera en stad så att det blir både trivsamt, tryggt och hållbart.

20:00, 10 March 2021

GT: Det lär ju komma nya pandemier och då vill ju inte människor bo tätt och inte heller vill de pendla så mycket. Bygger ni inte för gårdagen?

Marie Nenzen: Hej GT! Det pågår mycket forskning kring pandemins effekter just nu. Hur den fysiska miljön kan hindra smittspridning har ännu inte studerats färdigt inom forskningen men den stadsmiljö som finns i förslaget har potential att underlätta hantering av smittspridning. Detta bland annat genom att gatorna är generösa och luftiga och hela miljön stimulerar till en hälsosam livsstil. Cykling underlättas i planen och vardagsfunktioner finns på gångavstånd. Kopplat till erfarenheter från pandemin är det rimligt att tro att vi i framtiden arbetar mer på distans. De i planen föreslagna kontorsytorna kan då få en användning i form av jobbhubbar. Pandemins effekter på den fysiska miljön, exempelvis genom förändrat resande, kan beaktas närmare i fortsatt planering.

20:00, 10 March 2021

Moderator: Nu stänger vi möjligheten att ställa frågor. Vi fortsätter att besvara era frågor fram till klockan 21:00, så sitt gärna kvar. Tack för ert engagemang!

20:01, 10 March 2021

Elisabet: Kartan i "Fördjupad översiktsplan för de sydöstra stadsdelarna" sidan 30 visar att det är den gamla skogen som offras för den nya bebyggelsen samt att förtätningen av befintlig bebyggelse sker kring Sävja2 och 3. Varför sprider man inte ut bebyggelsen mer?

Johanna Wiklander: Hej Elisabet, vi vill koncentrera bebyggelsen så att man ska ha nära till den nya kollektivtrafiken, nära till service och skolor så att man lätt kan gå och cykla, vi vill spara på jorsbruksmark (nationellt intresse) och spara gröna kilar för biologisk mångfald och spridning av skyddsvärda arter. Därför sprider vi inte ut bebyggelsen mer.

20:01, 10 March 2021

Förening Sydöstra Uppsala: På vilket sätt kan vi påverka detaljplanen, kan vi tex påverka omfattningen av bostäder?

Johanna Wiklander: Hej Föreningen Sydöstra Uppsala, med relevanta synpunkter och fakta från er så får plan- och byggnadsnämnden ett bra underlag för sina beslut i planärendet.

20:02, 10 March 2021

Förening Sydöstra Uppsala: När beräknas svar angående fyrspår komma från staten?

Ola Kahlström: Hej föreningen. Slutgiltigt besked kommer i och med att regeringen beslutar om nationell plan för transportinfrastruktur våren 2022. Riksdagen ska behandla en proposition om några veckor, den 8 april, vilket kan ge indikationer. Liksom det uppdrag som regeringen därefter kommer att ge Trafikverket om att ta fram det förslag till nationell plan som sedan ligger till grund för regeringsbeslutet våren 2022.

20:03, 10 March 2021

Marina Aurora Moro: Finns en kalkyl fratagen på vetenskapligt sätt som indikerar att 50000 personer kommer att flytta till Uppsala de närmaste åren? på vilken grund fastställdes antalet nya bostäder/nyainvånare som ska flytta dit? och var de ska jobba i så fall? finns det palner att skapa minst lika mycket jobb?

Erik Pelling: Hej Marina! Planeringen utgår från samma befolkningsökning som Uppsala har haft de senaste 30 åren men hur många fler vi blir och i vilken takt kan vi inte veta på förhand. Om det går långsammare än förväntat kommer också utbyggnaden gå långsammare. Men utan en plan skulle vi stå där med bostadsbrist och dåliga förutsättningar när det gäller skolor, arbetsplatser med mera. Planen är långsiktig och ger oss beredskap att bygga ett bra samhälle i takt med att vi blir fler.

20:04, 10 March 2021

Anna: Ni skriver att ni går vidare med detaljplaneringen av husbyggandet runt 255an. I klarteex5t, betyder det att ni planerr att bygga allt ni hittills har planerat för - oavsett stat och fyrspår?

Ola Kahlström: Hej Anna.
Utbyggnadsordningen kommer att beslutas årligen och i den kommer vi att anpassa oss efter utbyggnaden av fyra spår.

20:05, 10 March 2021

Solveig: Följdfråga till svaret nedan. Innebär det att man kan komma att begränsa tillgängligheten till Lunsen för att bevara den? Hej Solveig! Ett ökat besökstryck i Lunsen och därmed också risk för ökat slitage, kan ställa krav på skydds- och förstärkningsåtgärder omkring entréer, stigar och målpunkter för att värna Natura 2000-områdets värden. Detta och övrig framtida utveckling inom Lunsen genomförs av Uppsala kommun i egenskap av reservatsförvaltare, och i samråd med länsstyrelsen som ansvarar för Natura 2000-området och dess värden.

Camilla Söderquist: Hej igen Solveig! Nej, vanligen arbetar vi snarare med att förstärka stigar och besöksområden med slitstarkare material och genom att rikta besökstryck till mindre störningskänsliga ytor. Men visst kan det i enskilda fall rent hypotetiskt bli så att en enskild häckningsplats eller växtplats behöver värnas när det gäller skyddade arter. Men det är inte aktuellt i Lunsen utifrån nu kända arter.

20:06, 10 March 2021

Stina: Tar man hänsyn till de förändringar i samhällsstruktur och arbetsliv som pandemin inneburit och kommer innebära? Just nu är varken kollektivtrafik, mindre lägenheter eller tät bebyggelse särskilt högt värderat. Det är väl rimligt att tro att framtiden kommer att se annorlunda ut än vad idéerna var när avtal stiftadesmed staten och grunden för planen lades?

Johanna Wiklander: Hej Stina, det finns ingen forskning än på hur efterfrågan och resemönster kommer att påverkas efter pandemin så vi får avvakta så länge. Jag kan dock tillägga att planen är såpass generell att den kan hantera förändringar över tid. Det måste en plan av det här slaget kunna hantera.

20:07, 10 March 2021

Anna: Om vattnnfrågan måste vara klar innan- då lär det väl inte byggas på den "långa" tiden 30 år?

Jan Franzen: Hej Anna. För att svara på din fråga måste du beskriva för mig vad det är för vattenfråga som inte är löst

20:09, 10 March 2021

Tommy Karlsson: Pelling du måste skämmas när du inte vågar svara på frågan angående alternativ till bron. Du måste sluta svamla och nu istället komma med trovärdiga svar.Tiden är över för er politiker att alltid låta bli att svara eller skylla på någon annanJag förutsätter att du nu svarar Gunnar på ett anständigt sätt.

Erik Pelling: Hej Tommy! Kommunen har sedan lång tid planerat för en ny bro över Fyrisån i höjd med Ultuna. Frågan har utretts i flera omgångar och dialog har förts med länsstyrelsen så kommunen har mycket kunskap i frågan. Avsikten nu är att vidare med en detaljplan och att söka de tillstånd som krävs. Får vi synpunkter under tillståndsprocessen gör vi de anpassningar som krävs för att tillstånd ska kunna beviljas. Om det ändå mot förmodan inte skulle gå återstår att bygga ut befintliga broar och/eller gå fram med en helt ny bro på en annan plats.

20:10, 10 March 2021

Anonymn: Hej, tror ni verkligen att folk kommer vilja bosätta sig in förort till Uppsala i lägenheter som ligger tätt när många gärna vill och kommer att bosätta sig i radhus eller fristående hus med en egen ute plats?

Marie Nenzen: Hej Anonym! I planen föreslås en blandning och variation av bostäder. Förslaget till ny stadsmiljö omfattar en bebyggelse som präglas av tydliga kvarter, stadsgator med grönska, torg och parker. Bebyggelsen är högst runt den nya järnvägsstationen och utmed kollektivtrafikstråket. I de övriga kvarteren, som domineras av flerbostadsbebyggelse, är bebyggelsen mellan två och fem våningar. Den består av flerbostadshus, småhus och markbostäder i flerbostadshus. Med småhus menas fristående småhus, parhus, kedjehus och radhus. Det finns alltså flera olika sätt att bo på.

20:11, 10 March 2021

Tommy Karlsson: Hej Camilla ! Hur ser skydds och förstärkningsåtgärderna ut i Lunsen pga ökat slitage

Camilla Söderquist: Hej igen Tommy Karlsson! Se mitt tidigare svar till Solveig.

20:12, 10 March 2021

Förening Sydöstra Uppsala: Vad kan hända om ni bryter avtalet med staten?

Erik Pelling: Hej Föreningen Sydöstra Uppsala! Då lär vi gå miste om statens investeringar i vår hårt ansträngda centralstation och i en ny järnvägsstation i söder. Vi lär heller inte få några statliga pengar till vår lokala kollektivtrafik. Utöver detta så riskerar satsningen på fyra nya spår att skjutas långt in i framtiden och det vore tråkigt eftersom behovet av dem har funnits länge redan.

20:13, 10 March 2021

Olle: Vad är det för arbetsplatser som avses?

Johanna Wiklander: Hej, det handlar om många olika typer av arbetsplatser, dels skolor, förskolor och andra offentliga arbetsplatser, arbetsplatser i affärer, restauranger, caféer, hantverksjobb mm. Men också större tjänsteföretag vars inriktning vi just nu inte vet. Förmodligen sådana som har ett intresse av att ligga nära kollektivtrafik, SLU, Fyrislund men också sådana som arbetar med innovationer och andra framtidsorienterade verksamheter eftersom hela projektet har en sådan vinkel. Vi arbetar med just den sista frågan just nu.

20:14, 10 March 2021

Axel: Hej Marie!Du nämnde nyss att vissa bostäder kommer att byggas med enklare standard. På ett ungefär hur skiljer de sig från ordinarie bostäder? Hur mycket biligare blir de att producera?

Marie Nenzen: Hej Axel! Detta hanteras i nästa planeringskede och det kan vi inte svara på i nuläget. Utbyggnaden kommer också att ske under mycket lång tid vilket gör att nya material och nya sätt att bygga på kan tas fram.

20:15, 10 March 2021

Anci : Var det inte då att avtalet som skrev under med staten 2018 bara handlade om att bygga fyrspår? Framgick det i media något om vad mer som skulle byggas?

Erik Pelling: Hej Anci! Ja det framgick i media. Här hittar du hela avtalet: https://www.uppsala.se/kommun-och-politik/organisation/ledning/kommunfullmaktige/moten/2018/29-januari/12-avtal-om-fyrsparsinvestering-i-ostkustbanan-sparburen-kollektivtrafik/

20:16, 10 March 2021

GT: Vilka av er som är/varit med i detta projekt kommer att bo i området?

Johanna Wiklander: Hej GT, förmodligen kommer flera av våra barn att bo i området. Några i teamet är också själva intresserade lite längre fram i tiden.

20:17, 10 March 2021

Elisabet: Är inte framtiden att låta även landsbygden leva och inte tränga ihop väldigt många människor på liten yta?

Erik Pelling: Hej Elisabet! Jo vi behöver fler bostäder och arbetsplatser i såväl staden Uppsala som på vår stora landsbygd. Här kan du läsa mer om kommunens ambitiösa landsbygdsarbete: www.uppsala.se/landsbygd

20:18, 10 March 2021

Erik Andersson: Har pratat med många i Sävja och det är tydligt att majoriteten av befolkningen är emot denna stora befolkningsökning av Sävja. Hur är det möjligt att säga att vi bor i en demokrati när kommunfullmäktige fattar beslut rakt emot vad majoriteten vill här i Sävja?

Erik Pelling: Hej Erik! I huvudsak är detta nya stadsdelar som byggs intill de som fanns där sedan tidigare. Så har Uppsala alltid vuxit dvs stadsdel för stadsdel.

20:18, 10 March 2021

GT: Ni har för litet skydd för Linnes Sävja, varför skyddar ni inte det bättre? Den gamla vägen kommer att försvinna

Marie Nenzen: Hej GT! Intill kulturmiljön vid Linnés Sävja har flera justeringar gjorts efter samrådsskedet. Utbredningen av idrottsytor har justerats och bebyggelsen norr om Sävja gård har dragits tillbaka jämfört med tidigare förslag. Det har också lämnats en grön kil för att bibehålla den visuella kontakten mellan gården och det öppna slättlandskapet och Sävjaån. Planeringsinriktningarna har också kompletterats så att det tydligare framgår hur det linneanska kulturarvet och Linnés Hammarby ska beaktas i den fortsatta planeringen. Vyer och siktlinjer från Linnés Hammarby ut över det öppna landskapet mot Uppsala stad ska värnas och byggnadshöjderna öster om järnvägen har sänkts för att minimera påverkan. Kommunen har inlett dialog med länsstyrelsen om hur det linneanska kulturarvet kan tas tillvara, synliggöras och utvecklas. Sedan kommer även platsspecifika kulturvärden hanteras mer i detalj i respektive detaljplan.

20:19, 10 March 2021

Monika: Om trafikverket nu säger att det inte finns pengar till fyrspåret och det skjuts på framtiden 16 år var det väl för dom behöver pengarna till underhåll av befintlig järnväg och vägar då sas det att detta projekt naturligtvis ej kommer att byggas. Gäller det fortfarande?

Ola Kahlström: Hej Monika. Trafikverket har tydliggjort i det inriktningsunderlag de publicerade i höstas att behoven är väsentligt större än de medel som finns till hands i den nuvarande nationella planen. Vi har dock ett avtal med staten och besked om medel till Ostkustbanan beslutas våren 2022 av regeringen. Vi utgår i vår planering från att medel kommer att tillskjutas, men självklart måste planeringen sedan anpassas efter förutsättningarna. Det är något vi behöver uppdatera årligen.

20:20, 10 March 2021

Peter A: Lunsen kommer inte klara belastningen från en förort med 60000 människor inpå gränsen. Det finns nog ingen som faktiskt tror! Hur är det möjligt, i vårt moderna upplysta samhälle, att föreslå byggplaner som kommer förstöra ett naturreservat bestående av känsliga skogs- och våtmarksområden med stort antal sällsynta och hotade växt- och djurarter? Det går helt ju emot Sveriges arbete att skydda viktig natur!

Camilla Söderquist: Hej Peter A! Lunsen är även skyddat som Natura2000 område, det starkaste skydd ett område kan ha idag. Det innebär att denna bebyggelse såväl som alla andra åtgärder i närområdet kommer att genomgå en prövning som säkerställer att de skyddsåtgärder vi planerat är tillräckliga för att värna områdets värden. Denna tillståndsprövning sker i nästa planeringskede för att bygga på så detaljerad och korrekt information som möjligt om genomförandet.

20:22, 10 March 2021

Sista vilan: Om staten kan ändra i brännande frågor såsom gymnasielagen för unga ensamkommande måste naturligtvis staten kunna backa till ett mer rimligt avtal för Uppsala

Erik Pelling: Hej Sista vilan! Men vill vi verkligen att staten ska riva upp avtalet? Om inte vi vill följa avtalet finns det många andra kommuner i vårt avlånga land som vill ha ett avtal med tillhörande statliga järnvägsinvesteringar. Det vore mycket dåligt för vårt näringsliv och för alla våra pendlare.

20:23, 10 March 2021

Anna: Vad är en sportanläggning som ni planerar för och som finns längs 255an? Den tycks inte enl ritningrna varit särskilt minskad - st'ämmer det? Betyder inte fornlämningar att man ska vara försiktig med byggnation intill?

Marie Nenzen: Hej Anna! Utbredningen av idrottsytor har justerats något och flyttats något, bebyggelsen norr om Sävja gård har även dragits tillbaka jämfört med tidigare förslag.

20:24, 10 March 2021

Anonym: Erik Pelling, du var på kullarna och bestämde att 3 kullar ska sparas. Kom gärna till Sävja och visa oss hur ni har planerat byggnationenerna. Svårt att tolka kartorna

Erik Pelling: Hej Anonym! Jag är ofta i Sävja med omnejd och kommer gärna dit igen.

20:25, 10 March 2021

Peter: Hej, vi alla som jobbar i Boländerna, Fyrislund, Gränby ( som inte alls kommer utnyttja fyrspår och tåg och bor i Sävja, Vilan, Nåntuna, Bergsbrunna) hur blir transporterna till våra arbeten?

Ola Kahlström: Hej Peter. En ny gata planeras på östra sidan av järnvägen som sedan ansluter till väg 255 och Rapsgatan. Längs gatan planeras för kollektivtrafik. Även väg 255 kommer att behöva byggas om för att hantera ökade trafikflöden av såväl kollektivtrafik, bil som cykel.

20:26, 10 March 2021

Kaj: Till Jan: Angående ditt svar om dricksvattnet; så ni räknar alltså helt kallt med att förstöra åsens vatten och sedan dra en pipeline från Dalälven? Ni är ju fullkomligt tokiga. Börjar bli dags att se sig om en annan plats att flytta till tror jag. Där mina kommunala skattepengar går till vettigare projekt än massförstörelse.

Jan Franzen: Hej Kaj. Som jag beskrivit för dig så kommer inte åsens vatten att påverkas av planen av det enkla skälet att lagen hindrar det. De flesta kommuner ser till att få en sk redundans dvs en koppling till flera vattenområden för att säkra dricksvattnet. Idag är Uppsalas vattenförsörjning väl fungerande men känslig då en katastrof skulle kunna förstöra åsens vatten. En extra vattenförbindelse är alltid att föredra. Idag pågår flera utredningar om hur denna redundans ska gå till. Det finns inga beslut fattade. En ytterligare förbindelse med staden är alltså motsatsen till en massförstörelse.

20:26, 10 March 2021

Familjen Falk: Hej! Vi bor i Nåntuna och ser fram emot den här satsningen på södra Uppsala som innebär förbättrade kommunikationer och utökad service i vårt område. hur arbetar ni för att säkerställa att den nya bebyggelsen får god och varierad arkitektur? Tack för bra tillfälle att ställa frågor!

Johanna Wiklander: Hej familjen Falk, arkitektonisk kvalitet handlar om både god funktion, uttrycksfullhet och hållbarhet-rubusthet. Alla dessa aspekter kommer vi att ställa krav på. Variationen säkerställs dels genom att de flesta kvarter kommer att rymnma såväl småhus som flerbostadshus. Vi ser också framför oss att många olika aktörer kommer att delta och bidra var och en på sitt sätt. Stora delar av husen kommer att byggas i trä, det gör att känslan kommer att bli varm och mänsklig. Variation inom en sammanhållen helhet är vad vi strävar efter.

20:27, 10 March 2021

2-barns-mor: "Alla dessa barn som föds i Uppsala"? I Sverige snittar vi väl 1,5 barn så vi inte ens ersätter tidigare generationer? Intressant med denna höga lokala fertilitet! Vad driver den? Gissar att det finns ett svar eftersom ni bygget prognoser på bl a det?

Erik Pelling: Hej 2-barns-mor! Uppsala är en ung kommun och många som flyttar hit som exempelvis studenter är i barnafödande ålder. Prognosen utgår från den utveckling vi har haft de senaste 30 åren. Om det går långsammare de kommande 30 åren kommer också utbyggnaden ta längre tid. Planen är robust och ska tåla både en långsammare och snabbare befolkningsökning men samma utveckling som vi de facto har haft de senaste 30 åren är ingen orimlig prognos.

20:28, 10 March 2021

Andy : När kommer sj-tågen börja gå till 03 mellan Stockholm och Uppsala?

Ola Kahlström: Hej Andy. Det undrar jag också. Snart hoppas jag. Skämt åsido, det är SJ som beslutar om. Förhoppningsvis kommer den Stockholm-Mälarbaserade kollektivtrafikmyndigheten Mälab börjar trafikera sträckan tätare, och senare, inom några år.

20:28, 10 March 2021

Calle Carlquist: Erik Pelling, du får det hela tiden att låta som om projektet är ödesbestämt. Vem satte egentligen upp den här obegripliga ekvationen fyrspår mot ett nytt Sundsvall?

Erik Pelling: Hej Calle! Vi har ett avtal med staten som såväl kommunfulllmäktige som regionfullmäktige har ställt sig bakom. Inget är ödesbestämt och avtal kan brytas men inte utan stora negativa konsekvenser för Uppsala och för jobben i Uppsala.

20:29, 10 March 2021

Tommy Karlsson: Hej ola ! När man ska dra fram spårväg så måste alla ledningsdragning , fjärrvärme el , vatten och övrigt flyttas som annars skulle hamna under spåret. Hur stor är kostnaden för detta.

Ola Kahlström: Hej Tommy. Jag kan inte svara på det på rak arm. Jag vet att det finns med i kostnadsplaneringen dock. Kolla denna länk: Dokument och tryckt material (uppsala.se)

20:30, 10 March 2021

Uma: Natur skall sparas,där så är möjligt ? Undrar var det är möjligt.Jordbruksmark skulle inte användas? Kan gröna kilar vara hur små små helst?

Camilla Söderquist: Hej Uma! De utsparade spridningssambanden och gröna kilarna är i stora drag de områden där vi bedömt det möjligt, utifrån en avvägning mot bebyggelsens krav och naturens krav på sammanhängande stråk och tillräcklig yta. De gröna kilarna har till huvudsaklig funktion att tillåta vattenflöden och utgöra rekreativa stråk, medan spridningsvägar för växter och djur är lite bredare då de ska upprättahålla ekologiska blågröna samband och fungera som spridningsvägar för natura2000 området Lunsens utpekade bevarandevärden och arter.

20:32, 10 March 2021

Elisabet: Varför är planen att bygga den lägsta bebyggelsen närmast lunsen och den högre närmast befintliga hus?

Marie Nenzen: Hej Elisabet! Den föreslagna bebyggelsen anpassas mot befintlig genom anpassning av karaktär och skala. Huvuddelen av den förslagna bebyggelsen är mellan två och fem våningar vilket motsvarar befintliga bebyggelsehöjder i Sävja. Det är endast i noderna och utmed boulevarden som byggnaderna föreslås vara högre. Utöver detta har en zon med grönområde mellan nytt och befintligt adderats i plankartan. Förskolor och skolor har också föreslagits i lägen som gränsar mot befintlig bebyggelse. Tillsammans med goda fysiska kopplingar mellan nytt och befintligt skapar detta förutsättningar för social interaktion, det är detta som syftas på med begreppet socialt hållbart möte. Högre bebyggelse förslås i kollektivtrafikboulevarden och stadnod och stadsdelsnod.

20:32, 10 March 2021

Tommy Karlsson: Hej PellingDu skriver att utbyggnaden i Ulleråker redan är på gång.Kommer Uppsalahem ( kommunens fastighetsbolag ) att vara dominant där nu när dom övergivit Rosendal pga höga markpriser och bristande lönsamhet.Eller hur ser plan B ut.

Erik Pelling: Hej Tommy! Uppsalahem har en del mark i Ulleråker men inte i den omfattningen. De har även för avsikt att sälja en del av sitt markinnehav där till förmån för bostadsrätter så någon dominant roll lär de knappast få. En tredjedel av bostäderna i Ulleråker blir hyresrätter men Uppsalahem kommer bara att bygga en del av dem.

20:33, 10 March 2021

LarsJ: Antalet bostäder har kommunfullmäktige dock redan tagit beslut om. Hur hugget i sten är detta? Vad krävs för att ändra detta beslut

Erik Pelling: Hej LarsJ! Då krävs att kommunfullmäktige tar beslut om att bryta avtalet med staten. Det är förstås möjligt men får stora negativa konsekvenser för Uppsala och för vårt näringsliv. Uppsala behöver fler spår, investeringar i Resecentrum och i en ny järnvägsstation och vi behöver bygga ut vår lokala kollektivtrafik.

20:34, 10 March 2021

Håkan: Hej. Antalet bostäder verkar vara bestämda för 30 år framåt, det är ändå en helt ny generation som skall flytta in så långt fram, skulle man inte kunna göra "en halv" Sydöstra Uppsala fram till 2035 och sedan modifiera det som visar sig stämma mindre bra?

Erik Pelling: Hej Håkan! Absolut. Den fördjupade översiktsplanen är en långsiktig plan, en kostym att växa i. Inom ramen för den finns en stor flexibilitet och möjlighet till anpassningar över tid.

20:35, 10 March 2021

Solveig: Johanna skrev "Planeringen för den nya stadsmijlön är så pass generell i sin struktur nu i detta tidiga skede. Själva idén är att den ska kunna anpassas till nya förutsättningar efter hand" För de flesta av nuvarande innevånare är det just "stadsmiljön" som är avskräckande. När ni väl har byggt höghus längst med 255:an har ni förstört nuvarande område. Det kommer ju inte att gå att ändra på även om man gör justeringar i senare delar. Varför kan man inte börja i någon annan del?

Johanna Wiklander: Hej Solveig, vi är bekymrade över att så många av er uppfattar den nya bebyggelsen som "höghus". Det handlar om femvåningshus utmed gatan och småhus i mötet med omgivande bebyggelse. Det blir annorlunda än idag, ja, men inte dåligt. Vi bedömer att det kommer att bli bra, tyst och med en bättre koppling mellan Sävjabor och Nåntunabor tillsammans med de nyinflyttade.
Varför vi börjar just här beror på två saker, dels så finns det redan möjlighet att lösa vatten, avlopp och andra tekniska frågor här och dels för att förbättra den sociala integrationen inom området i stort.

20:36, 10 March 2021

GT: Varför låter ni inte detta bli en valfråga?

Erik Pelling: Hej GT! Det kommer med all sannolikhet bli en fråga som diskuteras i valet 2022 precis som i valet 2018.

20:37, 10 March 2021

Håkan: Hej. Antalet bostäder tycks redan vara avklarat. Vad har ni för plan om era beräkningar ang alla innevånares beteende inte riktigt passar in i er beräkning om 15-20 år? Finns möjligheter att modifiera planerna längs vägen? Det är trots allt en helt annan generation som skall flytta in om 30 år. Kunde man göra en "halv" Sydösta Uppsala fram till 2035 och ge utrymme att modifiera?

Erik Pelling: Hej Håkan! Den flexibiliten finns i planen.

20:37, 10 March 2021

Anna: Om tre kullar kan sparas v varför kan då inte fem /alla) sparas? Prioritering?

Marie Nenzen: Hej Anna! Det föreslås i nuläget en kvarterspark vid Nåntuna kullar. I förslaget föreslås även större stadsdelspark söder om Nåntuna, väster om 255. Den fördjupade översiktsplanen är vägledande till nästa planeringsskede och det kommer att utredas vidare. Vid utformning av parker har kommunen som mål att närboende ska ges möjlighet att påverka innehåll och utformning.

20:38, 10 March 2021

Mats Norderfeldt: Hur stor är den politiska enigheten i Uppsala för den fördjupade översiktsplanen för de sydöstra delarna och hur stor är risken eller chansen att det skulle ändra sig efter nästa val

Erik Pelling: Hej Mats! Det finns en bred och blocköverskridande politisk enighet bakom inriktningen för den fördjupade översiktsplanen och samtliga partier i kommunfullmäktige står bakom en utbyggnad i någon form.

20:38, 10 March 2021

Peter A: Trafikbelastningen på vägarna i området kommer öka dramatiskt ju mer som byggs och ju fler som flyttar in. På väldigt många håll i och runt Stockholm t.ex. har man byggt för tätt inpå trafikleder och gator och när förorterna/stadsdelarna växt och vägkapaciteten nått taket har man inte längre haft möjlighet att bredda eller bygga planskilda korsningar. Resultatet blir stillastående trafik under långa perioder av dagen samt olycksdrabbade korsningar (inte sällan med barn som offer). Kollektivtrafiken i och runt Stockholm är förträfflig men folk vill och behöver ändå köra bil och yrkestrafiken kan inte tvingas bort. Hur mycket ni än misstycker och kommer försöker uppmuntra eller tvinga folk att åka kommunalt, så kommer vägtrafiken bli tät i framtiden! Hur dimensionerar ni vägarna redan nu för att klara framtidens jättestora trafikbelastning?

Ola Kahlström: Hej Peter.
Det är verkligen en utmaning du pekar på. Vi gör kontinuerligt trafikanalyser där vi gör bedömningar av trafikutvecklingen, baserat på befolkningstillväxt, ekonomisk tillväxt, den kunskap vi har om hur Uppsalaborna reser genom de resvaneundersökningar vi gör. Analyserna visar att vi så klart måste bygga ut väginfrastrukturen. Men hur mycket bil människor använder beror ju också på hur man bygger städer. För de sydöstra stadsdelarna visar analyserna att färre kommer att välja bil jämfört med i de befintliga stadsdelarna.

20:39, 10 March 2021

Gunnar Skogehall: Regionen har jobbat på frågan om kapaciteten på Ackis i mång-många år, och inte kommit med någon lösning. Det är knappast gått en enda vecka utan att man läst i UNT om problem med för lite lokaler, för få medarbetare, IVO -anmälngar, anmälningar till AMV. Varför skall dom få bukt med detta nu helt plötsligt. Jag vet att det inte är Kommunens fråga, men ni får väl ta ett snack med era partivänner i Regionen.

Erik Pelling: Hej Gunnar! Kommunen har mycket dialog med regionen. När vi blir fler behöver också vården byggas ut och det behöver vi planera för vilket vi också gör i förslaget till fördjupad översiktsplan.

20:40, 10 March 2021

Annette Lager: Hej! Varför bygger ni inte åt andra hållet? Bostäder från Boländerna på alla åkrar fram till Bergsbrunna och Nåntuna, känns mer naturligt att staden växer Därifrån! Lunsens fina skog o rekreation blir då kvar till Nya området!

Marie Nenzen: Hej Annette! Målet har varit att minimera mängden bebyggelse på jordbruksmark. Möjlighet till storskalig samlad utbyggnad från grunden där vi i förslaget föreslår bebyggelse erbjuder en chans att utveckla infrastruktur och tekniska system som inte är möjlig vid utbyggnad av befintliga områden. Läget är strategiskt lämpligt att utveckla för hållbar stadsbebyggelse utifrån möjligheter till hållbart resande kopplat till fyrspåret, stationsläget och möjlig förbindelse med kollektivtrafik till stora arbetsgivare såsom Ultuna, Akademiska och city, därtill på cykelavstånd till centrum.

20:41, 10 March 2021

Christoffer: Som planen ser ut nu används befintliga lugna, fyra meter breda villagator (utan trottoarer) som huvudcykelstråk. Som det ser ut blir det minst 5000 bostäder som kommer ha detta huvudcykelstråk som sin närmaste väg mot centrum. Har ni räknat på hur detta kommer påverka boenden längs denna gata? (Gårdsvägen). Varför inte bygga fler tunnlar under järnvägen för att flytta cykeltrafiken till nybyggda cykelvägar?

Ola Kahlström: Hej Christoffer. På en grövre nivå har vi gjort trafikanalyser för cykeltrafik. Men i den kommande genomförandeplaneringen behöver vi studera detta närmare, till exempel utformningskrav på gång- och cykelvägar. Tillsammans med Region Uppsala och Knivsta kommun driver vi också en process att försöka få till stånd en gång- och cykelväg längs med Ostkustbanan. Lagstiftningen sätter i dag hinder i vägen för det, men saken är ju den att det är en väldigt gen sträckning, vilket ju är viktigt för cyklister.

20:41, 10 March 2021

Helena: De allra flesta av oss som bor här idag gör ju det av en anledning, vi vill bo i ett mindre samhälle, vi vill kunna ta en promenad i skogen, plocka svamp etc. Vart ska vi ta vägen när vår livsmiljö försvinner?

Erik Pelling: Hej Helena! Förstår den oron. Syftet med planeringen är att se till att den möjligheten finns även i framtiden. Både för de som redan bor i trakten och för de som bosätter sig i de nya bostäderna. Ett viktigt skäl till kommunfullmäktiges beslut att att bilda naturreservaten Norra Lunsen och Årike Fyris var just att se till att Uppsalaborna även i framtiden skulle ha tillång till natur och rekreation.

20:43, 10 March 2021

Lisa: Vad får vi som bor i området ut av detta projekt förutom mer trafik och buller?

Erik Pelling: Hej Lisa! Ni får en utbyggd kollektivtrafik, närhet till en ny järnvägsstation och många nya arbetsplatser och annan service. Och de som bosätter sig i de nya stadsdelarna får möjlighet att bo nära både naturen och goda kommunikationer.

20:43, 10 March 2021

Calle Carlquist: Så naturliga kullar ska ersättas med tillverkad park? Vad bra ... En i helheten måhända betydelselös fråga men Danelids idrottsplats ska alltså offras för bebyggelse vad det lider. Där har åtskilliga generationer barn och ungdomar upplevt glädje och gemenskap och viktiga band bakåt i tiden. Vad ersätts den med?

Marie Nenzen: Hej Calle! Mark behöver säkras tidigt för att tex idrottsanläggningar. Men då utbyggnaden sker succesivt kommer det att förändras och revideras efter hand. Hur många anläggningar som slutligen behövs avgörs till stor del av hur snabb utbyggnadstakten blir samt hur stora anläggningar man väljer att bygga.
Platser för organiserad och spontan idrott och aktivitet ska lokaliseras så att de kan nås via trygga gång- respektive cykelvägar och har god tillgång till kollektivtrafik. I planförslaget finns tex vid varje skola en fullstor idrottshall.

20:44, 10 March 2021

Anna: Hur många lägenheter "har ni" byggt på Fyrislundsgatan och hur många planeras det fr längs 255an?

Johanna Wiklander: Hej Anna, du frågar hur många bostäder som planeras utmed v 255. Utbyggnaden kommer att ske under lång tid, de rymmer sammanlagt totalt 3600 ungefär. Då handlar det om hela sträckan från kullarna i norr och ner till planområdets södra gräns. Fyrislundsgatan kommer att vara ca 2500 lägenheter ungefär när det är klart.

20:44, 10 March 2021

GT: Hur kan ni garantera att det inte blir ytterligare ett problemområde? Sävja är ju redan ett utsatt område med polisdrönare i farten

Erik Pelling: Hej GT! Kommunen jobbar hårt och beslutssamt för att öka tryggheten i hela kommunen och för att se till att förebygga otrygghet. Planeringen syftar till att bygga bort och förebygga potentiella orsaker till otrygghet. Läs mer om kommunens arbete här: https://www.uppsala.se/trygghet

20:45, 10 March 2021

Mathias: På vilket sätt löser man livsmiljön för oss som bor här under 30 åt? Hur ska oljud från byggnationen hanteras t.ex. Dags att flytta?

Ola Kahlström: Hej Mathias.
Det blir en viktig fråga i utbyggnadsplanen att hantera de frågorna. Det är samtidigt inte något nytt för kommunen. Att bygga ut och lägga till bebyggelse i stadsdelar har vi planerat för och gjort länge. En trafikplats på E4 planeras i ett tidigt skede. Med en anslutningsväg därifrån till området är planen att mycket av byggtrafiken ska kunna gå denna väg.

20:46, 10 March 2021

Johanna : Hej! Ska jag känner i Nåntuna/Vilan är mycket ledsna och bekymrade över detta projekt. Vinsomnhar lagrades oengar på villor långt from stadsmiljö blir roligt besvikna nu var tänker ni om det? Att ni struntar i oss? Om det blir en utbyggnad kommer väldigt många flytta härifrån. Vet jättemånga som redan nu planerar att sälja sina hus pga detta. Känns det lyckat tycker ni?

Erik Pelling: Hej Johanna! Avsikten är att komplettera med nya stadsdelar som gör Uppsala och Uppsalas befintliga stadsdelar än attraktivare att bo i.

20:47, 10 March 2021

Olle: Är det inte dags för en kommunal folkomröstning?

Erik Pelling: Hej! Den möjligheten finns alltid.

20:48, 10 March 2021

--: När måste vi som bor i området flytta för att inte behöva bo resten av våra liv i en byggarbetsplats?

Ola Kahlström: Hej --. Såklart kommer det att bli byggstök. Dock är det en viktig del i genomförandeplaneringen att hantera de frågorna.

20:49, 10 March 2021

Bergsbrunnabo: För oss som försöker undvika en hopklämd ny stad känns det lite som att diskutera med en vägg, hur mycket kan vi genom vår dialog med er FAKTISKT påverka er?

Marie Nenzen: Hej! Varför det måste byggas så mycket är det många som undrar över. Antalet bostäder som planeras grundar sig delvis på befolkningsprognoser som pekar på att mängden bostäder behövs för att undvika bostadsbrist. En annan viktig utgångspunkt är att en större befolkningsmängd motiverar de satsningar på transportinfrastruktur som i sin tur skapar förutsättningar för ett hållbart resande och möjligheter till en hållbar livsstil för de som bor och verkar i Uppsala.
En annan anledning är det avtal som har upprättats mellan staten, regionen och Uppsala kommun, det så kallade fyrspårsavtalet (Uppsalapaketet). Avtalet gör det möjligt för Uppsala att få till stånd den järnvägsstation och de fyra spår till Uppsala som man önskar och som är av strategisk betydelse för både universitet, näringsliv och kommunens samlade utveckling. I avtalet förbinder sig kommunen bland annat att bygga 21 500 bostäder inom sydöstra stadsdelarna i utbyte mot att ytterligare två järnvägsspår anläggs mellan Uppsala och Stockholm, att en ny järnvägsstation byggs söder om Bergsbrunna och delfinansiering av en spårvägslinje inom södra Uppsala.

20:50, 10 March 2021

GT: varför går ni emot folkviljan i området? Knappt någon jag pratat med tycker om detta förslag.

Erik Pelling: Hej GT! Uppsala behöver fler bostäder och Uppsala behöver fler spår. Nu gäller det att utforma de nya stadsdelarna på ett så bra sätt som möjligt. Jag tror att det kommer att bli stadsdelar som många vill bo i och som många kommer att trivas i.

20:51, 10 March 2021

Anci : Vilken typ av nya arbetstillfällen kommer skapas i den nya stadsdelen?

Johanna Wiklander: Hej Anci,det handlar om många olika typer av arbetsplatser, dels skolor, förskolor och andra offentliga arbetsplatser, arbetsplatser i affärer, restauranger, caféer, hantverksjobb mm. Men också större tjänsteföretag vars inriktning vi just nu inte vet. Förmodligen sådana som har ett intresse av att ligga nära kollektivtrafik, SLU, Fyrislund men också sådana som arbetar med innovationer och andra framtidsorienterade verksamheter eftersom hela projektet har en sådan vinkel. Vi arbetar med just den sista frågan just nu.

20:52, 10 March 2021

Anci : Om meningen är att Uppsala ska växa och bli attraktivt för inflytt och skapa nya arbetstillfällen samtidigt som den nya stadsdelen INTE ska bli en sovstad för pendlare till Stockholm - varför ska det då byggas så ”koncentrerat” och så mycket på då liten yta? Varför inte bygga i fler områden i Uppsala, sprida ut dessa bostäder?

Marie Nenzen: Hej Anci! Det pågår flera stora stadsutvecklingsprojekt i Uppsala. Större delen av planområdet bebyggs med 2–5-våningshus, vilket är ungefär motsvarande befintliga hushöjder i Sävja idag och lägre än i andra nya områden som byggs inom Uppsala. Gator och gårdar är generellt generöst tilltagna för att ge möjligheter till mycket grönska och god tillgång på dagsljus bland annat. Utmed kollektivtrafikboulevarden förslås byggnader upp till 8 våningar och i området vid den nya järnvägsstationen blir de förmodligen också högre. Det finns flera skäl till det, det första är att där är det tänkt att mer intensiv storstadslik stadsmiljö ska skapas. Högre byggnader gör att det där blir fler människor på en mindre yta vilket är positivt för att verksamheter, såsom restauranger eller handel, ska kunna etablera sig. En orsak till att bebyggelse koncentreras på dessa platser är också att nyttja marken resurseffektivt och värna jordbruksmark.

20:53, 10 March 2021

Kaj: Till Johanna:Jag tror du missade lite i Björns fråga angående Covids påverkan på folks arbetsvanor, val av boendeform och transporter.En allt vanligare teori är att bl.a detta kommer att förbli oförändrat en lång tid post-covid:1. Färre vill bo tätt. Fler vill bo i hus med tillgång till trädgård och parkering.2. Många kommer att fortsätta att jobba hemifrån och pendla kanske 1-2 ggr i veckan max.3. De som har möjlighet kommer inte att välja publika transportmedel i närheten av lika ofta som pre-covid.4. Covid har visat hur skönt det är att bo nära riktiga naturområden för att kunna springa, promenera, cykla etc och ändå hålla distansen till folk. Det har aldrig tidigare varit så mycket folk i skog och mark som senaste året.Samtliga av dessa fyra punkter gör det både möjligt och sannolikt att många aktivt kommer att välja boenden som uppfyller de nya kriterierna.Eftersom man pendlar mer sällan är det troligen okej att lägga på 15-20 minuter i tid för pendlingen.Eftersom man pendlar mer sällan kommer allt fler att välja att pendla med elbil iom att kostanden för att pendla med en elbil blir väldigt frestande jämfört med ett månadskort för buss/tåg eller enkelbiljetter. I synnerhet om man inkluderar tidsaspeketen och minskad smittrisk.Tar ni någon som helst hänsyn till dessa parametrar i detta projekt? Eller ligger det så mycket prestige begravd att ni kommer att köra på med de gamla planerna utan att ta hänsyn till en ny verklighet?

Johanna Wiklander: Hej Kaj, om det skulle visa sig att pandemin verkligen kommer att påverka efterfrågan på det sätt som du beskriver i ditt inlägg så kommer vi naturligtvis att justera och anpassa utbyggnadsplanerna efter det. Det handlar då förmodligen främst om utbyggnadstakten. Jag vill dock bara lägga till att just många av de kvaliteter du beskriver kommer man att kunna få i de nya stadsdelarna, närhet till natur t. ex.

20:54, 10 March 2021

Calle Carlquist: Ola K: Uppgiften fick jag från Wikipedia, i all hast inför chatten: "I idé- och planeringsstadiet möttes projektet av kritik[36] och protester[37][38] bland Lunds invånare. Politiska partier var inte eniga och M[39], FNL, KD, FI, C samt SD var emot bygget av Lunds spårvagn.[40] Under realiseringsfasen översteg projektet sin budget ett antal gånger[41] och blev slutligen drygt en halv miljard dyrare än från början planerat. Slutsumman landade på 1,5 miljarder,[42] jämfört med 867 miljoner[43] som till en början var budgeterade för projektet."

Ola Kahlström: Hej igen Calle. Hittade artikeln. Jag har inte haft någon direktkontakt med källan, som ju rimligen är Lunds kommun och Skånetrafiken. På en länk från Sveriges radio från december 2020 fick jag dock de siffror jag redovisade i mitt förra svar. En bedömning är att det är kostnaden för spårvagnarna och depån som blivit så mycket dyrare. Jag vet att jag läst att Skånetrafiken och Region Skåne har haft mycket problem med spårvagnarna och framför allt depån. Med god planering ska vi kunna undvika såna misstag.

20:56, 10 March 2021

Mathias: På vilket sätt löser man livsmiljön för oss som bor här under 30 åt?Hur ska oljud från byggnationen hanteras t.ex.Dags att flytta?

Johanna Wiklander: Hej Mathias, det vore väl tråkigt om du flyttade. Vi gör en genomförande- och byggplanering som har som mål att minska störningarna så mycket som möjligt, både för er som bor inom planområdet och de som flyttar in i de olika etapperna. Det kommer att kunna beskrivas bättre inom ramen för de detaljplanearbeten som vidtar efter FÖP-ens antagande och framåt.

20:57, 10 March 2021

Anci : Vad är det som talar för att detta projekt INTE blir en sovstad?

Marie Nenzen: Hej Anci! Stadsmiljön i de sydöstra stadsdelarna ska ges förutsättningar att utvecklas till en produktiv och livskraftig miljö. Tjänsteföretag i olika storlekar, offentliga förvaltningar och myndigheter kan finnas i tex kontorshus i det stationsnära läget. Närheten till järnväg och spårväg är avgörande för attraktiviteten och därmed företagens motivation att etablera sig i de sydöstra stadsdelarna.

20:58, 10 March 2021

Anci : Varför tror ni att människor vill bo ”koncentrerat” som ni pratat om?

Johanna Wiklander: Hej Anci, alla vill inte bo koncentrerat, men många. Vi strävar efter ett skapa en trivsam miljö som kombinerar grönskan med urbana kvaliteter. Just trädgårdsstäder runt om i världen och i Sverige är högt eftertraktade.

20:58, 10 March 2021

Lisa: Rosendal är väldigt tätbebyggt. Man har problem med att lägenheter på de nedersta våningarna inte får tillräckligt med dagsljus. Hur ska det då bli här där det ska bli 1,5 gånger tätare? Kan man verkligen bygga hur tätt som helst?

Marie Nenzen: Hej Lisa! Det är många som undrar över tätheten. Jämförelsen baseras på så kallade exploateringstal. De brukar användas för att beskriva täthet i vissa sammanhang. De är, som alla nyckeltalsjämförelser, vanskliga då de endast beskriver en dimension av täthet, men de kan ändå ge viss vägledning. Exploateringstalet mäter hur stor del av tomten som är bebyggd och skapas av kvoten av den totala markytan och de antal kvadratmeter som byggs på den. I det här fallet ingår både kvartersmark (själva tomten) och omkringliggande gator, torg och parker inom de studerade områdena i beräkningarna. Större grönstråk och annat ingår inte i jämförelserna. Exploateringsgrad: En stadsdel i FÖP-området 0,9 Uppsala innerstad, cirka 18 kvarter runt Stora torget 2,1 Cementgjuterier inklusive park och torg 1,3

20:59, 10 March 2021

Anna: Det vore fantastiskt om ni kunde bry er om vad folk tycker här ute. Det kan väl inte ligga ett egenintresse att låta en stad växa så mycket att dess karaktär försvinner och otrygghet infinner sig - stanna upp!

Johanna Wiklander: Hej Anna, det är inte ett egenintresse som ligger bakom vårt arbete utan behovsanalyser av olika slag. Att Uppsala växer är en realitet, bostadsbristen är en realitet och Uppsalas näringsliv behöver kunna rekrytera och vi har klimatumaningar att lösa. Genom det här projektet har vi en möjlighet att verkligen arbeta fram en stadsmijlö som är klimatposiv, något som alla unga kritiserar oss för att vi vuxna inte gör.

20:59, 10 March 2021

Layla: Hej! Vilken plats finns för tex kultur och besöksnäringen i de planerna så som de nu presenteras? Det pratas en hel del om antal bostäder, grön och blå nätverk, väginfrastruktur och kollektiv trafik. Forskning visar tex att nya stadsdelar har mindre plats för kultur än äldre stadsdelar.

Marie Nenzen:

Hej Layla! I förslaget påtalas att mark behöver reserveras specifikt för kulturändamål och markeringar finns i plan, exakt placering slås fast i kommande detaljplaneskede. Kulturens närvaro i hela stadsbebyggelsen är av stor betydelse för stadsdelarnas attraktivitet och identitet. I ”flödes- och funktionskartan” finns lokaler för kulturverksamhet placerat i stadsnoden vid stationsområdet, intill en stadspark och nära kollektivtrafikstråket.

21:00, 10 March 2021

Axel: Hej! Vilka är de största utmaningar som ni ser med planerna för de sydöstra stadsdelarna? Finns det några nämnvärda saker som ni behöver reda ut ytterligare?

Ola Kahlström: Hej Axel.
Den enskilt största utmaningen är att planera och genomföra utbyggnaden så att den blir klimatpositiv. Klimatpositiv både under byggskedet och i förvaltningesskedet, att den ger stöd åt de människor som flyttar in att automatiskt leva klimatsmart.

21:01, 10 March 2021

Tommy Karlsson: Hej Marie Om du förvarar Pellings förtätning så tycker jag att du ska åka Vårdsätravägen från Kungsängsbron och titta till höger in mot husen Rosedal Södra. Är det verkligen detta fiasko du försvarar. Är helt fruktanvärt.

Marie Nenzen: Hej Tommy! Den nya stadsmiljön som planeras kommer att se annorlunda ut än i Rosendal. Här kommer husen att präglas av träbebyggelse i främst 2-5 våningar. Gator kommer vara gröna och bredare och inslaget av småhus kommer att vara stor. Många vill dock också bo i Rosendal då vi ser en stor efterfrågan där.

21:06, 10 March 2021

GT: Jag har ju inte fått svar på en enda fråga, vilken censur!

Moderator: Hej GT! Vi förstår att det har tagit lång tid men nu har alla inskickade frågor besvarats. Det kommer också ytterligare ett tillfälle att ställa frågor den 17:e mars.

21:06, 10 March 2021

Moderator: Stort tack för era frågor! Nu stänger vi chatten för idag. Välkomna igen 17 mars kl. 18:00-19:00!

21:07, 10 March 2021

 

Frågor och svar i chatten 17 mars

Medverkande i chatten 17 mars

  • Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande
  • Johanna Wiklander, strategisk samhällsplanerare
  • Marie Nenzén, strategisk samhällsplanerare
  • Michael Eriksson, projektledare för tekniska försörjningssystem
  • Ola Kahlström, strategisk samhällsplanerare med fokus på mobilitet och trafik
  • Camilla Söderquist, strategisk samhällsplanerare, ekologi, naturfrågor
  • Jan Franzen, strategisk samhällsplanerare, ekologi, vattenfrågor.

 

Moderator: Välkomna till detta tillfälle att chatta med Erik Pelling och ansvariga tjänstepersoner. Det går nu bra att skicka in frågor. Vi kommer att publicera svar från klockan 18:00.

17:31, 17 March 2021

Moderator: Välkomna till detta tillfälle att chatta med Erik Pelling och ansvariga tjänstepersoner. Chatten är nu öppen och det går att skicka in frågor fram till kl. 19:00. Vi besvarar inkomna frågor fram till klockan 20:00.

18:01, 17 March 2021

Anonym: Ska alla elbussar kunna laddas?

Ola Kahlström: Hej Anonym! Region Uppsala är ansvarig för kollektivtrafiken i Uppsala. Dagens elbussar behöver laddas. Men teknikutvecklingen kommer att innebära nya möjligheter att ladda elbussar till exempel genom kontaktfri laddning.

18:02, 17 March 2021

Anonym: Hur påverkar den kraftiga utbyggnaden av nya bostäder elförsörjningen och när slår vi i kapacitetstaket?

Johanna Wiklander: Just nu pågår bland annat en utredning av eleffektbehov utifrån de Sydöstra Stadsdelarna – den ska svara på effektbehoven kopplat till utbyggnadstakten av området, till 2030 kommer till exempel ca 25% av den totala volymen vara byggd. Utredningen blir klar till mitten av mars.

18:03, 17 March 2021

Lenny : Hur jobbar ni med att minska bilanvändande i nya områdena? Vilka p-tal jobbar ni med och ser ni några mobilitetsåtgärder som ska ersätta bilåkandet?

Ola Kahlström: Hej Lenny. Vi arbetar på många sätt för att minska bilanvändandet. För det första är planen utformad för att göra gång, cykel och kollektivtrafik så attraktiv som möjligt. Ett andra sätt är att bilparkering reserveras till särskilda mobilitetsanläggningar, så kallade multihubbar. Utgångspunkten har varit p-tal på 0,5, det vill säga en bilplats för två bostäder, vilket är ganska lika staden i övrigt. Det är sedan i detaljplanerna som p-talen bestäms. Gatustrukturen är utformad så att området blir tillgängligt med bil, men gatorna är utformade så att bilar i stor utsträckning kan köras på gåendes villkor, med några undantag.

18:06, 17 March 2021

Tommy Karlsson: Redan nu har vi problem med vattenförsörjningen vid en varm sommar. Ökar vi förbrukningen ca 25% så blir ju problemet större. Hur långt har planeringen kommit med en ledning till Dalälven och hur ser kalkylen ut.

Michael Eriksson: Hej Tommy! Planering för vattentillgång i Uppsala kommun kräver flera åtgärder. Minimera förbrukning men även hitta nya källor. Överföringsleding från Dalälven kan vara ett alternativ. Detta studeras just nu.

18:07, 17 March 2021

Anonym: På vilket sätt agerar Uppsala kommun för att elnätet byggs ut i takt med kommunens nuvarande och framtida behov av el?

Johanna Wiklander: Vi samverkar med region och länsstyrelse i ”#Uppsalaeffekten” för att på skilda sätt stödja en robust elförsörjning, bland annat genom påtryckningar på de aktörer som ansvarar för elnätet.

Vi samverkar också direkt med Svenska kraftnät i deras planering för förstärkt stamnät. Glädjande besked kom strax före jul om att det blir en effekthöjning om 150MW redan 2024 genom mer begränsade tekniska åtgärder. Vi samverkar också med Vattenfall i deras planering för förstärkning av regionnätet, som utgår från kommunens utbyggnadsplanering. Sannolikt går vi in i en mer intensiv planeringsfas under vår-sommar-höst innevarande år avseende både stam- och regionnnät.

18:08, 17 March 2021

Linda : Kul att se Sävja utvecklas! :)

Erik Pelling: Hej Linda! Eller hur :-) Att komplettera Uppsala med nya stadsdelar ger möjlighet att fylla på med sådant vi har lite av idag. Utbudet av arbetsplatser och service är exempel på saker som vi med förslaget kommer att kunna förbättra.

18:10, 17 March 2021

Lenny : Hur har planerna sett ut från början och vad har arbetats om efter (negativa) input från invånare?

Marie Nenzen: Hej Lenny! Många synpunkter har tagits om hand efter samrådet som hölls våren 2020. I utställningsförslaget för fördjupad översiktsplan har dessa varit underlag för de ändringar som har gjorts. En sammanställning av kommunens förslag till ändringar efter samråd finns i samrådsredogörelsen. I samrådsredogörlsen hittar du även inkomna synpunkter och kommunens kommentarer till dessa. Gå gärna in på följande länk, i inledningen på sid 6 hittar du sammanställningen av ändringar: samradsredogorelse.pdf (uppsala.se) (PDF, 3 MB)

18:12, 17 March 2021

Tommy Karlsson: Hur säkerställes tillgången på elenergi. Idag nekas ett femtiotal husägare i Gottsunda att installera ladd stolpar pga. elbrist enligt Vattenfall. Enligt UNT så står hälften av alla el bussar som Uppsalabuss nyligen införskaffat i garage pga. elbrist.I Tierp ville ett företag etablera sig med 200 anställda men nekades bygglov pga. elbrist.På Svenska Kraftnäts hemsida för utbyggnad av ledningsnätet fram till 2029 kan jag inte se att Uppsala finns med. Närmaste är Odensala. Med den redan nu planerade utfasningen av fossilbränsle inom industrin så kommer dagens elöverskott i Norrland inte att kunna komma oss till godo.Hur ser den långsiktiga lösningen ut för Uppsala.Ställde samma fråga förra veckan men då kunde ni inte svara, men efter mailkontakt med Johanna så lovade hon att någon annan tar över frågan idag.

Michael Eriksson: Hej Tommy! Svenska Kraftnät förstärker kapacitet för Uppsala, 2023 med 100 MW, 2024 med 150 MW. Ska jämföras med Uppsalas behov idag om ca 300 MW.
Utredningen f.n pekar på att behovet till 2030 ökar med ca 30 – 40 MW. Till 2030 är behovet då säkrat.

18:14, 17 March 2021

Roland: Hej. Vi förstår alla att det behövs byggas mer inom Uppsala kommun. Men den stora frågan är om vi behöver bygga så pass koncentrerat som vi här talar om. Randorter som tex Vattholma, Skyttorp och Björklinga vill ha mer bostäder varför inte gå dom till mötes. Vi har ju ypperliga kommunikationer i form av Upptåget. Många svenskar vill inte bo så tätt som det här blir fråga om.

Erik Pelling: Hej Roland! Kommunen har utbyggnadsplaner också för Vattholma, Skyttorp och Björklinge och arbetet med nya detaljplaner pågår. Det finns ett behov av fler bostäder över tid i hela kommunen. Här kan du läsa mer om kommunens landsbygdsarbete där fler bostäder är en viktig del: www.uppsala.se/landsbygd

18:17, 17 March 2021

Förening Sydöstra Uppsala: Vi är medvetna om att det är vanligt med parallella processer i samband med planering i kommunen, men förstår inte ni att det skapar en misstro hos medborgarna att man börjar med detaljplanen innan FÖPen är klar och utställningstiden inte ens gått ut. Hur ser ni på det?

Erik Pelling: Hej Föreningen Sydöstra Uppsala! Planerna för väg 255 har visserligen redan stöd i gällande översiktsplan men arbetet med de första detaljplanerna kommer inte att starta före utställningstidens utgång. Att ta fram en detaljplan tar minst två år och innehåller såväl samråd som utställning. Den fördjupade översiktsplanen är tänkt att vara antagen innan det kan bli aktuellt att gå ut på samråd med ett första utkast till detaljplan.

18:19, 17 March 2021

Mikael Bergström: Hur stor kommer befolkningstätheten bli i Sydöstra stadsdelarna? Hur har ni beräknat den? Ni har gett väldigt svävande svar tidigare. Enligt uträkningar som flera har gjort, även jag har gjort beräkningar då jag inte trodde på siffrorna,så blir den runt 8 300 personer per km2

Johanna Wiklander: Mikael, kan du mejla in din fråga till sydostra@uppsala.se så ska vi svara på den med lite jämföranden innan helgen? Vi behöver lägga ut texten lite grann.

18:23, 17 March 2021

Cecilia: Hur ser planerna ut för fritidsanläggningar? Vad kommer att byggas och var?

Marie Nenzen: Hej Cecilia! I den fördjupade översiktsplanen finns planeringsinriktningar med vägledning till nästa planeringsskede (detaljplanering) och ett medskick är till exempel att samordnad lokalplanering ska säkerställa ett jämställt och geografiskt fördelat utbud av kultur- och idrottsanläggningar. Den fördjupade översiktsplanen reserverar ytor för de funktioner som stadsdelar av den här storleken kräver, men detaljstyr inte lägen. Den har till uppgift att staka ut riktningen och sätta ramar inför kommande planeringsskeden. De exakta placeringarna av idrottshallar och andra idrottsfunktioner kommer att utredas och prövas i det fortsatta arbetet. Det gäller även utbudet av olika typer av idrottsanläggningar.

18:24, 17 March 2021

Förening Sydöstra Uppsala: 1. Trafikverket anser att det är olämpligt att kommunen redan i detta tidiga skede avser ta avsteg och frångå riktlinjer för människors hälsa och säkerhet. Eftersom väg 255 är en omledningsväg för E4:an kommer det att medföra stora hälsorisker för de boende med buller och trafiksäkerhet. Vad säger ni om det?2. Av det som framgår kommer ni att ta ansvar för väg 255, är ni och de andra partierna med på att kommuninvånarna ska ta den kostnaden?3. Är detta inräknat i kalkylen, eller blir kostnaderna högre?

Ola Kahlström: Hej Föreningen Sydöstra Uppsala.
1. Vad gäller omledningsväg är det endast i extrema händelser då båda körbanorna på E4 måste stängas av. Vid till exempel vanligt underhåll av E4 leds trafiken inte om, utan den ena körbanan nyttjas. Exempel när väg 255 kan komma ifråga för omledning skulle kunna vara vid trafikolyckor med explosionsrisk. Jag är osäker på om och, i så fall, hur många gånger det har skett historiskt. I övrigt kommer kommunen att följa den lagstiftning och de riktlinjer om buller, luftkvalitet och säkerhet som finns.
2. Kommunen kommer att ta över vägen och blir därmed väghållare i likhet med övriga gator och vägar inom staden. Ett avtal med Trafikverket om övertagande kommer att landa på kommunstyrelsens bord senare i år. Det finns inga övertagandekostnader för det, däremot kommer ju vägen att driftas och underhållas. Som det tidigare talats om kommer vägen att behöva byggas om, vilket finns med i kalkylerna. Det är kalkyler som alltid görs vid stadsutveckling.

18:26, 17 March 2021

Peter A: Trafikverket har skrivit i yttrande att: "I samband med detaljplaneläggning av områden inom 150 meter från stråk där transporter med farligt gods kan förekomma, anser Trafikverket att risker förknippade med farligt god ska beaktas". 255:an är en omledningsväg för E4:an. Hur planerar ni för att farligt gods ska kunna fraktas på 255:an genom sydöstra Uppsala, med den nya bebyggelsen alldeles intill vägen?

Ola Kahlström: Hej Peter A.
Jag svarade precis på en liknande fråga. Att behöva nyttja vägen för omledning av E4-trafiken kommer att vara mycket ovanligt. Kommunen kommer att följa de lagar och riktlinjer som finns gällande bland annat farligt gods.

18:30, 17 March 2021

Monika: Hej!Varför är det så bråttom med detta projekt så att ni inte kan lyssna på oss Uppsalabor vad vi tycker och inte kan lugna ner Er och låta det få bli en tydlig kommunalvalsfråga 2022. Känns som allas viljor skall tillgodoses, spårvagn, tågstation och orimligt antal bostäder. Allt hastas fram och är en salig röra inte riktigt genomtänkt alls. Färre tåg än tänkt kommer att stanna vid Bergsbrunna station, pendlandet har minskat pga pandemin och folk vill inte börja pendla i samma utsträckning som förr. Det behöver pausas och tänkas igenom då så mycket ändrats och kommer att ändras. Det blir ju fler elbilar hela tiden och folk vill inte bo i betongkomplex på landet. Det är för stora naturvärden Ni bara offrar. Varför så bråttom, måste finnas en anledning till det???

Erik Pelling: Hej Monika! Utbyggnaden av de nya stadsdelarna här och i andra delar av Uppsala kommer att pågå under lång tid. Hur utbyggnanden ska gå till kommer sannolikt att diskuteras i valet 2022 och i många val framöver. Om vi mitt i en mandatperiod ska stoppa upp planeringen respekterar vi inte avtalet med staten och fördröjer en nödvändig planering. Det kan vara värt att påminna sig att den fördjupande översiktsplanen endast är rådgivande för den kommande detaljplaneringen. Vid varje detaljplan kommer det att finnas möjlighet till samråd, utställning och om man vill överklagande, så möjligheten att påverka kommer att vara stor även i den fortsatta processen.

18:33, 17 March 2021

Peter A: Erik Pelling: "... arbetet med de första detaljplanerna kommer inte att starta före utställningstidens utgång". Varför gav ni då Plan-och Byggnadsnämnden i uppdrag att påbörja genomförandet av detaljplanen?

Erik Pelling: Hej Peter A! Plan och byggnadsnämnden har inte startat arbetet med detaljplanen än. När de gör det kommer de att arbeta parallellt med arbetet med den fördjupade översiktsplanen för att fånga upp det som framkommer i utredningar och synpunkter. När en detaljplan så småningom blir färdig för samråd kommer den att vara färgad av det som står i den förjupade översiktsplanen. Att ta fram en detaljplan är en omfattande process med många olika fördjupade utredningar. Det är det arbetet som plan- och byggnadsnämnden planerar att inleda.

18:36, 17 March 2021

Ulla: Enl. Särskild sammanställning tillhörande FÖP Södra staden daterad 20170906 anges antalet nya bostäder för området till 25000. I Bilaga 1 som är utställningshandling i nu aktuell FÖP för Sydöstra staden anges på sid 73, daterad 20171206, 13000 nya bostäder för Södra staden, inkl. 3000 för Gottsunda. Var planeras de 15000 bostäderna som skiljer byggas i stället för i Södra staden. De lär väl ingå i de 33000 bostäder som utfästs i Pkt 6.15 i avtalet med Staten daterat 20171218.

Johanna Wiklander: Hej Ulla! FÖP Södra staden innehåller fler områden än de delar som ingår i Uppsalapaketet, t.ex. Ulleråker, Rosendal, delar av Bäcklösa.

18:38, 17 March 2021

Mats: Vilka förändringar i planen kommer från oss medborgare och vilka är omvändelse för att tillgodose länsstyrelsens synpunkter

Erik Pelling: Hej Mats! Det är en blandning. Att en del av området med kullar längs väg 255 nu blir en kvarterspark med bevarade kullar är ett exempel på synpunkt som kommit från medborgare. I samrådsredogörelsen från samrådet förra våren kan du se hur alla olika synpunkter har hanterats: https://bygg.uppsala.se/globalassets/uppsala-vaxer/dokument/stadsplanering--utveckling/forslag-fop-sydostra-stadsdelarna/utstallning/samradsredogorelse.pdf

18:40, 17 March 2021

Anna: Hur planerar ni för förskolor och skolor? Blir det även ett gymnasium? Det vore helt fantastiskt.

Marie Nenzen: Hej Anna! Med angiven utbyggnadstakt och med färdiga bostäder till år 2050, beräknas preliminärt att det som mest kommer att behövas ca 4 900 förskoleplatser och 6 700 grundskoleplatser. Dessa siffror grundar sig på att alla byggnader byggs specifikt för respektive funktion, dvs hänsyn har inte tagits till samutnyttjande eller flexibel användning över tid. Men fler bedömningar behöver tas fram successivt under utbyggnadsperioden. Behovet ser just nu ut att bli som störst ca 2049. Därtill kommer ett behov av gymnasieplatser på ca 1 500 – 2 000 platser vilket är ca 1-2 gymnasieskolor. Du kan läsa lite mer om behovet av skolor i Bilaga 1 på sid 28. Här är en länk: bilaga-1-forutsattningar_lagupplost.pdf (uppsala.se) (PDF, 14 MB)

18:42, 17 March 2021

Peter B.: Jag skulle vilja veta varför det måste byggas så nära naturreservatet Lunsen? Känns oansvarit tycker jag!

Jan Franzen: Hej Peter. I den fördjupade översiktsplanen lämnas en buffertzon mellan bebyggelse och reservatet. Då reservatet även är ett Natura2000-område så är det viktig att den zonen är tillräckligt bred för att naturvärden i Lunsen kan bevaras.

18:44, 17 March 2021

Helena : Hur stor skada kommer det omfattande byggandet medföra för djurlivet i Lunsen?

Camilla Söderquist: Hej Helena! Lunsen är även skyddat som Natura2000 område, det starkaste skydd ett område kan ha idag. Det innebär att denna bebyggelse såväl som alla andra åtgärder i närområdet kommer att genomgå en prövning som säkerställer att de skyddsåtgärder vi planerat är tillräckliga för att värna områdets värden. Denna tillståndsprövning sker i nästa planeringskede för att bygga på så detaljerad och korrekt information som möjligt om genomförandet. Inför detta gör vi fortsatta utredningar av skyddade artgrupper och kopplingar till Lunsen.

18:45, 17 March 2021

H: Hej, bra att man satsar men vad är det som säger att folk från tex från Gottsunda skall åka Spårvagn till den nya stationen och pendla till tex Stockholm? Merparten av vi som bor här nu kommer troligen varken använda Spårvagn tillbaka via Gottsunda eller använda Järnvägen eftersom vi arbetar i Uppsala city eller Fyrislund, Boländerna mm, vem eller vilka kommer att utnyttja Spårvagnen? Sen undrar jag också kommer verkligen folk flytta ut till en sk förort med sk gröna ytor som består av träd runt torg när man egentligen vill ha en egen liten ”täppa” att ha sina utemöbler odyl?Tack för att det finns möjlighet o ställa frågor

Johanna Wiklander: Hej H.
Din fråga innehåller flera frågor. Jag ska försöka svara på dem. Kanske kommer man att vilja ta spårvagnen inåt stan? Sen vet vi ju inte var de nyinflyttade kommer att jobba och inte heller hur era barn kommer att vilja röra sig. Spårvägsprojektet skapar nya möjligheter som kommer att skapa nya mönster.
Somliga efterfrågar egen täppa, andra efterfrågar mer stadskänsla.

18:47, 17 March 2021

Peter: Hej, Man skall skapa nya jobb i dom ny delarna, vad är det för slags jobb förutom kommunal verksamhet, dagis, skolor, restauranger odyl, är det någon större privat aktör som vill/kommer att etablera sig ute i ett nybyggt bostadsområde?

Johanna Wiklander: Hej Peter! Vi bygger inte ett nytt bostadsområde utan flera nya stadsdelar. Målet är att attrahera större kunskapsföretag till stadsnoden vid järnvägsstationen och småföretag av allehanda slag till lokaler i bottenvåningarna utmed bl.a. kollektivtrafikboulevarden. Med 45000 nya invånare skapas behov av mycket service t.ex.

18:48, 17 March 2021

Roland: Är det realistiskt att tro att svenskar ska sluta åka bil. Även om man kanske inte behöver bil fram och tillbaka till jobbet så är det ju många gånger bilen behövs. Köra barn till träning, åka och handla och över huvud taget känna den frihet att ha tillgång till bil även om den inte används jämt. Om ett antal år kommer de flesta bilar drivas med el och således vara miljövänliga.

Ola Kahlström: Hej Roland.
Nej, det är inte realistiskt att tro att svenskarna slutar köra bil. Och precis som du skriver kommer allt fler bilar drivas med el. Utbyggnaden syftar inte till att förhindra människor från att använda bilen, däremot att begränsa bilanvändningen till förmån för mer yt- och resurseffektiva färdmedel. Bilen är inte särskilt yteffektiv och den är inte heller så resurseffektiv som privatägt fordon.

18:50, 17 March 2021

Håkan: Varför skall vår stadsdel inte få växa i samma takt som tidigare och i samma takt som övriga stadsdelar i ytterområdena? All forskning och erfarenhet visar ju på att det är i de stora och snabbväxande stadsdelarna de stora problemen uppstår?

Erik Pelling: Hej Håkan! De nya stadsdelar som planeras kommer att växa fram succesivt under minst 30 år i det stora området som förslaget omfattar. Investeringarna i en ny järnvägsstation och spårväg möjliggör för betydligt fler bostäder och arbetsplatser än i de tidigare stadsdelarna i denna del av Uppsala. Planen bygger på en blandad stadsbebyggelse där vi har lärt av de problem som har uppstått historiskt. Utbyggnadstakten kommer i slutändan att avgöras av det faktiska behovet och efterfrågan och det är något som med största sannolikhet kommer att variera över tid.

18:51, 17 March 2021

Marianne: Nyfiken på hur det kommer att bli med kullarna i Nåntuna. Har hört att en del ska sparas. Kan ni säga något mer? Får vi som bor här vara med och tycka till?

Marie Nenzen: Hej Marianne! Ja, det kom in många synpunkter om att behålla kullarna i Nåntuna. Till utställningshandlingen har planen reviderats för att det ska kunna finnas plats för en kvarterspark där kullarna ligger och ca 3 av kullarna kommer att kunna vara kvar. Det planeras även en större stadsdelspark söder om Nåntuna, väster om 255. Vid utformning av parken har kommunen som mål att närboende ska ges möjlighet att påverka innehåll och utformning.

18:53, 17 March 2021

Håkan: Varför släpps inte de frågor fram i chatten, där det framgår att frågeställaren är kritisk till utbyggnaden?

Moderator: Hej Håkan! Vi har fått in många frågor och en del står i kö för att besvaras. Vi stänger möjligheten att skicka in frågor kl. 19:00 men kommer att svara på och publicera alla frågor som kommit in ikväll.

18:55, 17 March 2021

Lisa: Vad är egentligen en trädgårdsstad och kan ni ge exempel på befintlig sådan? Finns det trädgårdsstäder i denna storlek?

Johanna Wiklander: Hej Lisa, vi strävar efter att skapa vår tids version av trädgårdsstadskonceptet. Kika gärna på Enskede i Stockholm. Bästa exemplet. Modern variant finns i Bäcklösa kallat Ultuna trädgårdsstad. Norby i Uppsala är ett klassiskt exempel.
Om det finns exempel på så pass stora trädgårdsstäder som i det här fallet? Kanske inte, men det är en bra förebild för en trivsam och trygg stadsmiljö.

18:55, 17 March 2021

Håkan: Varför detta spel för gallerierna, ni har ju redan bestämt er för att ignorera våra synpunkter? Ja, förutom pulkabacken då, förstås.

Erik Pelling: Hej Håkan! Förslaget till fördjupad översiktsplan för de sydöstra stadsdelarna bygger på avtalet med staten och tar stöd i kommunens översiktsplan från 2016. Bedömningen såhär långt är att det är möjligt att inrymma de 21500 bostäder som avtalet med staten avgör. Men även om antalet bostäder ligger fast så finns det många andra aspekter som behöver utredas och som kan påverkas i en fördjupad översiktsplan. Det arbetet och den anpassningen fortsätter i det efterföljande arbetet med detaljplaner och markanvisningar.

18:56, 17 March 2021

Anonym : Har sett att det skall bli så lite parkeringar som möjligt för att minska/ta bort bil trafiken, tror man verkligen på det, när det kommer mer o mer elbilar som användas bla annat för att man kommer bo långt ifrån sina arbetsplatser och antagligen kommer kollektiv trafiken användas mindre pga nuvarande och framtida pandemi risker?

Ola Kahlström: Hej H.
Planen är uppbygd på ett sätt som gör gång, cykel och kollektivtrafik mer konkurrenskraftigt. Det finns ganska mycket erfarenheter för hur det kan ske. I den fördjupade översiktsplanen är ett p-tal på 0,5 en grund. Det innebär en p-plats för två bostäder, vilket är ganska likt övriga staden. Hur våra resvanor kommer att förändras på längre sikt på grund av pandemin är väldigt svårt att säga något om.

18:57, 17 March 2021

Lisa: 21500 bostäder är svårt att greppa. Man pratar om ett Sundsvall eller Luleå, men då är ju det betydligt större arealer. Har ni något exempel på bra jämförelse, dvs ett område lika stort som planen där det finns 21500 bostäder. På ett ungefär

Johanna Wiklander: Hej Lisa, vi har några enkla bilder som är svåra att publicera här i chatten, kan du maila sydostra@uppsala.se så ska jag plocka fram bild imorgon?

18:59, 17 March 2021

Abel: Vad händer om bron över Fyrisån blir försenad? Kommer ni ändå inleda byggnationer i området?

Erik Pelling: Hej Abel! Om bron över Fyrisån försenas kommer delar av men inte alla delar av utbyggnadsområdet påverkas. De detaljplaner som är först ut är de längs väg 255 och de är inte beroende av en bro över Fyrisån.

18:59, 17 March 2021

Fredrik: Idag finns ingen matbutik i Sävja. Den närmaste ligger i Nåntuna och ligger långt från de som bor i de södra delarna av Sävja. Kommer det finnas med i planerna att få till fler butiker? Tror många skulle välkomna ett Willys eller ett stort Ica.

Marie Nenzen: Hej Fredrik! Det kommer absolut att finnas fler matbutiker i de sydöstra stadsdelarna. Den nya bebyggelse som föreslås utmed väg 255 är till exempel ett sätt att bättre koppla ihop boende på ömse sidor om vägen samt skapa mötesplatser och underlag för bättre service i närområdet, fler butiker, med mera.

19:00, 17 March 2021

Moderator: Nu stänger vi möjligheten att ställa frågor. Vi fortsätter att besvara era frågor fram till klockan 20:00. Tack för ert engagemang!

19:01, 17 March 2021

Lisa: Vad händer om tex länsstyrelsen eller miljödomstolen skulle säga nej till en bro över Fyrisån? Då brister väl hela planen? Förstår inte varför dessa planer inte bereds samtidigt?

Erik Pelling: Hej Lisa! Bron bereds parallellt. I april går detaljplanen för spårvägen inklusive bro över Fyrisån ut på samråd. En hel del utredningar finns också sedan tidigare där synpunkter från länsstyrelsen har inhämtats. Det är först under och delvis efter arbetet med detaljplanen som de nödvändiga tillstånden kan sökas.

19:01, 17 March 2021

Lisa: Varför måste bygget börja vid 255 där vi som bor i nåntuna kommer störas mest? Varför inte börja vid nya tågstationen?

Johanna Wiklander: Hej Lisa! Vi kommer att börja vi stationen om 6 till 7 år ungefär men vi vill börja i området du nämner av flera skäl, dels att det går att försörja med vatten, avlopp och el där och vi vill också arbeta för att skapa en mer socialt integrerad stad som kopplar samman idag ganska segregerade områden. Vi vill också skapa förutsättningar för tillgång för både er och nytillkomna till mer service för en mer hållbar livsstil, det vill säga närhet till vardagsfunktioner.

19:03, 17 March 2021

Anders: Det har varit mycket prat om skogen och naturen, men inte så mycket om barnen. Var kommer barnen in i alla dessa planer? Erik Pelling har ju varit tydlig med att vi planerar staden för kommande generationer. Kan du utveckla det mer här?

Marie Nenzen: Hej Anders! Barnperspektivet har genomsyrat arbetet med den Fördjupade översiktsplanen och har genomgående beaktats och lyfts fram. Utifrån de tematiska områdena i FÖP-handlingen har konsekvenserna för barn och unga studerats, analyserats och resulterat i rekommendationer för kommande arbete. Under processen har även planeringsinriktningar, som lyfter barnens bästa, tagits fram och inarbetats i den reviderade utställningshandlingen FÖP SÖS som ska fungera som stöd i det fortsatta planarbetet. Genom att tydligt lyfta barnens behov i den fortsatta samhällsbyggnadsprocessen önskar Uppsala kommun ta ytterligare ett steg mot att uppfylla kraven i FN:s Konvention om barnets rättigheter (eller Barnkonventionen som den ofta kallas) samt Agenda 2030. Jag rekommenderar dig att läsa mer i barknkonsekvensanalysen, den hittar du här: bilaga-3-barnkonsekvensanalys.pdf (uppsala.se) (PDF, 5 MB)

19:04, 17 March 2021

Bertil: Varför forcera byggandet efter väg 255 innan det finns beslut om 4 spår? Varför bygga så monstruöst mycket efter 255:an?Borde man inte börja i Bergsbrunna vid stationen där man måste bygga nytt?

Johanna Wiklander: Hej Bertil, jag svarade just på denna fråga. Vi kommer att börja vid stationen om 6 till 7 år ungefär men vi vill börja i området du nämner av flera skäl, dels att det går att försörja med vatten, avlopp och el där och vi vill också arbeta för att skapa en mer socialt integrerad stad som kopplar samman idag ganska segregerade områden. Vi vill också skapa förutsättningar för tillgång för både er och nytillkomna till mer service för en mer hållbar livsstil, det vill säga närhet till vardagsfunktioner.

19:05, 17 March 2021

Calle Carlquist: Jag har försökt hitta bra argument för spårväg i Uppsala och till sydöstra stadsdelarna men inte hittat några som övertygar. Detta desto mindre som det enligt planerna alltså ska byggas en bussväg ungefär parallellt med järnvägen in till sta'n. Den låter i och för sig som en bra idé, men vem från Bergsbrunna/sydöstra stadsdelarna ska i så fall åka via Ultuna och Gottsunda till sta'n eller till någon av de båda destinationerna? Och vem från Gottsunda/Ultuna ska ha ärenden till sydöstra stadsdelarna? Stockholmspendlingen därifrån är väl inte särskilt stor? Jag tror att projektet grovt överskattar det eventuella kapacitetsövertag spårväg har över elbussar. Och återigen, titta på den skandalösa hanteringen av spårvägen i Lund. En tiondel så många resande som beräknat hittills, mängder av stillestånd, boggier som måste skickas till Norge för reparation. Släpp spårvägen och satsa på något modernt, Uppsalapolitiker. Ni behöver inte ramponera miljön mer än nödvändigt.

Ola Kahlström: Hej Calle.
Många städer i Europa och världen investerar i spårväg idag. Under de senaste 20-30 åren har spårvägen haft en renässans. I Norden är Bergen, Tammerfors och Odense exempel i Uppsalas storleksklass. Bergens spårväg är en stor succé, vilket också är det vanligaste. Att Lund haft få resenärer beror högst sannolikt på pågende pandemi. De trafikanalyser vi har gjort visar tydligt att spårväg behövs för att hantera resenärsmängderna. Att spårvägen dras i de valda sträckorna beror på flera saker. Dels för att många av stadens utbyggnadsområden ligger längs med sträckorna. Men också för att några av stadens största arbets- och studieplatser tillika regionala målpunkter finns längs sträckan. Självklart kommer det också finnas behov av bra och snabb kollektivtrafik också direkt till innerstaden, längs med väg 255, precis som till Fyrislund och de östra delarna av staden.

19:07, 17 March 2021

Håkan Olsén: Förklara begreppet klimatpositiv som ni använder ofta och vad är skillnaden till att vara klimatnegativ. Vad är att föredra vid arbetet med att motverka klimatförändringar?

Camilla Söderquist: Hej Håkan! Begreppet klimatpositiv innebär att mer kol och koldioxid binds lokalt i mark, i nya träd och på annat sätt, än det som släpps dvs den negativa klimatpåverkan som orsakas genom material, transporter etc i byggskedet. Läs gärna med om FÖPens klimatarbete på sid. 18 i utställningshandlingen.

19:08, 17 March 2021

Monika: Hej! I den första översiktsplanen var det 10 500 bostäder här i Uppsala Södra och efter fyrspårsavtalet ändrades det till det dubbla 21 0000 bostäder varför måste dom bostäderna hamna här och inte i de andra områdena som nämnts i en fråga innan??? Till och med länsstyrelsen tycker denna ökning är anmärkningsvärd i så känslig natur och att Ni går för fort fram har jag läst i deras Yttrandeprotokoll. Om jag förstått det rätt så brukar Ni vistas i Lunsenskogen ibland, begriper verkligen inta att Ni är beredda att offra den.

Erik Pelling: Hej Monika! Ja jag är ofta i Norra Lunsen och jag är glad att jag var med och gjorde det området till ett naturreservat. Vi behöver både natur och bostäder i Uppsala. I kommunens översiktsplan från 2016 står att området kan rymma minst 10000 bostäder men staten krävde en större motprestation än så i de förhandlingar som ledde fram till det så kallade 4-spårsavtalet. Det är den högre siffran 21500 som vi nu prövar och bedömningen såhär långt i arbetet är att det är möjligt att rymma så många bostäder på ett bra sätt. Hushöjderna kommer att variera mellan 2-5 våningar i den största delen av området och det kommer att finnas gott om parker. Gröna stråk kommer att leda ut till de omgivande naturreservaten i Lunsen och Årike Fyris.

19:10, 17 March 2021

Sven: Vilka åsikter har oppositionen i Uppsala om FÖPen?

Erik Pelling: Hej Sven! Samtliga partier i kommunfullmäktige med undantag för Centerpartiet har ställt sig bakom 4-spårsavtalet med staten och i det avtalet ingår att bereda plats för 21500 bostäder i det här området.

19:11, 17 March 2021

Peter: Här kommer en knivig fråga, hur undviker vi att det nya Sävja blir ännu ett ytterområde med problem som kriminalitet, knark och annat?

Johanna Wiklander: Hej Peter, ja det är en knivig fråga. Vi har diskuterat detta med polisen och det har lett till att FÖP har ett mål under tema "Hälsa, trygghet och säkerhet" på sid 110 i handlingen. Vi skriver att "Fysiska miljöer bör utformas för att förebygga brott och öka tryggheten".

19:12, 17 March 2021

Abel: Varför inte fler småhus – villor, radhus och kedjehus? Visst det blir ju färre antal invånare men det är ju besvisligen så fler vill bo sett till bostadspriserna - och det skulle bättre passa in i området. Varför planera så sanslöst brutalt?

Marie Nenzen: Hej Abel! Frågan om småhus har reviderats i utställningsförslaget, ett nytt mål har tillförta: 5000 bostäder i småhus och markbostäder i flerfamiljhus. Planens intentioner är att stadsmiljön ska vara varierad; varje kvarter ska innehålla en variation av bostadstyper, lägenhetsstorlekar, upplåtelse- och boendeformer.
Mängden nya bostäder som planeras grundar sig dels på befolkningsprognoser som pekar på att mängden bostäder behövs för att undvika bostadsbrist om Uppsalas befolkning fortsätter växa i förväntad takt. En annan viktig utgångspunkt är att en större befolkningsmängd motiverar de satsningar på transportinfrastruktur som i sin tur skapar förutsättningar för ett hållbart resande och möjligheter till en hållbar livsstil för de som bor och verkar i Uppsala.
Ett ytterligare argument är det avtal som har upprättats mellan staten, regionen och Uppsala kommun, det så kallade fyrspårsavtalet (Uppsalapaketet). Avtalet gör det möjligt för Uppsala att få till stånd den järnvägsstation och de fyra spår till Uppsala som man önskar och som är av strategisk betydelse för både universitet, näringsliv och kommunens samlade utveckling. I avtalet förbinder sig kommunen bland annat att bygga 21 500 bostäder inom sydöstra stadsdelarna i utbyte mot att ytterligare två järnvägsspår anläggs mellan Uppsala och Stockholm, att en ny järnvägsstation byggs söder om Bergsbrunna och delfinansiering av en spårvägslinje inom södra Uppsala.

19:12, 17 March 2021

Peter A: Ni upprepar att FÖP:en är vägledande och att det är i samband med detaljplanerna som de viktiga analyserna och utredningarna ska göras, samt att vi medborgare kommer få större inflytande i senare skeden. Samtidigt viftar ni just nu bort alla de viktiga stora frågorna, eftersom de flesta stora förändringar som föreslås kräver omförhandling av avtalet med staten. Ni vill att vi redan nu ska skicka in namnförslag på gator och torg istället för att ifrågasätta den enorma storleken på förorten och bekymra oss för Lunsens och Fyris Årikes framtid, t.ex. Är det konstigt att vi inte har speciellt stor tro på att ni faktiskt kommer lyssna på oss medborgare mer i senare planeringsfaser?

Erik Pelling: Hej Peter A! Det är inga förorter som planeras utan ett antal nya stadsdelar med väldigt stor närhet till såväl kollektivtrafik som arbetsplatser och service. I den förjupade översiktsplanen prövar vi antalet bostäder och arbetsplatser och den övergripande strukturen. Men det är när vi lämnar den översiktliga nivån och går in på enskilda kvarter och hus i de olika detaljplanerna som det blir riktigt intressant. Höjder, material, utformning, parkering, solinstrålning och en mängd andra frågor avgörs då.

19:13, 17 March 2021

Andreas: Hej! Jag har två frågor 1. Rörande den nya av och påfarten från E4 och vägen som kommer förbinda nya stationsområdet och dessa av och påfarter till E4. Planeras det mindre avfarter och påfarter från vägen mellan trafikplatsen vid E4 och nya stationsområdet. Alltså mindre avfarter / påfarter från ut mot exempelvis Lagga, Danmark, Knivsta osv? 2. Landsvägen som utgår från Kuggebro i riktning ut åt Danmarksfältet (parallellt med E4:an). Planeras det för att den vägen ska breddas / öka kapaciteten / kopplas ihop med nya avfarten vid E4 (Mora stenar)?

Ola Kahlström: Hej Andreas.
1. Hur vägen mellan trafikplatsen och de nya stadsdelarna kommer att ansluta till befintligt statligt vägnät är inte klart ännu. Trafikverket driver en åtgärdsvalsstudie som ska ge underlag för det, såsom en anslutning söderut mot Alsike och därmed till Lagga. Hur man kommer att kunna ansluta till Danmark är inte klart ännu, utan behöver utredas närmare. Sannolikt via de nya stadsdelarna på den östra sidan om järnvägen.
2. När det gäller landsvägen (Östunavägen) så är det, som nämns ovan, inte helt klart om och hur den i såfall ansluts till trafikplatsen. Närmare Uppsala kommer vägen sannolikt att behöva byggas om. I den fördjupade översiktsplanen finns en parallell väg direkt öster om järnvägen som planeras anslutas till väg 255 där Östunavägen idag ansluter. Därför är det ännu för oklart i vilken omfattning Östunavägen kommer att påverkas av mer trafik.

19:14, 17 March 2021

jan: Vill man skapa ett 2/3-delssamhälle med en tredjedel fattiga människor? Nuvarande förslag på 30% hyresrätter med det av samhället fastställda inflationsmålet på 2% ger ju att efter 35 års bostadskarriär med en hyresrätt har hyresgästen ingenting medan den som äger sin bostad relativt sett dubblerat sin förmögenhet. Detta skapar segregation och fattigdom med 30% hyresrätter. Vilka förslag kan ni presentera på att öka andelen självägda bostäder tex genom egnahemsfinansiering och annan bostadsfinansiering som tex egnahemssparande osv eller är målet ett 2/3 delssamhälle ?

Johanna Wiklander: Hej Jan, du sätter fingret på en viktig samhällsfråga och vi diskuterar den. Tyvärr ligger bankernas regler för lån och amorteringar i vägen för att även den med lite tunnare plånbok ska kunna köpa sin bostadsrätt. Positiva signaler kommer från marknaden, HSB utvecklar något de kallar "hyrköp" för att öka möjligheterna för unga och mindre rika, även vissa banker börjar förflytta sig i denna fråga. Tyvärr styr man inte dessa frågor i en fördjupad översiktsplan men frågan är viktig, helt klart.

19:15, 17 March 2021

Abel: Vad har ni att säga till dem som redan nu lägger ut sina bostäder till försäljning i Nåntuna och Sävja?

Erik Pelling: Hej Abel! Jag tycker det är synd och har man möjlighet att vänta gör man sannolikt en bättre affär. De investeringar som planeras i området kommer att öka värdet på såväl mark som byggnader. Forskning visar att exempelvis spårväg höjer värdet på omkringliggande fastigheter rejält.

19:16, 17 March 2021

Bertil: Johanna, menar du att det som byggs efter Dag Hammarskjölds väg är ett bra exempel på Trädgårdsstad. Det var det värsta jag hört!

Johanna Wiklander: Hej Bertil, absolut, har du varit inne i området? Blandningen av bostäder och grönska är absolut fint löst.

19:18, 17 March 2021

Göran: Vi har stora problem i Sävja idag runt Stordams skolan med bråk och knarkförsäljning i skogen. Vad gör ni åt det idag?

Erik Pelling: Hej Peter! Att öka tryggheten i alla delar av kommunen har högsta prioritet och kommunen arbetar tillsammans med polisen för att sätta stopp för bråk och knarkförsäljning. När vi bygger nytt är trygghet i fokus då en hel del problem kan förebyggas eller helt byggas bort. Här kan du läsa om kommunens trygghetsarbete: www.uppsala.se/trygghet

19:20, 17 March 2021

Håkan Olsén: 3. Känner regeringen till den kraftiga exploatering med uppbyggnad av 20 000 bostäder som kommer att ske på ett begränsat område vilket kommer att radikalt förändra bostadsmiljön och ge bullerproblem under lång tid för nuvarande invånare? Har regering ställt ultimatum att 20 000 bostäder skall byggas på ett begränsat område och dessutom efter det vi har gått igenom med pandemin under senaste året?

Erik Pelling: Hej Håkan! Ja det är regeringen (den förra) som för statens räkning har slutit avtalet med Uppsala kommun. Statens åtgande är bland annat fyra spår, en utbyggnad av Uppsala central och en ny järnvägsstation i de sydöstra stadsdelarna. Kommunens åtagande var bland annat 33 000 bostäder i de södra delarna av Uppsala varav 21500 i den sydöstra delen. Här kan du läsa mer om avtalet: www.uppsala.se/uppsalapaketet

19:20, 17 March 2021

jan: Förutom fyrspår, förhandlar också Uppsala med staten om möjligheten att få ett snabbtåg till Uppsala ? Om snabbståget bara byggs söderut så blir det mindre fördelaktigt att bo på norra sidan av Stockholm och minska Uppsalas attraktionskraft.

Ola Kahlström: Hej Jan.
Uppsala förhandlar inte med staten om höghastighetståg, eller snabbtåg. Med en utbyggnad till fyra spår ökar dock förutsättningarna för att operatörer som kör snabbtåg kan och vill köra till Uppsala. Om Sverige får höghastighetståg så är det viktigaste för Uppsala att snabbt kunna ta sig till Stockholm för att där hoppa på ett höghastighetståg som snabbt tar resenären till Göteborg eller Skåne. Fyrspårsutbyggnaden möjliggör det.

19:21, 17 March 2021

Peter A: Ni upprepar ofta att ni gått oss boende tillmöte genom att låta oss behålla "våra kullar". Samtidigt förstår väl alla att ingen får någon större nytta och glädje av kullarna med 60000 människor i området. Hur motiverade ni beslutet?

Marie Nenzen: Hej Peter! Det kommer att finnas många parker och rekreativa miljöer att vistas i. Till exempel två gemensamma stads- och odlingsparker, en föreslås öster om järnvägen respektive en väster om väg 255, i närheten av kullarna. Den nya bebyggelsen utmed väg 255 är ett sätt att bättre koppla ihop boende på ömse sidor om vägen samt skapa mötesplatser och underlag för bättre service i närområdet, fler butiker, med mera.

19:23, 17 March 2021

Tommy Karlsson: Problemen i Gottsunda är ju välkända och politikernas svikna löfte att etablera en Polisstation. Svaret att det inte finns någon lämplig lokal är ju rent stötande. Finns hur mycket plats som helst att bygga på. Hur säkerställer nu Pelling att det inte blir samma problematik i Sävja. Enligt Pelling så finns det inga som helst planer på någon polisstation i Säja trots dom problem som redan nu är helt uppenbara.

Erik Pelling: Hej Tommy! Kommunen vill se en så stor närvaro som möjligt av polisen i hela kommunen och bistår även polisen med kameror och kommunala ordningsvakter med mera. När det gäller Gottsunda är kommunen och polisen överens om att etablera en polisstation där. Frågan ligger hos polisen. Vi har även dialog med polisen om de sydöstra stadsdelarna.

19:26, 17 March 2021

Calle Carlquist: Ursäkta mig igen, Johanna, men vad var det för svar till signaturen "H"? "Kanske kommer man att vilja ta spårvagnen inåt stan?" Stora delar av Uppsala ska rivas upp på obestämd tid för att ni planerare låst er så hårt vid denna T-Fordlösning i stället för en modern, flexbiel kollektivtrafik som lätt kan anpassas efter "nya mönster" – och du närmaste killgissar vem som ska åka med spårvagnen. Det är urbota dåligt. Vad har ni egentligen för underlag? Visa reda tal i stället för det där flummet så kanske ni kan övertyga till och med mig.

Ola Kahlström: Hej Calle.
Först, kolla denna länk: Dokument och tryckt material (uppsala.se). Där finns material som redogör för resenärsmängder och resmönster. Jag har svarat dig tidigare här i chatten angående resmönster och resenärsflöden. Beroende på var man bor i de sydöstra stadsdelarna kommer man så klart att välja olika resvägar om man ska till innerstaden. Trafikanalyserna visar att ganska många resenärer kommer att resa vidare via stationen i Uppsala Södra till och från Stockholmsregionen. När det gäller spårväg som T-fordslösning så stämmer inte det riktigt, vilket jag utvecklat i mitt tidigare svar till dig. En stad är inte så snabbföränderlig och våra resmönster är ganska bestående. Och just den permanenta kollektivtrafik som spårbunden trafik är, är dess styrka. Den är tydlig, enkel och man vet var den går. Just det faktumet gör att det också finns erfarenheter av att markvärdena runt hållplatser ökar.

19:27, 17 March 2021

Håkan Olsén: 1. Byggnationen kommer att medföra att skog avverkas, grönytor, jordbruksmark försvinner och att känsliga Årike Fyris kommer att påverkas negativt genom en bred bro. Hur ställer sig detta till att bromsa klimatförändringarna och förlust av biologisk mångfald som togs i det upprop som presenterades i UNT 22 november 2019 och 13 november 2020? Jag har svårt att förstå att detta går i linje med att området skall ingå i ett världsarv där Linnéminnena är centrala, inte bara byggnader men även där Carl von Linné utförde sina exkursioner. Hur gick det med Länsstyrelsen förstudie?

Erik Pelling: Hej Håkan! Ett växande Uppsala kommer att behöva fler bostäder och fler kommer vi att bli. Klimatförändringarna ska stoppas oavsett. Målet är att de nya stadsdelarna ska vara klimatpositiva. Den stora utmaningen blir att klimatanpassa alla befintliga hus och stadsdelar i Uppsala. Kommunens beslut från 2018 att göra Årike Fyris till ett naturreservat är en del i kommunens och länsstyrelsens gemensamma arbete för att få till en världsarvsansökan. Den ambitionen finns kvar och arbetet pågår. Läs mer om kommuens offensiva klimatarbete här: www.uppsala.se/klimat

19:28, 17 March 2021

Moderator: Nu har alla frågor bevarats och vi stänger därför chatten. Stort tack för era frågor och för ert engagemang! Fram till den 6 april är det möjligt att lämna synpunkter på utställningsförslaget: https://bygg.uppsala.se/planerade-omraden/sydostra-stadsdelarna/lamna-synpunkter-pa-utstallningsforslaget/

19:32, 17 March 2021

Uppdaterad: